INGEROIS TRÄSLIPERI För att avskära deras förbindelser med Tyska ordens land anlade ryssarna 1492 fästningen Ivangorod vid Narova; svenskarna förstörde den 1496, men den återuppbyggdes. Under Johan III:s långvariga krig med Ryssland var I. krigsskådeplats. 1581 intog Pontus De la Gardie I:s fästningar, och största delen av prov, stannade hos svenskarna vid stilleståndet i Pli-usa 1583, men allt utom Narva måste återlämnas i freden i Teusina 1595. Genom freden i Stolbova 1617 tillföll hela I. Sverige; det förvaltades först genom en egen generalståthållare men sammanslogs sedan med Keksholms län till ett generalguv. Den grekisk-katolska befolkningen irriterades av de sv. försöken att sprida den evang. läran, och de sv. kolonise-ringsförsöken väckte missnöje. Det glest befolkade I. — 1664 beräknas inv.-antalet till 15,000 personer — begagnades som deporta-tionsland för förbrytare; dess betydelse var nästan enbart strategisk. Åren närmast efter 1700 intogs I. av Peter I, som grundläde S:t Petersburg, och 1721 införlivades prov, med Ryssland. P.Dhl. 1'ngerois träsliperi [ råis], grundat 1872, vid Anjala fors i Kymmene älv i Finland, tillverkar årl. c:a 25,000 ton trämassa och papp och sysselsätter ung. 350 arbetare. Ägare: Tammerfors linne- och järnmanufaktur a.-b. E.Ed. Inger Ottesdatter (d. 1555), dotter till den norske stormannen Otto Madsson Römer och förmäld med Nils Henriksson Gyldenlöve. vilken under titel rikshovmästare styrde Norge å Kristian H:s vägnar 1515—23. En av I:s 5 döttrar blev g.m. sedermera ståthållaren Vin-cens Lunge, genom vilken I. från sin gård östraat vid Trondheimsfjorden utövade ett betydande inflytande icke endast på Norges politik utan — genom förbindelsen med Daljun-kern — också på Sveriges. Hon drunknade under en resa till Bergen. I. är huvudpersonen i Ibsens drama ”Fru Inger til östraat.” P.Dhl. Ingers. 1) E n o c h L, skolman (f. % 1870), fil. d:r i Lund 1908 (”Erik Lindschöld”), 2:e lärare vid Hvilans folkhögsk. 1896, skolans föreståndare sedan 1908, därjämte sedan 1912 Statens [-folkhögskoleinspek-tör;-] {+folkhögskoleinspek- tör;+} har förutom tid-skriftsuppsatser i historiska och pedagogiska ämnen utg. bl.a. ”Författningar rörande folkhögsk. med förklarande anmärkningar m.m.” (1931). I. medarbetar under sign. E.l. i ”Svensk uppslagsbok”. C. 2) Hedvig Amalia (Mali n) Christina Holmströ m-L, den föregåendes hustru (f. 13/» 1872), har utg. ”Eggelings sångbok” (5 och 6 uppl.), ”Den sv. sången” (1917; 5 uppl. 1931) och ”Ätta sånger ur Törnrosens bok af C. J. L. Almqvist med pianoaccompagnement” samt ton-satt ”Fem sånger av Anders Österling” (1916). N.B. 1'ngerslev. 1) H a n s P e t e r L, dansk politiker (1831—96), 1864 innehavare av fädernegården Marselisborg vid Aarhus, en duglig, modernt och praktisk inriktad lantbrukare. I., som var en av Höjres bästa organisatoriska krafter, tillhörde 1873—76 och 1879—84 Folketinget, 1884—96 Landstinget. Som inrikesminister 1885—94 och minister för offentliga arbeten 1894—96 blev han sitt partis eg. reformminister. Med sin utpräglade förhandlingsskick-lighet och outtröttliga arbetsduglighet uppnådde han värdefulla och bestående resultat, ss. lagarna om ålderdomsunderstöd och sjukkassor 1891—92 samt om Köpenhamns frihamn 1894. I. var en av de ledande vid den politiska förlikningen 1894. Fl.D. 2) Ove E m m e r i k Gustav Höegh-Guldberg L, dansk kvinnoläkare (1844—1916), har gjort sig särsk. bekant genom utmärkta och grundliga arbeten i förlossningskonstens historia, särsk. den danska, och över Mathias Sax-torph. E.E.-M. Ingersoll [Fggasål], Robert Green, nordamerikansk jurist och förf. (1833—99), deltog ss. överste för ett av honom själv organiserat reg. på nordstaternas sida i inbördeskr-iget 1862 —63, attorney general i Illinois 1867—69. I. är mest känd för sina angrepp i tal och skrift på ortodox kristendom. I sv. övers, finns bl.a. ”Fria tankar”, innehållande föredrag och uppsatser (1884; ny följd 1885; ny övers. 1905). S.N. Ingeström, Bengt Gustaf Teodor, industrimän (f. ®/s 1873), utexaminerad från Tekniska högsk. 1893, grundade ingenjörsfirman Zander & I. 1898, direktör för Bultfabriks a.-b. Hallsta-hammar 1918—27, därefter v. ordf, i dess styrelse. I. tillhör styrelsen för Sveriges tekniska industriers skiljedomsinst. T.E-r. Ingevo'ner, se Ingveoner. Inghelbrecht [ågalbrä'kt], Émile D é s i r é, fransk tonsättare och dirigent (f. 1880), studerade vid konservatoriet i Paris och mottog ett påtagligt inflytande av Debussys impressionistiska konst; var 1925—26 musikalisk ledare för Opéra comique och är sedan 1929 ledare av operan i Alger. I:s produktion omfattar orkester- och kammarverk, sånger samt sceniska alster (bl.a. baletten ”El Greco”, uppförd 1920 — 1091 — — 1092 —