Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Interparlamentariska unionen - Interpellation - Interpellera - Inter pocula - Interpolation - Interpolera - Interpretera - Interpunktera - Interradio - Interregnum - Interrex - Interrogativ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERROGATIV
vilket antydes i dess namn fram till 1905. För
Haagkonferenserna (se d.o.) 1899 och 1907
spelade I.u:s förberedande arbete stor roll.
Världskriget innebar ett avbrott av verksamheten,
men efter kriget har denna återupptagits, nu
i intimt samarbete med Nat. förb. Arbetsfältet
har något vidgats; sålunda har man på en
konferens diskuterat demokratiens och
parlamentarismens problem. Organisationens
verksamhet kompletterar och stöder Nat. förb:s
på ett betydelsefullt sätt, bl.a. därigenom att
även representanter från U.S.A. deltaga. Den
erbjuder vidare ett friare diskussionsforum för
politikerna än Nat. förb., bl.a. därför att i
I.u. skilda politiska meningsriktningar från
varje land kunna framföra sina synpunkter.
Svensken T. Adelsvärd var I.u:s ordf. 1922—
28. — Riksdagsgrupperna i Sverige, Norge och
Danmark sammanslöto sig 1907 till
Nordiska i. u. Denna uppehöll sin verksamhet även
under kriget och har stor andel i att I.u. så
gott som omedelbart efter kriget kunde
återuppta sin verksamhet. Finland anslöt sig 1924
och Island 1926. Nordiska i.u. utger en
”Årsbok”, som icke allenast innehåller
redogörelser för de interparlamentariska strävandena
utan även skildrar de nordiska ländernas
riks-dagsarbete över huvud. Att I.u. förmått vinna
anslutning oberoende av partigränser,
framgår av följ, uppgifter ang. anslutna
riksdagsmän i de nordiska länderna 1931: Sverige 344
av 380 riksdagsmän, Danmark 224 av 225,
Norge 92 av 150 (Det norske arbeiderparti har
ansett sig icke kunna tillhöra I.u.), Finland 193
av 200. — Litt.: Chr. L. Lange, ”L’Union
in-terparlementaire, son oeuvre et son
organisation” (1921); Fr. Johannesson, ”I.u.” (1928).
T.E-r.
Interpellation [-fo’n] (jfr I n t e r p e 11 e r a),
statsr. Särsk. i parlamentariskt styrda
stater äga riksdagsmän att, med iakttagande av
vissa former, framställa s.k. i. till regeringsled.
för att av dessa besvaras. I sv. grundlag är
i.-inst. ej omnämnt men väl i kamrarnas
arbetsordningar, i A.k:s redan 1867, i F.k:s först
1912, sedan det dock genom praxis tidigare
vunnit insteg i denna kammare. I. skall vara
skriftligen avfattad och av bestämt innehåll.
Vederbörande kammare beslutar utan debatt,
om i. får framställas. Sedan den statsrådsled.,
till vilken i. är riktad, underrättats, ankommer
det på denne att å överenskommen tid besvara
densamma; någon vägran förekommer i praxis
ej. Vanl. uppstår efter vederbörande ministers
svar en replikväxling mellan denne och
inter-pellanten, stundom en debatt, vari även andra
deltaga. Något uttalande av kammaren ss.
sådan efter en dylik debatt är ej tillåtet. Annor-
Uppslagsbok. XIII. — 1217 —
39
lunda flerstädes i utlandet, särsk. i Frankrike,
där i. spela en stor roll i samband med
dag-ordningsinst. (se Dagordning) vid angrepp
på, ev. fällande av en ministär. J.E.N.
Interpelle’ra (lat. interpella’re, falla i talet;
jfr Appellera), begära förklaring; se I
n-terpellation. Interpell a’nt, person,
som framställer en interpellation.
Inter po’cula (lat., eg.: mellan bägarna), vid
glasen.
Interpolation [-fo’n] (lat. interpola’tio,
förändring, förfalskning), inskott el. inskjutning
(i handskrifttext); även textförfalskning. I
n-t e r p o 1 a’t o r, den som företager i. — Verb:
i n t e r p o 1 e’r a. W.N.
Matem., en metod att, då man känner en
i övrigt vanl. obekant funktions storlek för ett
antal variabelvärden, approximativt beräkna
dess storlek för mellanliggande värden (vid
utanför liggande värden talar man om
extra-p o la tion). Man går vid i. så till väga, att
man ersätter den okända funktionen med en
hjälpfunktion (t.ex. ett polynom), vilken får
samma storlek som den förra för de nämnda
variabelvärdena; vid vanlig lineär i. är
hjälpfunktionen ett förstagradspolynom. Bidrag till
teorien för i. ha lämnats av Newton, Lagrange,
Stirling, Nörlund m.fl. H-r.
Interpole’ra, se Interpolation.
Interprete’ra (lat. interpreta’ri), tolka, utläg
ga, förklara; i sht om text o.d. —
Interpretation [-fo’n], tolkning, uttydning,
utläggning.
Interpunkte’ra (jfr lat. interpu’ngere, avskilja
med punkter), sätta skiljetecken. — Subst.:
interpunktion [-Jo’n].
Interra’dio, förk. för Internationella
radiounionen, se Radiounionen.
Interre’gnum (jfr I n t e r r e x) el.
mellanre-gering, tiden mellan en regents avgång el. död
och en ny regents övertagande av makten. Med
”det stora interregnum” menar man i tyska
historien tidsavsnittet 1254—73. Jfr
Tyskland, historia. P.Dhl.
Inte’rrex (lat., eg. ”mellankonung”). Då i
det forntida Rom konungamakten icke var
ärftlig, tillsattes av senaten efter konungens
död för var 5:e dag en i., riksföreståndare, som
innehade högsta makten, tills nytt konungaval
skett. Under republiken valdes också vid
utomordentliga tillfällen (t.ex. då konsulval
icke kunde hållas) ss. i. en patricier med
samma tjänstetid (interregnum) som tidigare. W.N.
Interrogati’v [el. i’n-] (till lat. interroga’re,
tillfråga), språkv., eg.: frågande, om vissa
pronomen och prominaladj., t.ex. vad, vars, vem,
vilken, hurudan, el. adv., t.ex. var, varför, huru,
när, el. partiklar, t.ex. om, huruvida, månne
— 1218 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
