INTRESSEFÖRSÄKRING tum, urspr. och alltjämt främst nära släktskap (lagarvinge) men även äktenskap el. andra rättsliga omständigheter, t.ex. arvsförening, danaarv m.m. E.K. Intestina'lmaskar, se Inälvsmaskar. Intichiuma kallas bland vissa australiska stammar magiska ceremonier, som åsyfta att föröka och stärka en grupp av djur; vanl. stammens totem (se d.o.). Möjl. kan man i i. tala om verklig djurkult (se d.o.). — Litt.: M. P:son Nilsson, ”Primitiv religion” (2 uppl. 1923). Th.P. Inti'm (fra. intime, av lat. i'ntimus, eg.: innerst), förtrolig, innerlig; privat, personlig, omedelbar; närmast kroppen (om klädesplagg o.d.). — Subst.: i n t i m i t e't. 1'ntima, tu'nica i'ntima, se A r t ä r och Ven. Inti'ma teatern, se Stockholm, teatrar. Intolera'ns [el. -a'gs] (till lat. nekande in och tolera're, fördraga), ofördragsamhet, särsk. i trossaker o.d. — I n t o 1 e r a'n t, ofördragsam. Intonation [-Jo'n], mus. 1) Tonens ansättan de ur synpunkten av precision, renhet och klangskönhet; härav uttrycket i n t o n e r a (rent el. falskt, för högt el. för lågt; jfr D e-tonera). 2) Vid orgel och piano den sista tillpassningen av instrumentets mekanik. 3) I gregoriansk sång den korta sats, varmed prästen inleder körens strofer. V.F IntoneTa, se Intonation. Intongazi, av Helgelseförbundet 1909 upptagen missionsstation i Zululand o. 10 km. från Umtamvunaflodens mynning. G.W.L. In toto (lat.), i det hela, över huvud. Intoxikation [-Jo'n], förgiftning (se d.o.). Intra (lat), innanför. Intra, stad i prov. Novara, n. Italien vid v. stranden av Lago Maggiore; 8,366 inv. (1921). Turistort. O.P. Intra'der (ty. Intraden, jfr ital. entrata), inkomster, intäkter, i sht i fråga om stat el. kommun. Intramerkuriella planeter, förmodade planeter, som tänktes röra sig kring solen innanför Merkurius’ bana. Hypotesen om i.p. har gamla anor men fick först på gr. av Leverriers undersökningar över Merkurius’ rörelse större betydelse. Leverrier påvisade, att det i denna planets perihelrörelse finnes ett överskott på 40" pr årh., vilket teorien icke kan förklara med hjälp av de kända planeternas inverkan. Därför antog Leverrier existensen av en el. flera i.p. Noggranna efterforskningar ha emellertid givit negativt resultat, och numera förklaras den bristande överensstämmelsen mellan teori och observation på annat sätt (jfr Relativitetsteorien). M-t. Intransigeant, L’ [läträsizä'], parisisk efter-middagstidn., grundad 1880 av H. Rochefort, som redigerade den till 1907, första tiden i socialistisk republikansk anda, sedan i bou-langistisk och nationalistisk. Sedan 1908 är Léon Bailby dess huvudred. Han intager en merendels regeringsvänlig hållning och för en moderat republikanisms taian. I. har tidvis varit mycket spridd men på senaste år fått en svår konkurrent i ”Paris-Soir”. G.Liv. Intransitiv [i'n- el. -i'v], språkv., se Transitiv. Intraokulä'r, det som hänför sig till ögonglobens inre, t.ex. intraokulärt tryck, vätsketrycket i ögats inre. Wk. Intresse (av lat. intere'sse, vara av vikt), (förmåga att väcka) deltagande el. uppmärksamhet, håg, vikt, betydelse; fördel; (eget) bästa; ränta. — Psykol. och pedagog. I. utgör orsa ken till aktiv uppmärksamhet jämte tillhörande känslo- och viljeaktivitet. I. väckes icke av helt främmande el. fullt välbekanta ting, utan endast av material, som med någon svårighet igenkännes, uppfattas el. praktiskt behärskas. -— I. är grunden, teoretiskt och praktiskt, för all modern undervisning och uppfostran. I.-pedagogiken ser i individens naturliga och omsorgsfullt bevarade självverksamhet den värdefullaste tillgången i individens bildningsliv och framhäver särsk. mötande svårigheter som mäktiga sporrar till väckande av i. Under tvångspedagogik uppstå inre motstånd, desorganiserad verksamhet, ofta tendens till fusk, varjämte endast arbete av rutinmässig intellektuell beskaffenhet är möjligt. I i. samverkar däremot hela personligheten för att nå ett mål. I praktiken blir regeln, att eleverna icke skola göra, vad de äro intresserade av, utan vara intresserade av, vad de göra. En populär missuppfattning menar, att eleverna härigenom icke vinna tillräckligt tillfälle till ansträngning, men först under i. gör individen de största och mest fruktbärande ansträngningarna. — Litt.: E. Claparède, ”La psychologie de 1’enfant” (5 éd. 1916); J. Dewey, ”Interest and effort in cdu-cation” (1913); W. H. Kilpatrick, ”Foundations of method” (1926). G.A.J. Intressedispens [-pa'ijs]. Part, som på gr. av bestämmelse i rättegångsbalken förklarats icke äga fullfölja talan mot hovrätts dom el. utslag, må hos K.m:t söka fullföljdsdispens och kan därvid bl.a. åberopa, att fullföljandet är av synnerlig vikt för honom utöver intresset i det föreliggande målet. Denna art dispens kallas i. E.K. Intresseförsäkring. Man skiljer mellan i. och summaförsäkring. Vid den senare, för vilken livförsäkringen är det typiska exemplet. — 1221 — — 1222 —