Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Initialvärden - Initiationsriter - Initiativ - Initiera - Iniö - I.N.J. el. I.N.I. - Injalbert, Jean Antoine - Injektion - Injektor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INJEKTOR
Initia’lvärden (”begynnelsevärden”).
Uttrycket användes vid vanliga
differentialekvationer (se d.o.), där man, för att utvälja en viss
lösning, kan för något värde på den oberoende
variabeln godtyckligt föreskriva storleken på
lösningen och ett antal av dess derivator. H-r.
Initiationsriter [-fo’ns-]. Vid en individs upp
tagande i en viss värdighet, ålders- el.
samhällsklass fprekomma hos naturfolken en mängd
olika bruk, som icke blott ha social utan
otvivelaktigt även religiös betydelse och vilka
pläga benämnas i. Man torde i de allra flesta
fall kunna spåra skydds- el. reningsåtgärder
i de brokigt olikartade ceremonier, som åtfölja
i. vid ett barns födelse, vid manbarhetstiden,
vid uppflyttning i en högre värdighet, en
hövdings invigning etc. Särsk. manbarhetsproven
kunna vara synnerligen hårda. Fasta, diet,
hårda kroppsövningar el. misshandel,
omskärelse, tatuering, tandutslagning o.d. ha betydelse
för alt härda och skydda den initierade. Även
den, som skall invigas till härskare, får ofta
underkasta sig svåra och pinliga prov. Se F
ö-delseriter och Manbarhetsprov.
G.B-r.
Initiati’v (av lat. ini’tium, början), första
steget. — Statsr. I. el., närmare bestämt,
laginitiativ betecknar den konstitutionella
befogenheten att framlägga förslag till ett
lag-stiftningsbeslut i sådana fall, då
lagstiftningsmakten tillkommer mer än ett statsorgan,
särsk. således vid den lagstiftning, som utövas
av ett lands regering och folkrepresentation
gemensamt. Ss. naturlig följd av regentens,
monarkens, allmänna maktställning tillkom i.
under äldre tid huvudsaki. denne ensam. Den
konstitutionella rättsutvecklingen har
emellertid sedermera i regel lett till ömsesidig rätt för
regenten och representationen i fråga om i.; den
engelske monarken och presidenten i U.S.A.
sakna dock formell i.-rätt. Se även
Folkinitiativ. E.Spr.
Initic’ra, införa, inviga, göra bekant (med).
— T ekn., se Initialsprängämnen och
Detonation.
Iniö, kommun i Äbo-Björneborgs län,
Finland, i skärgården v. om Åbo; 56,4 kvkm.; 818
inv. (1929). Svensktalande. O.P.
LN.J. el. I. N. I., förk. för lat. In no’mine
Jesu, i Jesu namn.
Injalbert [åzalbä’r], Jean Antoine,
fransk bildhuggare (f. 1845), elev av Dumont,
utbytte snart lärarens akad. stil mot en mera
realistisk. Bland I:s arbeten märkas
”Hippo-menes” (1886, Luxembourgmuseet, Paris),
”Ti-tanbrunnen” (1892, Béziers). I. är
representerad i Glyptoteket i Köpenhamn med två
mindre arbeten. G.S.
Injektion [-Jo’n], med., insprutning av
läkemedel, kan ske på olika sätt. Vanligast är
sub-k u t a n i., varvid man använder en spruta,
vars spets har formen av en ihålig nål (kanyl).
Nålen instickes under huden, varefter vätskan
sakta pressas ut genom densamma. Vid i
n-tramuskulär i. stickes sprutspetsen
djupare in, så att den når in i muskulaturen (vanl.
i sätesmusklerna). Vid intravenös i. stickes
sprutspetsen in i en ytligt belägen ven, varvid
särsk. försiktighet måste iakttagas att
luftblå-sor ej inkomma i kärlsystemet. Vid denna
i.-form kunna stora vätskekvantiter insprutas.
Man använder härvid ofta mera komplicerade
apparater, t.ex. vid blodöverföring. Wk.
Inje’ktor, ångstrålapparat för inmatning av
vatten i en ångpanna. Dess verkan är baserad
på att. då en stråle av ett vätske- el.
gasformigt fluidum strömmar med stor hastighet
genom ett annat fluidum, de närmast strålen
liggande partiklarna av det senare fluidet
ryckas med strålen. Ett vakuum skulle härigenom
uppstå, om ej detta utfylldes genom ständig
tillströmning av andra, mera avlägset liggande
partiklar. I det strålen suger med sig det
omgivande fluidet, blandas de båda fluida med
varandra och strålens rörelseenergi överföres
även till de medryckta partiklarna. På denna
s.k. injektorverkan äro en mångfald
apparater byggda, ss. e j e k t o r n (se d.o.), i
n-jektorbrännaren (se
Acetylenbe-lysning och Gaseldning),
ångstrål-1 u f t s u g a r e (se d.o.), målningsappa-
Injektor.
— 1101 —
— 1102 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
