Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intensivt lantbruk - Intention - Inter - Inter arma silent leges - Intercedera - Intercellularsubstans - Interdentaler - Interdikt - Interdum dormitat bonus Homerus - Interexternat - Interferens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTENTION
hållande till jordarealen, dels utfodringen och
dels avelsarbetet. Förutsättningen för i. 1. är
kunnighet hos brukaren, kapitaltillgång och
goda avsättningsmöjligheter. Motsats: e
x-t e n s i v t 1. Hj.P.
Intention [-Jo’n] (till lat. inte’ndere, rikta,
eg.: spänna), avsikt, syfte, uppsåt.
Inter (lat.), mellan, bland.
Inter arma silent leges (lat.), ”under krig tiga
lagarna”, är rättstillståndet upphävt, slagord
hämtat från Ciceros tal för Milo (4:10). W.N.
Intercede’ra (lat. interce’dere), träda emellan,
medla. — Subst.: intercession.
Intercellula’rsubsta’ns kallas en av cellerna
själva genom sekretion el. genom
omvandlingar av celldelar el. kanske hela celler bildad,
mellan cellerna liggande substans. Uppträder
i. i ringa mängd, går den ofta under namnet
kittsubstans; har den utbildats i större mängd,
benämner man den grundsubstans. Denna
senare kan vara såväl strukturlös som också
strukturerad. T.H-n.
Interdenta’ler kallas språkljud, som bildas
med tungspetsen framskjuten mellan nedre
och övre framtänderna. De båda med th
tecknade engelska läspljuden (tonande i t.ex. that.
tonlöst i t.ex. think) kunna bildas interdentalt,
men i engelskan liksom i andra språk, där
hithörande ljud förekomma, t.ex. i isländskan,
bildas de oftare med tungspetsen mot övre
framtändernas baksidor. O.Gj-n.
Interdi’kt (lat. interdi’ctum, det förbjudna).
1) I äldre romersk rätt av pretorn efter en
summarisk rättsförhandling meddelat
(provisoriskt) påbud, förbud, till skydd urspr. åt
gudstjänsten och offentlig ordning, sedan främst åt
den i sin besittning kränkte innehavaren; förbud
mot egenmäktigt förfarande; senare talan om
återställande av rubbad besittning. — 2) I
katolsk kyrkorätt är i. ett kyrkligt straff,
innebärande utestängande från flertalet sakrament
(utom dopet och sista smörjelsen) och kyrkliga
rättigheter men utan uteslutning ur kyrkans
gemenskap (exkommunikation, se d.o.). Vissa
spår av i. finnas från 500-talet, från 1000-talet
blir i. vanligare, på 1200-talet mycket använt
som ett kampmedel i kyrkans politiska strider.
J. meddelas av påven el. av biskop för dennes
stift. Enl. gällande kanonisk rätt skiljes
mellan interdictum personale (över fysiska el.
juridiska personer, t.ex. kloster, domkapitel,
prästseminarier) och interdictum locale, vilket
ant. kan avse ett mindre område, interdictum
particulare, el. ett helt land, interdictum
ge-nerale. En särsk. avart av i. innebär förbud
för präst att förrätta gudstjänst och
begravning. På gr. av övermått i användningen
för
lorade lokala i. mot medeltidens slut sin udd
och kommo ur bruk. I vårt årh. har det i
enstaka fall åter anlitats. — Litt.: A. Haas, ”Das
L nach geltendem Recht” (1929). E.K.
Inte’rdum dormftat bonus Home’rus (lat.),
”stundom slumrar den gode Homerus”, även
den som felfri ansedde kan begå misstag,
uttryck, bildat efter Horatius, ”De arte poetica”,
v. 359. W.N.
Interexterna’t, skolform, kännetecknad
därav, att en del av eleverna såväl åtnjuta
undervisning på skolan som bo och intaga sina
måltider där (internat), medan en annan del
av dem å skolan erhålla endast undervisning
men ha sin bostad och intaga sina måltider
utom skolan (externat). De förra kallas
interner, de senare externer. J.B-t.
Interfere’ns, fys., kallas i allm. inom
vågrörelseläran (se Vågrörelse) resultatet av
en överlagring (superposition) av två el. flera
varandra skärande vågsystem. I.-fenomenet
förekommer vid all slags vågrörelse. Det kan
t.ex. iakttagas på vätskeytor, i vilka en
vågrörelse, utgående från två el. flera
störningskällor, alstrats (vattenvågor; se fig. 1). På de
ställen, där två vågberg el. två vågdalar
sammanträffa, bildas ett vågberg av stor höjd, resp,
en vågdal av stort djup. Mötas åter ett
vågberg och en vågdal, komma de att mer el.
mindre upphäva varandra. Ett annat ofta
observerat i.-fenomen är ljudets i., som t.ex.
kan iakttagas, om man håller en svängande
Fig. 1. a interferens mellan vattenvågor,
utgående från 2 störningskällor, b förstorad
detalj av a. Efter Grimsehl.
stämgaffel vid örat och kringvrider
densamma, varvid omväxlande ljudmaxima och
ljudminima höras. Särsk. ingående studerad är i.
vid elektromagnetisk strålning, vid vilken
i.-fenomenet har kunnat iakttagas från de
lång-vågiga Hertzska vågorna (radiovågor) till den
kortvågiga röntgenstrålningen. Ljusets i.
observerades redan av Boyle (1663), Hook (1665)
och Newton (1688), men först långt senare
blevo dessa i.-fenomen föremål för mera
systematiska studier och lades grunden till den
riktiga tolkningen av deras natur framförallt
— 1187 —
— 1188 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
