Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inkretoriska systemet - Inkrustation - Inkubation - Inkubationsstadium, Inkubationstid - Inkulpat - Inkunabel - Inkurabel - Inkvartering - Inkvisition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKRUSTATION
systemet, omfattande de körtlar, vilka avgiva
sina sekretionsprodukter direkt till blodet och
ej till kroppens yta el. till tarmkanalen. Se
Inre sekretion. Wk.
Inkrustation [-Jo’n]. 1) Konsttekn. I. el. i
n-k r u s t er i n g betecknar inlagt arbete i olika
material för mönsterutsmyckning av ytor av
mindre dyrbara el. solida ämnen. I. användes
såväl inom arkitekturen som inom
konstindustrien och har särsk. inom sistn. område nått
en hög utveckling i Orienten (se Mosaik).
Inom metalltekniken förekomma en mängd
olika förfaringssätt (se Damaskering) för
utsmyckning genom variation i material och
mönster. Vid i. i trä användas växlande
material, ss. ben, elfenben, sköldpadd, horn,
pärlemor, metall el. olikfärgade träsorter (se I
n-t a r s i a; jfr B o u 11 e a r b e t e n). G.V.
2) Med., den process, varigenom i organ och
vävnader salter (vanl. kalciumkarbonat och
fosfat) utfällas i fast form. Härigenom
uppstå större el. mindre fasta bildningar, vilka
kunna störa organens funktion, framförallt
genom rubbningar i blodcirkulationen. Wk.
Inkubation [-fo’n]. 1) Med. Den tidrymd,
som förflyter mellan ett smittoämnes
inträngande i organismen och de första
sjukdomssymtomens framträdande, benämnes i.-tid el.
i.-sta-dium. Den är för olika sjukdomar mycket
varierande, från 1—2 dagar upp till veckor och
mån. För varje bestämd sjukdom är den
däremot täml. konstant men kan dock växla inom
vissa gränser, beroende på smittoämnets mängd,
dess förmåga att föröka sig, platsen för
infek-tionsämnets inträngande i kroppen samt
organismens motståndsförmåga. Här följer en
förteckning på i.-tiden för några
infektionssjukdomar:
Barnförlamning .................... 2—10 dagar
Difteri ........................... 2—5 „
Epidemisk hjärnhinneinflammation.. 2—3 „
Influensa ......................... 1—3 „
Kikhosta .......................... 3—15 „
Mässling ............................ 9—11 „
Nervfeber ......................... 8—14 „
Påssjuka .......................... 18—22 „
Scharlakansfeber .................. 2—7 „
Smittkoppor ....................... 10—43 „
Vattenkoppor ...................... 14—21 „
A.Fl.
2) Religionsv., se D i v i n a t i o n.
Inkubationsstadium, Inkubationstid, se I
n-kubation 1).
Inkulpa’t, jur., brottsling, se Förbrytare.
Inkuna’bel (lat. incuna’bula, vagga,
ursprung), bok, tryckt före 1500. Se
Boktryckarkonst, sp. 438. — Beskrivande
förteckningar över i. ha utarbetats av bl.a. L. Hain
(se denne). Under utgivning är en
”Gesamt-katalog der Wiegendrucke” (1925 ff., hittills 5
bd). Specialbibliografier över i. äro utg. av
bl.a. R. Proctor, ”An index to the early
prin-ted books in the British museum” (2 bd, 1898
—1903; suppl. 1900—03; reg. 1906), M.
Pelle-chet, ”Catalogue général des incunables des
bibliothèques publiques de France” (3 bd, 1897
—1909) och I. Collijn (se denne). En
systematik över de olika i.-typerna är K. Haebler,
”Typenrepertorium der Wiegendrucke” (5 bd,
1905—24). — Litt.: K. Haebler, ”Handbuch
der Inkunabelkunde” (1925). W.N.
Inkura’bel, obotlig.
Inkvarte’ring kan i fredstid tillfälligt
beredas trupp enl. 1842 års tågordning. I.
förbere-des av förläggningstrupp, och dennas
befälhavare mottager av vederbörande civilmyndighet
kvarterlista. Med ledning av kvarterlistan
upp-göres förläggningslista, varigenom underavd.
tilldelas förläggningsområden med lämpligt läge
i förhållande till inom orten befintliga vägar
och gator. Ät tågande trupp kan med el. utan
kronobetjäningens medverkan i. anordnas
genom frivilligt avtal med icke i.-skyldiga
personer. Kommunikationernas utveckling och
truppernas ökade förmåga att bivackera under
bar himmel ha minskat de senares beroende
av att på här angivet sätt erhålla i.
Skyldighet att bereda i. åt trupp el. enskilda under
övningar i fredstid finnes icke i Sverige, i
motsats till vad förhållandet är i ett flertal
stater. I krigstid däremot kan i. påfordras enl.
rekvisitionslagen. E.O.B.
Inkvisition [-fo’n] (lat. inquisi’tio, sökande,
undersökning o.d.; till inqui’rere, undersöka
o.d.), katolska kyrkans organ för uppspårande
och utrotande av kätteri. När kristendomen
blivit romerska rikets officiella religion,
införde kejsarna dödsstraff för sekter, som ansågos
samhällsfarliga, t.ex. manikéer och donatister.
Detta ogillades då av kyrkans målsmän; den
första eg. kättaravrättningen, år 385 (se P r i
s-c i 11 i a n u s), framkallade allmän indignation.
Bruket av lindrigare tvång i trossaker
accepterades däremot snart av kyrkan. Så
anbefallde Augustinus, med hänvisning till G.T:s
lagar och Luk. 14:23 (”nödga människorna att
komma hitin”), för de gensträviga en
”fader-lig” tuktan, varmed han förstod kroppsstraff,
böter och landsförvisning. Hans uttalanden i
kättarfrågan förblevo normerande för teologer
och kyrkostyrelse till o. 1200. Då hade
kätte-riet utvecklat sig till en verklig fara för
kyrkan; katarernas (se d.o.) hemliga sällskap hade
från 1100-talet fått en oerhörd utbredning. Det
uppblomstrande rättsstudiet grep då tillbaka
till den romerska rättens straffbestämmelser; i
katarerna såg man manikéernas arvtagare. För
påvedömet, som börjat göra anspråk på
världs
— 1115 —
— 1116 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
