Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingenjörtrupper (genitrupper) - Ingen mans land - Ingenohl, Friedrich von - Ingénue - Ingermanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INGERMANLAND
Ingenjörtrupp byggande krigsbro.
och 1700-taIen. Bedan romarna hade dock
särsk. manskap för bro- och
befästningsarbeten. Under medeltiden anställdes särsk.
skansbyggare i en del arméer. I Brandenburg och
Frankrike uppsattes under 1600-talet
minörkå-rer och under 1700-talet pontonjärkårer, som
dock vanl. tillhörde artilleriet. Preussen var
det första land, som genom sina 1810 uppsatta
pionjärkompanier erhöll enhetspionjärer. I
Sverige uppsattes i slutet av 1600-talet ett
kompani fältpionjärer, som förlädes till Pommern.
Kompaniet övergick dock snart till vanligt
inf.-kompani. Först i slutet av 1700-talet
uppsattes åter pionjärkårer, avsedda för
fästnings-byggnadsarbete vid Stralsund och Sveaborg.
Dessa kårer upplöstes dock snart.
Ponton-trängen, som medförts av art., överflyttades till
Fortifikationen men återfördes efter ett par
år till art. för att i början av 1800-talet åter
överföras till Fortifikationen. Först 1855
erhöll Sverige en verklig i. genom det i
Stockholm uppsatta Sappörkompaniet.
Officerare till detta lämnades av Fortifikationen.
Sedan ytterligare 2 kompanier blivit uppsatta,
Ingenjörtrupp ur Bodens ingenjörkår,
byggande hängbro över Lilla Lule älv vid Jockmock.
erhöll truppen namnet
Pontonjärbatal-jonen, ehuru den även utgjorde sappör- och
minörtrupp. 1873—78 uppsattes och förlädes
till Karlsborg ytterligare en bataljon med
samma uppgifter, men denna benämndes S a
p-pörbatal jonen. 1892 förändrades
namnen till Svea, resp. Göta ingenjörbataljon,
varvid samtidigt särsk. parkkompanier för
krigs-broarbeten uppsattes. Genom 1901 års här
ordning tillkom Bodens ingenjörkår
om 4 fästningsingenjörkompanier och ett
tyg-och minörkompani samt
Fälttelegrafkåren (se d.o.) om 2 kompanier, varav det ena
redan 1871 uppsattes vid Pontonjärbataljonen;
Svea och Göta ingenjörbataljoner blevo
samtidigt kårer. Genom 1914 års härordning tillkom
ytterligare en kår, Norrlands
ingenjörkår, varjämte övriga kårer utökades. Enl.
1925 års försvarsordning utgöras i. i Sverige av
Svea ingenjörkår (Stockholm) om 2 fält- och 1
kuslingenjör- (Vaxholm), 2 krigsbro- och 1
tygkompani, Göta ingenjörkår (Eksjö) om 3
fältingenjör-, 1 kustingenjör- (Karlskrona), 1
krigsbro- och 1 tygkompani, Bodens ingenjörkår
(Boden) om 1 fältingenjör-, 1
fästningsingen-jör-, 1 krigsbro-, 1 telegraf- och 1 tygkompani
samt Fälttelegrafkåren (Stockholm) om 2 tråd-,
2 radio- och 1 tygkompani. ÆVV.G.
Ingen mans land (efter eng. no man’s land),
under världskriget benämning på de förhärjade
och omstridda områdena mellan fronterna.
Ingenohl [-genäT], Friedrich von, tysk
sjömilitär (f. 1857), konteramiral 1907, v.
amiral 1910, blev 1913 amiral och chef för
Hög-sjöflottan. Han var emot tyska flottans
insättande i ett avgörande sjöslag och avgick efter
Doggerbankslaget 1915 i febr, från
chefsplatsen; till 1915 års slut var han
stationsbefäl-havare i Kiel. E Bz.
Ingénue [azeny’] (fra.), naiv och okonstlad
ung flicka (vanl. teaterterm).
Ingermanland, landskap, delat mellan ryska
guv. Leningrad och Estland, dit Narva med
kringliggande område räknas, gränsar i n.
genom Ladoga, Systerbäck och Finska viken till
Finland, i v. genom Narova och Peipussjön till
Estland, i s. och ö. till ryska guv. Novgorod
och Tsjerepovez efter en gräns, som delvis
skär floden Volchov. L, som i äldre tid var
mindre än nu, i s. avgränsat av floden Luga
och av ödemarker, beboddes av finsk-ugriska
stammar, bl.a. de ännu kvarlevande, fast
uppblandade och förryskade voterna samt
ingrer-na, efter vilka I. fått sitt namn. Germaner
slogo sig tidigt ned här; på 1100-talet
erövrades I. av ryssarna och införlivades med
republiken Novgorod, sedan med ryska riket. Fr.o.m.
t200-talet företogo svenskarna krigståg till I.
Uppslagsbok. XIII.__ 1089 ___
35
— 1090 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>