Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inka - Inkahund - Inkapabel - Inkarceration, tarminklämning - Inkariket - Inkarnation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKAHUND
Ruiner av byggnader med den för inkas
typiska behandlingen av stenen.
verkades. Deras finaste arbeten ha knappast
överträffats hos något folk. Tack vare
kustens torra klimat ha mängder av textilier
bevarats till vår tid. — Dräkten hos i. bestod
för männen av poncho (se d.o.) och mössa el.
hjälm. Kvinnorna buro en lång dräkt med
skärp. Bägge könen använde sandaler.
Tatue-ring, kroppsbemålning och huvuddeformering
voro i bruk. — I.-härskaren, solens son, var en
levande gudom och ägde allt i sitt rike. Han
förde ett praktfullt hov. Hans titel var Capac
el. Sapay. — I. utbredde soldyrkan bland de
underkuvade folken men sökte ej utrota
tidigare föreställningar. Dyrkan av klippor, källor,
sjöar o.d. (huaca) hemvist för andar, var
vanlig i bergen. Gudarna voro opersonliga.
Ska-parguden Viracocha var säkerligen en
personifikation av solen. Offer spelade stor roll. Man
offrade guld, koka, dyrbarheter el. födoämnen,
men även blodiga offer, särsk. av lama-djur,
stundom av människor, förekommo. Stora
re-ningsfester firades, och i samband därmed
förekom ett slags bikt, allt riktat mot de fruktade
onda demonernas inflytande. Prästerna, ledda
Sottemplet i Cuzco, nu ombyggt till kyrka.
av en i.-ättling, skötte offer och bikt och
tolkade människans öden. Soltemplen voro
förenade med kloster för de utvalda soljungfrurna>
som ej fingo umgås med vanliga dödliga.
För-fädersdyrkan förekom. De döda böjdes ihop
och lindades till paket, ofta försedda med
konstgjorda huvuden. I:s mumier sattes på
pallar kring Cuzco-templets solbild. Begravning
i grottor och nischer var vanlig. Den döde
försågs med gravgods. — Skrivtecken voro okän
da, men räkenskaper fördes med hjälp av
qui-pus, knutsnören, vilka också torde ha kunnat
utgöra ett slags kalendrar. Solåret delades i
månader. Av litteraturen äro blott fragment
bevarade, t.ex. sköna hymner till gudarna och det
av spanjorerna bearbetade dramat ”Ollantay”.
I:s ättlingar, quichua, leva alltjämt i bergen
som livegna åt de vita. De torde ännu bevara
åtskilliga gamla föreställningar. — Litt.: J. J. v.
Tschudi, ”Kulturhistorische und sprachliche
Beiträge zur Kenntniss des alten Peru” (1891);
W. Uhle, ”Los origines de los incas” (1910);
C. Markham, ”The Incas of Peru” (1911); T. A.
Joyce, ”South American archæology” (1912); E.
Nordenskiöld, ”Sydamerika” (1919), ”The
cop-per and bronze ages in South America” (1921);
G. Buschan, ”Illustrierte Völkerkunde”, 1(1922);
W. Lehmann, ”Kunstgeschichte des alten Peru’
(1924); R. Karsten, ”The civilisation of the
South American Indians” (1926); I. Sefve,
”Sydamerika”, 1 (1927); G. Montell, ”Dress and
ornaments in ancient Peru” (1929). G.B-r.
Inkahund, en medelstor, gulaktig el.
brun-fläckig hundras hos invånarna på de peruanska
högslätterna. Den anses vara identisk med den
ras, som fanns hos inkafolket under dess
glansperiod och av vilken anträffats talrika mumier.
Jfr Hundar, sp. 458. H.W.
Inkapa’bel, oförmögen, oduglig, oskicklig.
Inkarceration [-Jo’n],
tarminklämning, en rätt vanlig och livsfarlig
komplikation vid olika former av bråck (se d.o.). P.M.S.
Inkariket, se Inka.
Inkarnation [-fo’n] (till lat. in, i, och caro,
kött), förkroppsligande. — 1) Beligionsv. Med
i. menas, att en gudom tager sin boning i en
levande varelse under dennas hela liv (ej en
tillfällig uppenbarelse el. besatthet, jfr B
e-satt). I. kan ske i ett djur, men i sträng
mening betyder i., att guden blir människa. —
I aztekisk religion blev en yngling utvald och
betraktad som i. av guden Tezcatlipoca och
erhöll gudomlig dyrkan. I Egypten ansågs
farao vara son till el. i. av t.ex. solguden
Amon-Rè. Semitiska folk ha saknat i.-begreppet, men
i Islam har det funnits, då schiiterna (se d o.)
i Muhammeds svärson Ali (se denne) sågo
den
— 1107 —
— 1108 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
