INGE talrika, likvärdiga kärnor. Fortplantningen sker genom knoppbildning, tvär- el. längsdel-ning. Befruktning (se d.o., sp. 397) äger rum genom konjugation. I. omfatta talrika släkten, bilda sällan kolonier och förekomma såväl i Fig. 5. Acineta (Podophrya gemmipara). salt som sött vatten; vissa äro parasiter i högre och lägre djur, t.o.m. i andra i. I. indelas i Eucilia'ta, med cilier, och Sucto'ria, sug-i., med tentakelliknande utskott, med vilka de utsuga mindre djur, och ulan cilier i utvecklat tillstånd. Vissa i., ss. Tinti'nnus (se d.o.), kunna avsöndra ett gelé- el. hornartat hus. O.C-n. Infuso'riejord, geol., se Diatoméjord. Infuso'rier, se I n f u s i o n s d j u r. Infödd, I n f ö d i n g, den som genom födsel förvärvat medborgarskap i viss stat. Enl. sv. och i allm. europeisk rätt är därvid föräldrarnas nationalitet avgörande, oavsett i vilket land födelseakten försiggått. I England och U.S.A. medför däremot födelse inom ett land också medborgarskap där, oberoende av föräldrarnas nationalitet. Under senare tid har den engelska uppfattningen påverkat lagstiftningen i övriga Europa till mera överensstämmelse med den engelska. E.K. Införsel. 1) Jur., en art exekutiv åtgärd, utmätning. I. innefattar numera beslut av utmätningsman om innehållande vid utbetalning av förfallen lön, pension el. livränta av visst belopp, i regel periodiskt återkommande, till fullgörande av familjerättslig underhållsskyldighet, t.ex. åt frånskild make el. oäkta barn, el. till indrivande av oguldna krono- el. kom-munalutskylder. För erhållande av i. måste nämnda privaträttsliga bidrag ha fastställts ge nom domstols beslut el. skriftligt, bevittnat avtal. Ansökan om i. göres hos utmätningsman, vilken bestämmer i.-beloppet och underrättar vederbörande arbetsgivare el. löneutbetalare. Denne åligger, vid risk av eget betalningsansvar, att innehålla och till utmätningsman redo visa i.-beloppen. Se Lag om i. x% 1917. — Förr var i. även beteckning för en art pantsältning av fast egendom till säkerhet för fordran. Urspr. privat överenskommen, meddelades i. sedan 1600-talet av myndighet (se I m m i s s i o n) och innebar, att fordringsägaren erhöll egendom i sin besittning, handpant (se d.o.) för tillgodogörande av avkastningen. Betaltes ej skulden å avtalad förfallodag, fick borgenären efter uppbud fasta å egendomen, detta enl. 1734 års lag. Även utmätning genom i. var där medgiven och är förebild för moderna i. (se ovan). Genom inteckningsinst:s vidgade användning kom i. ur bruk och avskaffades 1875 i samband med nya lagfart- och intecknings-lagarna. E.K. 2) Nationalek., se Import, Handelsbalans och Utrikeshandel. Ing-, förk. av i n g e n j ö r t r u p p; i förening med kår-n:r beteckning på viss ingenjörkår, se Arméns regementen och kårer. Inga, släkte av fam. baljväxter, underfam. Mimosoi'deæ med över 200 arter, träd el. buskar, i Amerikas tropiska och n. subtropiska områden samt Västindien. Den metallhårda, tunga veden av 1. vera, kallad kokus- el. kuba-grenadillträ, användes ss. finare gagnträ. Frukterna av många arter, ss. I. Feui'llei och I. edu'lis, äro ätliga; barken av andra arter nyttjas vid garvning och färgning. A.V-e. Ingarö, s:n i Värmdö skeppslag, Stockholms län, ö. om Saltsjöbaden; 74,38 kvkm., därav 72,71 land; 755 inv. (1932; 10 inv. pr kvkm.); 8,24 kvkm. åker (1927; 11,3% av landarealen), 36,32 kvkm. skogsmark. Egendomar: Beatelund, Säby, Lemshaga. — Pastorat: Gustavsberg och L, Roslags ö. kontrakt, Ärkestiftet. M.P. Ingatorp, s:n i S. Vedbo hd, Jönköpings län, vid gränsen mot Östergötlands och Kalmar län; 147,74 kvkm., därav 143,34 land; 2,105 inv. (1932; 15 inv. pr kvkm.); 13,85 kvkm. åker (1927; 9,7% av landarealen), 104,71 kvkm. skogsmark. I I. ligga Brusaholm (348 inv.) och Hjältevad (246 inv.; träförädlingsfabrik). — Pastorat: I. och Bällö, S. Vedbo kontrakt, Linköpings stift. M.P. -inge (i nordiska ortnamn), växlande med -unge, -unga, har i nsv. flerfaldigt ursprung. Huvudgruppen utgöres emellertid av ortnamn, som innehålla gen. plur. av personbeteckningar på -ing (o.s.v.). Dessa utgå i sin tur ant. från personnamn, t.ex. Svärtinge (av äldre Svärtinga) till ett Svärting, till ett personnamn Svart, alltså eg.: avkomling av en Svart el. medl. av hans familj; el. från ett geogra fisk t grundord, t.ex. Uttringe (äldre -ung-), till ett Uttrung, d.v.s. en som bor vid sjön Utt- — 1077 — — 1078 —