Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Interrogativ - Interstadiala bildningar - Intersterilitet - Interstitiell vävnad - Intertrigo - Intertype - Interurban - Intervall - Intervenera - Intervention - Intervju - Intestatarv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERSTADIALA BILDNINGAR
(eg. en verbform = månde). —
Interroga-tiv- el. frågesatser äro av två slag:
direkta och indirekta. Direkta
(huvudsatser) inledas ofta av frågeord, t.ex. vad vill han1,
men förekomma oftare utan sådana, t.ex.
kommer hani I senare fallet uttryckes den
frågande innebörden vanl. genom ordställningen
(omvänd ordföljd) men icke sällan också blott
genom särsk. tonhöjd (s.k. frågeton) el.
tonvikt. Indirekta frågesatser äro bisatser, som
alltid inledas av frågeord. Frågesatser uppträda
ofta i förkortad form, t.ex. när1 verkligenl —
Litt.: A. Noreen, ”Vårt språk”, 5 (1904). E.H.
Interstadia’Ia bildningar, se I n t e r gla c i
a-la bildningar.
Intersterilite’t benämnes det förhållande, att
blommorna hos en viss växt icke kunna
befruktas med pollen (även om detta är väl
utvecklat) hos en viss annan närbesläktad växt,
vars frukter ej heller kunna utbildas efter
blommornas pollinering med den förras frömjöl.
Ex. på intersterila kulturformer inom en art
finnas hos fruktträden. Så t.ex. äro
körsbärs-sorterna Rivers early och Svarta tatariska
sinsemellan intersterila. C.G.D.
Interstitie’11 vävnad, anat., kallas den vävnad,
som förbinder och utfyller rummen mellan
specifika vävnader el. organ el. inom dessa
mellan de specifika vävnadselementen, resp, deras
formationer; den utgöres som regel av lucker
bindväv (se d.o.). Denna i.v:s funktionella
betydelse kan ökas genom inlagring i densamma
av viktiga cellelement. Så är t.ex. förhållandet
inom testikeln, där de s.k. interstitiella
cellerna i den i.v. otvivelaktigt ha en inresekretorisk
uppgift att fylla. T.H-n.
Intertri’go, hudlöshet, uppkommen genom
två hudytors gnidning mot varandra. I.
uppträder vanl. i stolgångs- och ljumsktrakterna,
på undersidan av brösten hos korpulenta
kvinnor samt gynnas i sin utbildning av orenlighet
och ymnig svettning. Wk.
Intertype [i’ntatalp], boktr., se S ä 11 m a
s-k i n.
Interurba’n (till lat. inter, emellan, och urbs,
stad), som försiggår mellan el. förbinder olika
städer el. områden (t.ex. taxeområden för
riks-telefon).
Interva’11 (lat. interva’llum, mellanrum),
mellanrum, avstånd; mellantid. — Mus., avståndet
(skillnaden i tonhöjd) mellan två toner. Ur
m u s i k a 1 i s k-p r a k t i s k
(elementär-melo-disk) synpunkt bedömes och benämnes i. efter
det antal steg inom den diatoniska skalan,
som kan uppvisas från den ena tonen till
den andra. Avståndet mellan en ton och en
på samma steg kallas därvid prim, mellan en
ton och närmaste grannton (uppåt el. neråt)
sekund; sedan följa ters, kvart, kvint, sext,
septima, oktav, nona, decima, undecima,
duo-decima etc.; större i. än oktav betraktas
emellertid ss. oktavutvidgningar av de mindre i.,
t.ex. nona ss. oktavens sekund etc. Alla dessa
i. uppträda vidare ss. rena (kvart, kvint, oktav),
stora el. små (alla övriga); ytterligare ss.
överstigande, förminskade, dubbelöverstigande och
dubbelförminskade. Jfr Sekund, Ters etc.
Den akustisk-teoretiska synpunkten
bygger på dessa i:s matematisk-fysikaliska
grunder, varvid alltefter olika beräkningssätl
för ett och samma i. små avvikelser kunna
uppstå (t.ex. större el. mindre helton); se
Komma. På resultaten av de två
förstnämnda synpunkterna bygger sedan den
psykologisk harmoniska, som skiljer mellan
konsominla och dissonanta i. Se K o n s
o-n a n s ocn Dissonans. F.S-l
Intervene’ra (lat. interveni’re, eg.: komma
emellan), träda emellan, ingripa, medla. Jfr
Intervention. — T e’rtius interve’niens
(lat.), mellankommande tredje person (t.ex. i
tvistemål).
Intervention [-fo’n]. 1) Processr., betecknar
en utomstående tredje mans, s.k.
mellankommande parts, inträdande i redan pågående
rättegång mellan andra personer. Den nyinträdan
de (”intervenienten”) kan ant. för egen räk
ning göra anspråk på tvisteföremålet, s.k.
huvud-i., el. också ansluta sig till ena partens
talan och ”göra ett med honom”, s.k. bi-i. 1
växelrätten betecknar i. en hittills utom
växelförhållandet stående persons
godkännande el. betalning av växel, som ”lider nöd”, d.v.s.
protesterats för uteblivet godkännande el.
betalning. E.K.
2) Statsr. I. föreligger, om en stat i eget
intresse ingriper i annan stats inre el. yttre
angelägenheter för framtvingande av vissa
åtgärder, varvid de framställda kraven gärna
understrykas med hotelser el. med användande av
vapenmakt. Då flera stater samtidigt ingripa,
talar man om kollektiv-i.; en sådan var
makternas ingripande i Kina 1900 under
”boxarrörel-sen”. Från i. i eg. mening bör skiljas den
”vänskapliga i.”, som tager sig uttryck i
erbjudandet av bona offi’cia (lat., ”goda tjänster”)
o.s.v. J.E.N.
Intervju’ (från eng. intervieiv, sammankomst
m.m.; i sin sv. användning eg. ett amerikanskt
journalistuttryck från slutet av 1860-talet), för
publicering avsett samtal, som tidningsman har
med person, av vilken han önskar ett uttalande.
E.H.
Intesta’tarv, från romerska rätten lånat rätts
uttryck: ett arv, vars grund icke är arvlåtarens
testamentariska förordnande utan annat
fak
— 1219 —
— 1220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
