Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insekthärjningar - Insektivorer - Insektsamling - Insektspulver - Insektstyng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSEKTSTYNG
av insekter, som vandrande el. i svärmar draga
från det ena området till det andra, alltefter
som de kalätit dem (de tropiska el.
subtropiska sträckgräshopporna). Men i. kunna
också uppkomma genom en plötslig och ovanlig,
av gynnsamma klimatiska el. andra till stor
del okända faktorer förorsakad massförökning
av härjningsområdets egna insekter, ant. dessa
genom samfärdsmedlen blivit dit införda från
främmande länder el. äro verkligt inhemska.
Ex. på införda insekters härjningar äro den
från Amerika inkomna vinlusens (se d.o.)
skadegörelser i Europas vindistrikt el. de
härjningar, som i Nordamerikas fruktodlingar och
lövskogar förorsakas av de europeiska
fjärilarna lövskogsnunnan och guldsvansspinnaren (se
d.o.). De större i. i Sverige ha, så vitt man
vet, anställts av inhemska arter, t.ex.
barr-skogsnunnan (se Nunnefjärilar) och
tallmätaren, kornflugan och vetemyggan, gräsflyet,
frostfjärilen och rönnbärsmalen (se d.o.).
E.W-n.
Insektivo’rer, selnsektätandeväxter.
Insektsamling. Det viktigaste och mest
lönande redskapet för insektsamlaren är håven,
av vilken förekomma
tre typer: 1)
Stryk-el. slaghåven, av
solid konstruktion, med
medellångt skaft och
en av starkt tyg
bestående säck. Denna
typ användes för
håvning i
markvegetationen, buskar o.s.v.
2) Fjärilhåven, en
lätt håv med säck av
tunt, genomskinligt
tyg, användes för
fångst av flygande
insekter. 3)
Vattenhå-ven, med långt skaft
och med botten av
finmaskig
mässings-väv. — För insamling
av smådjur bland löv
och mossa o.s.v.
lämnar insektsikten ofta
ett mycket gott
resultat, i sht den först av
Berlese konstruerade,
automatiskt verkande apparaten (se fig.). I
exkursionsväskan medföras lämpliga större och
mindre glas för uppsamling och dödande av
det infångade bytet. Ss. dödningsmedel
användas ättiketer el. kloroform el. i gips ingjutet
cyankalium. — Uppfödning och kläckning av
Berleses apparat för
automatisk
insektsåll-ning. A bleckcylinder
med trattformigt
ändande botten; under
trattmynningen
inpassas fångstflaskan. B
sållgodsbehållare av
metalltrådduk med l,s
-—2 mm. stora maskor.
Till värmekälla
användes en lampa, som
nedsänkes på c:a 5
cm. avstånd från
såll-godset. F trefot, som
uppbär cylindern.
ungdomsstadierna är en ofta lönande sam
lingsmetod för erhållande av dels sällsynta,
dels vackra och oskadade exemplar för
samlingen. De fullbildade insekterna bevaras ant.
stuckna på nål (de större formerna) el.
uppklistrade på små kartonglappar. Larver samt
insekter med tunn, lätt skrumpnande hud
bevaras bäst i 7O-°/o sprit. — Litt.: A. Tullgren
& E. Wahlgren, ”Sv. insekter” (1920—22).
S.Bgtn
Insektspulver, de pulvriserade blommorna av
Chrysa’nthemum-(Pyre’thrum-) arter. D a 1
mati s k t i. erhålles sålunda från C.
cinerariæ-fo’lium, en perenn ört, hemmahörande i
Dal-matien, Hercegovina och Montenegro samt od
lad i Italien, Frankrike och Japan. K a u k
a-siskt el. persiskt i. erhålles av C. ro’seum
och C. Marscha’lli, örter, växande i Kaukasus,
Armenien och n. Persien. Beståndsdelarna äro
föga kända, men ss. verksamma anses de
alka-loidartade ämnena stackydrin, kolin och
py-retron. — I. förfalskas ofta med pulveriserade
stjälkar och blad samt blomkorgar av andra
korgblommiga växter, vilka äro overksamma.
J.IL
Insektstyng. De vid styng av våra vanliga
gaddsteklar (bi, geting, humla m.fl.) i vävnaden
insprutade giftämnena framkalla i regel blott
en till stickstället och dess närmaste
omgivning begränsad effekt. Under ofta häftig
smärta utvecklar sig en inflammatorisk härd med
svullnad, rodnad och ömhet. I centrum av
härden, där giftkoncentrationen är störst,
finner man mer el. mindre utbredd
cellundergång, nekros. Endast sällan inträda, som följd
av resorption av en större giftmängd,
allmänsymtom i form av temp.-stegring och
huvudvärk, ev. ytlig andning, hastig puls,
sömnighet, delirier, medvetslöshet. Härvidlag rör det
sig om personer, som utsatts för ett flertal
styng, om fall av överkänslighet (idiosynkrasi),
el. också har giftet råkat bli tömt direkt i ett
blodkärl. Hos barn uppkomma allmänsymtom
lättare än hos vuxna. Enstaka dödsfall efter
bi- el. getingstyng finnas beskrivna. — Vid
tydliga allmänsymtom är läkarbehandling av
nöden. Lokalbehandlingen av stickstället avser i
första hand försiktigt borttagande av ev.
kvar-sittande gadd och giftblåsa (regel vid bistyng)
med pincett el. nål. Därefter baddas med
utspädd ammoniak, som kan utfälla giftet. Ätm.
det isolerade bigiftet är visserligen myckel
känsligt för oxidationsmedel (vätesuperoxid,
kaliumpermanganat, klorvatten m.fl.), men
baddning av såret med dylika lösningar synes i
praktiken föga effektiv. Svullnaden behandlas
med omslag (Burows lösning, blyvatten, bor
Uppslagsbok. XIII.__ 1153 ___
37
— 1154 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
