Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inkomstskatt - Inkongruens - Inkonsekvens - Inkonstant - Inkontinens - Inkoo - Inkoordination - Inkorporera - Inkorporering - Inkorrekt - Inkrement - Inkret - Inkretion - Inkretoriska systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKRETORISKA SYSTEMET
sen är mycket olika i olika länder. Ibland äro
inkomster under ett visst belopp fritagna, i
andra fall är ett visst avdrag medgivet alla
inkomster oavsett storleken. I vårt land är det
skattefria avdraget graderat efter dyrort (se
Grundavdrag och Ortsavdrag).
Hänsyntagande till existensminimum innebär
jämväl, att storleken av den
skattskyldiges familj får öva inflytande (se F
a-m i 1 j e a v d r a g). — I regel sker även
en differentiering för olika slag av
inkomster, vanl. mellan inkomst av arbete och
arbetsfri inkomst. Tekniskt kan detta vara
ordnat på olika sätt: genom olika skatteskalor
för olika slag av inkomst, genom särsk.
förmögenhetsskatt, genom att förmögenheten får
öva inflytande på det taxerade beloppets
storlek, ss. hos oss. De supplementära i., som
ibland och särsk. vid en vanlig i., som
beskattar vid källan, uppbäras, kunna läggas på olika
sätt: som ett medel att genomföra
progressionen över huvud taget, som en tillfällig
skärpning av redan förefintlig progression el. som
en skatt på skatten.
I. infördes i Sverige redan 1810, närmast
med den engelska i. som mönster. Denna första
i. var starkt progressiv, medgav vissa avdrag
och baserades på summarisk självdeklaration.
Då den emellertid icke gav staten tillräckliga
inkomster, övergavs den redan 1812, och sedan
dröjde det ända fram till 1902, innan i. åter
infördes, till en början provisoriskt. 1910
beslöts den ännu gällande kombinerade
inkomst-och förmögenhetsskatten, modifierad och
utbyggd 1919 och 1928 i samband med den
kommunala beskattningens omläggning och
grundande på kommunal i. (se d.o.).
I England, där i. först infördes 1799 för att
täcka utgifterna i samband med
Napoleonskri-gen, blev den åter avskaffad 1802 för att
redan nästa år komma tillbaka i form av
real-skatt på olika slag av inkomst. 1815
avskaffades den ånyo, men 1842 tillgrep man den åter,
och alltsedan dess har den kvarstått med
växlande skattesatser. 1910 kompletterades
systemet med en ren i. på de högre inkomsterna,
supertax 1. surtar, graderad efter inkomstens
storlek. I Frankrike genomdrevs efter
förbittrat motstånd en i. 1914 men kom till
till-lämpning först 1918. Motståndet baserades
främst på deklarationsförfarandet. I Tyskland
fanns väl redan tidigt i. i de enskilda
delstaterna, men för riket som sådant infördes den
ej förrän 1920. I U.S.A. infördes i. 1913,
sedan den förut funnits i vissa delstater.
Tidigare beslut hade av högsta domstolen upphävts
ss. stridande mot grundlagen. I Danmark
infördes i. 1903, med senaste ändringar 1922 och
1927, i Norge i princip redan 1880 men
genomförd med genomgripande förändringar 1911, i
Finland 1920. F.ö. är i. numera införd i de
flesta länder. A.Vr.
Inkongrue’ns, brist på överensstämmelse,
oöverenstämmelse. Språkv., särsk. om sådan
brist i fråga om genus och numerus hos ett
subst. och dess bestämningar, t.ex. ”efter
mycken möda och nattvak”, ”erforderlig kritik
och kunskaper”. — Metr., om det förhållande,
att den i prosauttal svagare stavelsen står i
höjning, t.ex. ”Jord, som mig fostrat har”
(Tegnérs ”Svea”). Den metriska i. är ofta en brist
men svår att undvika. Stundom, ss. i
ovanstående ex., gör den en god verkan och kan
betraktas som en förtjänst. — Jfr
Kongruens. — Adj.: inkongruent. E.H.
Inkonsekve’ns, brist på följdriktighet,
självmotsägelse. — Adj.: inkonsekvent.
Inkonsta’nt, obeständig, icke oavbruten.
Inkontine’ns är i allm. oförmåga att hålla
tillbaka vissa exkret, t.ex. urin el. avföring.
I. beror som regel på rubbningar i
nervsystemet. T.H-n.
Inkoo, se Ingå.
Inkoordination [-fo’n], fysiol., se
Rörelsekoordination.
Inkorpore’ra (lat. incorpora’re, till nekande
in- och corpus, kropp), införliva.
Inkorpore’ring, införlivande av område med
en stats territorium el. med en inomstatlig
förvaltningsenhet. Då en stat med sitt område
förenar ett område, som förut bildat självständig
stat el. utgjort del av sådan, säges i. äga rum.
Inom en stat sker i. genom förändring av
statens indelning i kommunala, administrativa el.
judiciella förvaltningsområden. I Sverige är
den inomstatliga i. reglerad genom lag 13/« 1919
om ordning och villkor för ändring i
kommunal och ecklesiastik indelning, enl. vilken lag
det ankommer på Konungen att, sedan förslag
till ekonomisk uppgörelse mellan de av
förändringen berörda kommunerna upprättats
samt kommunerna och vederbörande
myndigheter blivit hörda, fatta beslut om i. S.B.
Inkorre’kt, felaktig, oriktig; som bryter mot
hävdvunna umgängesformer el. moralregler;
ofin.
Inkreme’nt, liten ökning av en storhet.
Motsats: dekrement.
Inkre’t, detsamma som hormon (se d.o.
och Inre sekretion).
Inkretion [-fo’n], detsamma som inre
sekretion (se d.o.).
Inkreto’riska systemet, fysiol., är en nyare
benämning på det inre-sekretoriska
körtel
— 1113 —
— 1114 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
