Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Injektor - Injektorbrännare - Injicera - Injunction - Injunktiv - Injurie - Ink - Inka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INJEKTORBRÄNNARE
rater (se d.o.),
sandblästerappara-t e r (se d.o.) m.fl. — Strömmar en ångstråle
genom en kallare vätska, kondenseras ångan
vid blandningen, och sugningen blir desto
kraftigare, ju fullständigare kondensationen sker.
Den första apparaten för ångpannematning,
byggd på dessa principer, konstruerades redan
1858 av Giffard. En mångfald typer ha senare
kommit till användning. En vanlig modern i.
visas i fig. Genom ventilen b insläppes ånga i
expansionsmunstycket a och uppnår vid
utträdet härifrån mycket stor hastighet. Detta
munstycke mynnar i den vidare delen av ett koniskt
blandningsmunstycke c. Vatten från
matarled-ningen suges med ångan in i c, varvid
arbets-ångan kondenseras. Ur blandningsmunstyckel
strömmar vattnet med stor hastighet genom ett
mot utloppet vidgat munstycke h, i vilket
hastigheten omsättes i tryck av sådan storlek, att
inre trycket i pannan på matarventilen i
ledningen m övervinnes och vattnet inkommer i
pannans vattenrum. — I. kan icke användas,
då matarvattnet har bibringats hög temp.
genom förvärmning (se d.o.). Inmatningen sker
då med kolv- el. högtryckscentrifugalpump.
Enl. lag skola alltid två mataranordningar
finnas, och den enkla och billiga i. utgör vid
mindre anläggningar i regel den ena, och då vanl.
reserven. På lokomotiv utan förvärmare sker
dock matningen i regel med i. v.S.
Inje’ktorbrännare, se I n j e k t or, Acety
lenbelysning och Gaseldning.
Injice’ra, inspruta, ge en injektion.
Injunction [injn^kjan] (eng.), åläggande. I
amerikansk och engelsk rätt innebär i.
domstolsbeslut, varigenom parterna åläggas att
utföra viss sak, ss. deponerandet av en
handling, el. förbjudas att vidtaga vissa åtgärder.
I. utfärdas, innan rättsbehandlingen i övrigt är
avslutad. I U.S.A. brukades tidigare i. mot
arbetarna vid strider på arbetsmarknaden.
Ar-betarparten förbjöds ofta att vidtaga åtgärder,
varigenom en strejk el. bojkott kunde bli
effektiv. Från arbetarnas sida har därför förts
en hård kamp mot domstolarnas rätt att
utfärda i. i arbetstvister, och genom en lag j932
har denna blivit synnerligen kraftigt
begränsad. T.E-r.
1’njunktiv, se M o d u s.
Inju’rie (lat. inju’ria, orättvisa),
ärekränkning, förolämpning.
Ink är en hos häst och nötkreatur
förekommande vårtliknande svulstbildning, som oftast
saknar överhud och därför är lätt blödande.
I. förekomma stundom i betydande antal och
äro av varierande storlek, ända till
barnhuvudstora, oftast stjälkade och sitta ensamma el.
i kylsen, vid ögon, öron, under buken, på
insidan av extremiteterna, hos nötkreatur å
juver och spenar. V.M-r.
Inka (ined), eg. benämning på den
härskande kasten i det gammalperuanska indianriket
men allmänt använt som beteckning för detta
välde, dess härskare och den kultur, som
blomstrade upp samtidigt med den politiska
maktutvidgningen. Inkarikets uppkomst
hade föregåtts av en lång kulturutveckling.
Särsk. betydande var den s.k.
Tiahuanacokul-turen (se d.o.) kring Titicacasjön, vars
bärare synas ha varit aymara-indianerna,
medan den härskande rasen i inka-riket var qui-
Portal till en inkafästning, nu i ruiner.
chua kring Cuzco. I.-rikets historia känna vi
genom muntlig tradition, som dock förlorar
sig i mytiska berättelser. Invandringen till
Cuzco-dalen skulle ha ägt rum under ledning
av de fyra Ayarbröderna och deras systrar.
Sedan de 3 bröderna förvandlats till sten,
grundläde den 4:e, Manco, väldet. Den följ,
regentlängden är väl ej historiskt fullt
tillförlitlig, men de 12 sista härskarna bruka
betraktas som de eg. i. Bäst känna vi T u p a c
Yu-p a n q u i och Huayna Gapa c, vilka
regerade närmast före de vitas ankomst. Från
Vilcamayo-Urubambas floddal utbredde
i.-re-genterna sitt välde mot v., n. och s. Kustens
folkstammar, av i. kallade yunca,
underkuvades. Där blomstrade flera olika kulturer —
även äldre sådana, samtida el. före
Tiahu-anaco, ha upptäckts —, och en livlig
växelverkan uppstod mellan kustens och bergens kul-
— 1103 —
— 1104 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
