INJEKTORBRÄNNARE rater (se d.o.), sandblästerappara-t e r (se d.o.) m.fl. — Strömmar en ångstråle genom en kallare vätska, kondenseras ångan vid blandningen, och sugningen blir desto kraftigare, ju fullständigare kondensationen sker. Den första apparaten för ångpannematning, byggd på dessa principer, konstruerades redan 1858 av Giffard. En mångfald typer ha senare kommit till användning. En vanlig modern i. visas i fig. Genom ventilen b insläppes ånga i expansionsmunstycket a och uppnår vid utträdet härifrån mycket stor hastighet. Detta munstycke mynnar i den vidare delen av ett koniskt blandningsmunstycke c. Vatten från matarled-ningen suges med ångan in i c, varvid arbets-ångan kondenseras. Ur blandningsmunstyckel strömmar vattnet med stor hastighet genom ett mot utloppet vidgat munstycke h, i vilket hastigheten omsättes i tryck av sådan storlek, att inre trycket i pannan på matarventilen i ledningen m övervinnes och vattnet inkommer i pannans vattenrum. — I. kan icke användas, då matarvattnet har bibringats hög temp. genom förvärmning (se d.o.). Inmatningen sker då med kolv- el. högtryckscentrifugalpump. Enl. lag skola alltid två mataranordningar finnas, och den enkla och billiga i. utgör vid mindre anläggningar i regel den ena, och då vanl. reserven. På lokomotiv utan förvärmare sker dock matningen i regel med i. v.S. Inje'ktorbrännare, se I n j e k t or, Acety lenbelysning och Gaseldning. Injice'ra, inspruta, ge en injektion. Injunction [injn^kjan] (eng.), åläggande. I amerikansk och engelsk rätt innebär i. domstolsbeslut, varigenom parterna åläggas att utföra viss sak, ss. deponerandet av en handling, el. förbjudas att vidtaga vissa åtgärder. I. utfärdas, innan rättsbehandlingen i övrigt är avslutad. I U.S.A. brukades tidigare i. mot arbetarna vid strider på arbetsmarknaden. Ar-betarparten förbjöds ofta att vidtaga åtgärder, varigenom en strejk el. bojkott kunde bli effektiv. Från arbetarnas sida har därför förts en hård kamp mot domstolarnas rätt att utfärda i. i arbetstvister, och genom en lag j932 har denna blivit synnerligen kraftigt begränsad. T.E-r. 1'njunktiv, se M o d u s. Inju'rie (lat. inju'ria, orättvisa), ärekränkning, förolämpning. Ink är en hos häst och nötkreatur förekommande vårtliknande svulstbildning, som oftast saknar överhud och därför är lätt blödande. I. förekomma stundom i betydande antal och äro av varierande storlek, ända till barnhuvudstora, oftast stjälkade och sitta ensamma el. i kylsen, vid ögon, öron, under buken, på insidan av extremiteterna, hos nötkreatur å juver och spenar. V.M-r. Inka (ined), eg. benämning på den härskande kasten i det gammalperuanska indianriket men allmänt använt som beteckning för detta välde, dess härskare och den kultur, som blomstrade upp samtidigt med den politiska maktutvidgningen. Inkarikets uppkomst hade föregåtts av en lång kulturutveckling. Särsk. betydande var den s.k. Tiahuanacokul-turen (se d.o.) kring Titicacasjön, vars bärare synas ha varit aymara-indianerna, medan den härskande rasen i inka-riket var qui- Portal till en inkafästning, nu i ruiner. chua kring Cuzco. I.-rikets historia känna vi genom muntlig tradition, som dock förlorar sig i mytiska berättelser. Invandringen till Cuzco-dalen skulle ha ägt rum under ledning av de fyra Ayarbröderna och deras systrar. Sedan de 3 bröderna förvandlats till sten, grundläde den 4:e, Manco, väldet. Den följ, regentlängden är väl ej historiskt fullt tillförlitlig, men de 12 sista härskarna bruka betraktas som de eg. i. Bäst känna vi T u p a c Yu-p a n q u i och Huayna Gapa c, vilka regerade närmast före de vitas ankomst. Från Vilcamayo-Urubambas floddal utbredde i.-re-genterna sitt välde mot v., n. och s. Kustens folkstammar, av i. kallade yunca, underkuvades. Där blomstrade flera olika kulturer — även äldre sådana, samtida el. före Tiahu-anaco, ha upptäckts —, och en livlig växelverkan uppstod mellan kustens och bergens kul- — 1103 — — 1104 —