Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inkarnation - Inkarnerad - Inkas - Inkassera - Inkasso - Inkerman - Inkiett - Inklarering - Inklination - Inklinatorium - Inklusive - Inkoativ - Inkoercibla gaser - Inkognito - Inkommensurabel - Inkompatibilitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKOMPATIBILITET
nes rätte efterföljare, gjorde honom nästan till
gud och betraktade honom ss. inkarnerad i
imamerna (se Imam). Det land, som räknat
de flesta i., är utan tvivel Indien: så har
Vishnu talrika i. (de förnämsta äro Rama och
Krishna), t.o.m. moraliskt motiverade (”Då
lagen ej hålles i ära och orättrådigheten
tager till, då kommer jag åter”: Krishna i
”Bha-gavadgita”, 4:7). Enl. buddismen hade Buddha
otaliga gånger inkarnerats som Bodhisattva (se
d.o.); härifrån har lamaismen i Tibet fått sitt
ännu i dag härskande i.-begrepp: Dalai Lama
och Tashi Lama äro i. av resp. Avalokite^vara
och Amitabha (se dessa), och vid enderas död
ersättes han genast av en nyfödd gosse, i vilken
guden i stället gått in. Th.P.
2) Teol. I. betecknar den kristna trons syn på
Gud ss. ej levande fjärran från denna världen
i ostörd salighet utan ss. i människolivet med
dess nöd, synd och ondska ingående och
deltagande för att genom kärlekens lidande bryta
udden av de livsförstörande makternas verk
Detta har skett i Kristi liv, vilket tron säger vara
gudomligt, därför att i det Gud själv
framträtt och utfört sitt eget verk; såväl Kristi
förkunnelse som hans verk i liv och död fattas
då ss. uttryck för Guds gärning. Dennas inne
börd är förverkligandet av den gudomliga kär
lekens självutgivelse, alltså denna kärleks
nedbrytande av ondskans och syndens makter
genom att ingå i världen och påtaga sig
människornas börda i deras beroende av dessa
makter. Genom att Gud själv påtager sig
människolivets synd och död, i det att han utgiver
sig för dem, som ej äro kärlek värda (jfr art.
Gud), skapar han nytt liv för dem och
åstadkommer en ny situation i sedligt-religiöst
avseende. Man har stundom skilt mellan i.,
uppenbarelse och försoning (se d.o.);
uppenbarelsen har då ofta fattats ss. meddelande av en
kunskap och försoningen ss. blidkande av Gud.
Enl. Luther uttrycka i., uppenbarelse och
försoning ett och samma, i det att de från olika
synpunkter angiva den gudomliga kärlekens
framträdande och förverkligande i
människolivet. R.Br.
Inkarne’rad (se Inkarnation),
förkroppsligad; inpiskad (skälm o.d.).
Inkas, se Inka.
Inkassera, indriva fordran; mottaga
betalning för sådan. — Till inkassering hos
gäldenär, boende inom Sverige, mottager
postverket kvittenser, fakturor, löpande
skuldförbindelser, växlar o.d. Inrikes
inkasserings-handling får avse högst 1,000 kr. Även till
vissa främmande länder kunna
inkasserings-handlingar sändas för inkassering genom
postverket. Y.Nr.
Inkasso (jfr Inkassera), inkassering,
indrivning.
Inkerma’n, ruinstad på Krim, ö. om
Sevasto-pol, där ryska armén under Dannenberg 5/n
1854 efter ett till en början lyckosamt anfall
med stora förluster tillbakakastades av de
engelska och franska trupperna under
Rag-lan och Bosquet. Bj
InkieTt [in-, äp-] (fra. inquiet), orolig, ängs
lig, otålig.
Inklare’ring, se Tullklarering.
Inklination [-jo’n] (till lat. inclina’re, luta),
lutning; böjelse (för).
1) Astr., den vinkel en himlakropps banplan
bildar med ekliptikan (jordens banplan); i. är
ett av banelementen (se d.o.). M-t.
2) Fys. I. på en ort kallas den vinkel, som
riktningen av den jordmagnetiska kraften på
orten i fråga bildar med horisontalplanet (se
Jordmagnetism). N.R-e.
Inklinato’rium, fys., apparat för uppmätning
av den magnetiska inklinationen (se d.o. 2) och
Jordmagnetism). N.R-e.
1’nklusive [även -si’-] (jfr Exklusiv),
inberäknat, (däri) inbegripet; ofta förk. inkl.
Inkoativ [-ti’v el. i’n-] (till lat. inchoa’re,
påbörja), språkv., subst. och adj., om verb, som
betecknar inträdande handling el. (småningom
försiggående) övergång i ett tillstånd, t.ex.
blekna, mulna, vardagligt ofta i förbindelse med
till, t.ex. ilskna till; ty. entschlafen och lat.
obdormi’scere, somna in; grek. gera’skein,
åldras. E.H.
Inkoerci’bla gaser, förr benämning på gaser,
vilka icke kunde genom kondensation
överföras till vätskor. Numera kunna alla gaser
kondenseras. Jfr Flytande h e 1 i u m. Lj.
Inkognito [-kå’pn-] (ital. incognito, av lat.
nekande in- och co’gnitus, känd), okänd, under
antaget namn, utan att vilja vara känd; som
subst.: hemlighållande av namn o.d.; ofta om
furstliga personer.
Inkommensura’bel, ojämförbar. — Mat. I n
kommensurabla storheter (storheter
”utan gemensamt mått”) kallas sådana
storheter av samma slag, vilkas förhållande är ett
irrationellt tal, t.ex. sidan och diagonalen i en
kvadrat. H r.
Inkompatibilitet (lat. incompatibi’litas, av ne
kande in, i, con, med, och pati, tåla, fördraga),
eg. oförenlighet; särsk. i rättsligt tekniskt
språkbruk den juridiska omöjligheten att hos en
och samma person förena innehavandet el.
åtm. utövandet av två el. flera ämbeten ei.
uppdrag. I sv. rätt t.ex. stadgar R. F. § 34,
att statsråd icke tillika får utöva annat ämbete.
— Motsats: kompatibilitet. E.Spr.
— 1109 —
— 1110 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
