Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKA
Inkakultur. 1 vas, 2 vas med människoansikte, 3 bevingad figur från en dörr-relief, Ak-Kapana,
4 vävnad med mytologiska djur- och människofigurer.
turformer (se Peru). Under de ovan
namngivna bägge regenterna gjordes erövringar i n.
Chile, och Quito lades under i:s spira. 1525,
då Huayna Capac avled, var Ecuador
pacificerat. I.-riket sträckte sig vid de vitas ankomst
från Rio Ancasmayo i n. till Rio Maule i s.
med havet som gräns i v., Andernas
urskogsklädda sluttningar mot låglandet i ö. I.-riket
har vuxit fram ur primitiva förhållanden, vilka
i sina huvuddrag alltjämt finnas kvar. Den
urspr. klanförfattningen bibehölls, och den
ännu hos outvecklade stammar österut
kvar-levande primitiva åkerbrukskommunismen
försvann ej heller, utvecklades blott.
Medborgarna voro skyldiga att arbeta åt staten, även
om de samtidigt fingo odla en viss jordareal
för egen del. Privat äganderätt existerade eg.
icke, ej heller personlig frihet. Befolkningen
indelades i åldersklasser efter arbetsförmåga.
Ämbetsmän övervakade arbetet och fördelade
produkterna, som samlats i statens magasin.
Glest bebodda nejder koloniserades, och
befolkningen i erövrade områden stundom helt
enkelt flyttades, varvid de ersattes med
militärkolonister (mitamaes). Man sökte ernå
likformighet inom väldets olika delar på dylikt sätt
och genom att utbreda soldyrkan som religion
och quichua som språk. I. erövrade ej blott
genom krig utan också genom en diplomati,
som var både smidig och hänsynslös.
Erövrade stammars hövdingar fingo sitta kvar,
kontrollerade av i.-guvernörer. Från Cuzco
strålade ett system av utmärkta vägar ut, vilka
förenade rikets olika delar. Utefter dessa lågo
härbärgen och provianteringsmagasin. Broar
förde över klyftor och strömmar. Viktiga
underrättelser vidarebefordrades genom nära
varandra stationerade löpare. På sjöarna
brukades flottar av säv, på havet av trä. I. odlade
majs,quinua och potatis, vartill vid kusten
kom-mo mandioka, jordnötter, bomull, bönor,
tomater, kalebass och agave. På Andernas
östsluttningar lågo kokaodlingar.
Terrasserings-och vattenledningsarbeten utfördes, och
gödsling med guano var känd vid kusten.
Jordbruksredskap voro grävkäpp och spade. Som
husdjur höllos hundar, ankor, marsvin, alpacka
och lama, den senare använd som packdjur.
På guanaco och vicuna anställdes stora
drevjakter. Vid kusten hade fisket betydelse.
Jaktvapen var bl.a. bola (se d.o.). — Inom hären
funnos 4 vapenslag, beväpnade resp, med
lansar, kastspjut, yxor el. klubbor samt slungor.
Soldaterna buro sköldar, kyller och stavpansar.
Vid gränserna anlades väldiga, terrassformiga
fästningar, inneslutande förrådshus, palats och
tempel. — Byggnader uppfördes vid kusten av
soltorkat tegel, i bergen av huggna stenblock,
hopfogade utan bruk, i äldre tid polygona,
senare fyrkantiga. Byggnaderna grupperades
kring gårdar. Väggarna dekorerades med stuck
och nischer. Äkta valv voro okända. —
Hantverk och konstslöjd stodo högt.
Lerkärlen utmärktes av enkelhet och ädel form. I
metallbearbetning — föremål av koppar, brons,
silver och guld — voro inkas mycket skickliga,
och deras vävnadskonst är med rätta berömd.
Mönster invävdes, broderades el. målades på
tyget, som framställdes av bomull el. ull.
Om-knytningsfärgning var känd, och flortyg till-
— 1105 —
— 1106 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
