Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intestatarv - Intestinalmaskar - Intichiuma - Intim - Intima - Intima teatern - Intolerans - Intonation - Intonera - Intongazi - In toto - Intoxikation - Intra - Intra (stad) - Intrader - Intramerkuriella planeter - Intransigeant, L’ - Intransitiv - Intraokulär - Intresse - Intressedispens - Intresseförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTRESSEFÖRSÄKRING
tum, urspr. och alltjämt främst nära släktskap
(lagarvinge) men även äktenskap el. andra
rättsliga omständigheter, t.ex. arvsförening,
danaarv m.m. E.K.
Intestina’lmaskar, se Inälvsmaskar.
Intichiuma kallas bland vissa australiska
stammar magiska ceremonier, som åsyfta att
föröka och stärka en grupp av djur; vanl.
stammens totem (se d.o.). Möjl. kan man i i.
tala om verklig djurkult (se d.o.). — Litt.: M.
P:son Nilsson, ”Primitiv religion” (2 uppl.
1923). Th.P.
Inti’m (fra. intime, av lat. i’ntimus, eg.:
innerst), förtrolig, innerlig; privat, personlig,
omedelbar; närmast kroppen (om klädesplagg
o.d.). — Subst.: i n t i m i t e’t.
1’ntima, tu’nica i’ntima, se A r t ä r och Ven.
Inti’ma teatern, se Stockholm, teatrar.
Intolera’ns [el. -a’gs] (till lat. nekande in
och tolera’re, fördraga), ofördragsamhet, särsk.
i trossaker o.d. — I n t o 1 e r a’n t,
ofördragsam.
Intonation [-Jo’n], mus. 1) Tonens ansättan
de ur synpunkten av precision, renhet och
klangskönhet; härav uttrycket i n t o n e r a
(rent el. falskt, för högt el. för lågt; jfr D
e-tonera). 2) Vid orgel och piano den sista
tillpassningen av instrumentets mekanik. 3)
I gregoriansk sång den korta sats, varmed
prästen inleder körens strofer. V.F
IntoneTa, se Intonation.
Intongazi, av Helgelseförbundet 1909
upptagen missionsstation i Zululand o. 10 km. från
Umtamvunaflodens mynning. G.W.L.
In toto (lat.), i det hela, över huvud.
Intoxikation [-Jo’n], förgiftning (se d.o.).
Intra (lat), innanför.
Intra, stad i prov. Novara, n. Italien vid v.
stranden av Lago Maggiore; 8,366 inv. (1921).
Turistort. O.P.
Intra’der (ty. Intraden, jfr ital. entrata),
inkomster, intäkter, i sht i fråga om stat el.
kommun.
Intramerkuriella planeter, förmodade
planeter, som tänktes röra sig kring solen
innanför Merkurius’ bana. Hypotesen om i.p. har
gamla anor men fick först på gr. av Leverriers
undersökningar över Merkurius’ rörelse större
betydelse. Leverrier påvisade, att det i denna
planets perihelrörelse finnes ett överskott på
40" pr årh., vilket teorien icke kan förklara
med hjälp av de kända planeternas inverkan.
Därför antog Leverrier existensen av en el.
flera i.p. Noggranna efterforskningar ha
emellertid givit negativt resultat, och numera
förklaras den bristande överensstämmelsen
mellan teori och observation på annat sätt (jfr
Relativitetsteorien). M-t.
Intransigeant, L’ [läträsizä’], parisisk
efter-middagstidn., grundad 1880 av H. Rochefort,
som redigerade den till 1907, första tiden i
socialistisk republikansk anda, sedan i
bou-langistisk och nationalistisk. Sedan 1908 är
Léon Bailby dess huvudred. Han intager en
merendels regeringsvänlig hållning och för en
moderat republikanisms taian. I. har tidvis
varit mycket spridd men på senaste år fått
en svår konkurrent i ”Paris-Soir”. G.Liv.
Intransitiv [i’n- el. -i’v], språkv., se
Transitiv.
Intraokulä’r, det som hänför sig till
ögonglobens inre, t.ex. intraokulärt tryck,
vätsketrycket i ögats inre. Wk.
Intresse (av lat. intere’sse, vara av vikt),
(förmåga att väcka) deltagande el.
uppmärksamhet, håg, vikt, betydelse; fördel; (eget) bästa;
ränta. — Psykol. och pedagog. I. utgör orsa
ken till aktiv uppmärksamhet jämte
tillhörande känslo- och viljeaktivitet. I. väckes icke av
helt främmande el. fullt välbekanta ting, utan
endast av material, som med någon svårighet
igenkännes, uppfattas el. praktiskt behärskas.
-— I. är grunden, teoretiskt och praktiskt, för
all modern undervisning och uppfostran.
I.-pedagogiken ser i individens naturliga och
omsorgsfullt bevarade självverksamhet den
värdefullaste tillgången i individens bildningsliv och
framhäver särsk. mötande svårigheter som
mäktiga sporrar till väckande av i. Under
tvångspedagogik uppstå inre motstånd,
desorganiserad verksamhet, ofta tendens till fusk,
varjämte endast arbete av rutinmässig
intellektuell beskaffenhet är möjligt. I i. samverkar
däremot hela personligheten för att nå ett mål.
I praktiken blir regeln, att eleverna icke skola
göra, vad de äro intresserade av, utan vara
intresserade av, vad de göra. En populär
missuppfattning menar, att eleverna härigenom icke
vinna tillräckligt tillfälle till ansträngning, men
först under i. gör individen de största och mest
fruktbärande ansträngningarna. — Litt.: E.
Claparède, ”La psychologie de 1’enfant” (5 éd.
1916); J. Dewey, ”Interest and effort in
cdu-cation” (1913); W. H. Kilpatrick, ”Foundations
of method” (1926). G.A.J.
Intressedispens [-pa’ijs]. Part, som på gr.
av bestämmelse i rättegångsbalken förklarats
icke äga fullfölja talan mot hovrätts dom el.
utslag, må hos K.m:t söka fullföljdsdispens och
kan därvid bl.a. åberopa, att fullföljandet är
av synnerlig vikt för honom utöver intresset
i det föreliggande målet. Denna art dispens
kallas i. E.K.
Intresseförsäkring. Man skiljer mellan i. och
summaförsäkring. Vid den senare, för
vilken livförsäkringen är det typiska exemplet.
— 1221 —
— 1222 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
