Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Infraktion - Infralapsarier - Infraorbitalneuralgi - Infraröda strålar - Infula - In full - Infundibulum - Infusion - Infusionsdjur, infusorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFRALAPSARIER
(t.ex. på skallen el. en kota) el. en partiell
bristning av ett rörben (t.ex. underarmsbrott
hos barn), vilka ofta bli ofullständiga: benet
och benhinnan hålla på någondera sidan, på
samma sätt som när man knäcker en
hasselkäpp. P.M.S.
Infralapsa’rier kallades anhängarna av en
riktning inom kalvinismen, vilken i fråga om
predestinationens (se d.o.) förhållanden till
arvsynden (genom syndafallet) hävdade, att
Guds utkorelse till dom el. salighet var att
fatta ss. en följd av arvsynden (besluten infra
el. post lapsum, innanför el. efter syndafallet),
medan de s.k. supralapsarierna fattade
utkorelsen ss. besluten redan före arvsynden
(supra el. ante lapsum, bortom el. före fallet).
S.N.
InfraorbitaTneuralgi’, med., se N e u r a 1 g i.
Infraröda strålar, se Värmestrålning,
Ljus och Spektrum.
1’nfula (lat.), turbanliknande huvudbonad av
vitt och rött tyg, bars ss. tecken på
okränk-barhet av de romerska prästerna och
vestaler-na, senare av ämbetsmännen och kejsarna.
Även offerdjuren plägade förses med i. W.N.
In full [in fo’l] (eng., till fullo), handelsterm.
angivande, att avtalad fraktsats för försändelse
inbegriper samtliga kostnader för transporten,
d.v.s. utan extra tillägg för t.ex. kaplake,
gratifikation el. dyl. E.R.S.
Infundi’bulum, se Hjärna.
Infusion [-Jo’n], se A v k o k.
Infusionsdjur [-Jo’ns-], infusorier, klass
Cilia’ta (Cilio’phora) av prov. Cytoi’dea, de
högst organiserade av urdjuren, kännetecknas
av att kroppen är mer el. mindre beklädd med
flimmerhår och i regel försedd med 2 slags
kärnor. Den tätare ytterplasman (ektoplasman)
Fig. 1—3. Fig. 1. Toffeldjur, Paramæcium
caudatum. N och N stor- och lillkärna, O
munöppning, Pv kontraktila vakuoler, Tr
tri-chocyster. Fig. 2. Trumpetdjur, Stentor
ræ-selii. N storkärna, Pv kontraktil vakuol. Fig.
3. Carchesium, 3 individer av en koloni. N
storkärna, Pv pulserande vakuol, S skaft med
skaftmuskel (SM).
begränsas utåt av en membran, pelliculan, som
än är tunn och böjlig, än fastare. Ofta visar
denna en skulptur i form av karakteristiskt
anordnade lister el. vårtor; sällan är den
förpansrad med plaltliknande förtjockningar el.
förstärkt genom upptagande av kiselsyra.
Genom pelliculan utgå flimmerhåren el. cilierna
(se fig. 1), som hos många i. tjänstgöra som
simorgan, hos andra till krypning på
underlaget el. klättring, stundom för tillfälligt
fästande av kroppen. Vissa cilier äro ombildade till
sinneshår; i regel föres födan till munnen
genom ciliernas rörelse. Hos de holotricha i.,
ss. toffeldjuret (fig. 1), och de heterotricha i.,
ss. trumpetdjuren Stentor (fig. 2), äro cilierna
utbredda mer el. mindre över hela kroppen,
hos de senare tillkommer vid munnen en adoral
ciliezon, som hos de peritricha i., ss.
klockdju-ren Vortice’lla och Carche’sium (fig. 3), ofta
bildar hela cilieringen; de platta, hypotricha i.
ha på ryggsidan endast känselborst, på
buksidan däremot grova, sammanväxta cilier, som
användas vid gåendet (fig. 4); suginfusorierna,
Fig. 4. Stylonychia mytilus, gående på ett
underlag.
ss. Acine’ta (fig. 5), sakna som fullvuxna cilier
men ha i stället sugrör. Under pelliculan finnas
ofta kontraktila fibriller i ett s.k. alveolarlager.
I inre delen av ektoplasman ligga kontraktila
vakuoler, exkretionsorgan. Stundom finnas
här även s.k. trichocyster, som vid starkare
retning av djuret utkasta en lång tråd. Oftast
ha i. en mun, cytostom, i botten på ett
munfält; mest för munnen in i en svalglik
bildning, cytopharynx, från vilken födan i form
av bollar införes i den tunnflytande
innerplas-man (entoplasman); efter cirkulation i denna
utföras de obrukbara partiklarna genom en
oftast först vid uttömningen uppkommen
analöppning. I innerplasman ligga de bägge
kärnorna, stor- och lillkärnan; den förra, av
växlande form, än kul-, ägg- el. bandformad, i
senare fallet stundom pärlbandslik, än starkt
förgrenad, behärskar ämnesomsättningens och
rörelsens funktioner; den senare är av rundad
form och spelar en dominerande roll vid
fortplantningen. Stundom finnas hos i. 2 el. flera
storkärnor med motsvarande lillkärnor, sällan
— 1075 —
— 1076 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>