Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intresseförsäkring - Intressekontor - Intressera - Intresserepresentation - Intresseräkning - Intressesfär - Intressetvister - Intrig - Intrikat - Introducera - Introduktion - Introduktör för främmande sändebud - Introitus - Introjektion - Introspektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTRESSEKONTOR
är den vid försäkringsfallet inträffade skadan
varken måttstock för el. villkor för utbetalning
av försäkringssumman. Vid i. däremot äro
skadans art och omfattning avgörande härför.
Typisk i. är t.ex. ansvarsförsäkring,
avbrotts-försäkring, kreditförsäkring. Th.Dn.
Intressekontor upprättas ofta vid enskilda
företag el. kommunala och statliga verk för
att underlätta de anställdas strävan att ordna
sina egna ekonomiska förhållanden på ett
rationellt sätt. En vanlig uppgift för i. är att å
lönen göra avdrag, vilka i. använder till att
betala vissa utgifter för de anställda, ss. hyra,
skatter, försäkringar etc. Stundom är i. även
låneanstalt för de anställda. Genom i. kunna
vidare gemensamma uppköp göras, varigenom
besparingar vinnas. I. uppstodo urspr. i U.S.A.
Det första i. i Sverige inrättades 1908 hos
firman Wettergren & co. i Göteborg. T.E-r.
Intresse’ra (se Intresse), väcka intresse,
fängsla uppmärksamheten; vara av intresse
för, röra; söka få (någon) att ingå i el. bli
delägare av (ett företag o.d.); reflexivt: hysa
intresse för. — Intress a’n t, som väcker
intresse, fängslande, underhållande; tänkvärd;
”intressanta omständigheter”, havandeskap. —
Intress e’n t, delägare i ett företag.
Intresserepresentation kallas en
representation av folket, vilken ej vilar på de samfällda
valens princip utan förutsätter folkets
uppdelning i grupper (stånd, klasser, yrken o.d.),
vilka inom sig utse representanter i
riksförsamlingen. I. blir i våra dagar ofta liktydig
med ”klassvalsystem”. I. diskuteras gärna i
samband med förstakammarfrågan. J.E.N.
Intresseräkning, detsamma som enkel och
sammansatt ränteräkning.
Intressesfär kallas ett ännu ej bestämt
fixerat, vanl. till ett kolonialgebit gränsande
område, som av vederbörande kolonialmakt är
avsett att efter hand utnyttjas och slutl.
ockuperas, vilket i de flesta fall sker med annan
el. andra makters goda minne. I. betecknar
stundom även delar av ett åtm. till formen
självständigt land, avsedda att ensidigt
exploateras av främmande makt. Enl. fördrag mellan
England och Ryssland 1907 skulle sålunda s.ö.
Persien betraktas som brittisk, landets n.
delar som rysk i. J.E.N.
Intressetvister, se A r b e t s t v i s t, sp. 150.
Intri’g (fra. intrigue, till lat. intrica’re,
insnärja o.d.), listigt beräknad anläggning,
stämp-ling; (i plur.) ränker, anslag; förveckling el.
handling (i ett skådespel el. en roman),
”fabel”. — I n t r i g e’r a, använda el. smida
ränker. — Intrig a’n t, ränkfull, ränksmidare. —
J n t r i g ö’r, ränksmidare. — Intrigdrama,
ett drama, där huvudvikten lagts på en
spännande och invecklad handling.
Intrika’t (se Intrig), invecklad, krånglig,
mycket besvärlig, kinkig; ränkfull.
Introduce’ra (till lat. intro, in, och du’cere,
föra), införa skaffa (någon) tillträde. —
Introducerad ätt, ätt som vunnit inträde
på Riddarhuset. Jfr Introduktion.
Introduktion [-fo’n], införande; inledning.
1) Enl. Riddarhusordn. (§ 2) skall den, som
upphöjes till grevlig, friherrlig el. adlig
värdighet, inom 2 år därefter ha anmält sig till
vinnande av i. (inskrivning el.
immatrikule-ring) å Riddarhuset, varvid han har att
erlägga påbjudna i.-avgifter, numera uppgående
till kr. 1,000. Försittes tiden, förloras
rättigheten att erhålla i. och även alla upphöjelsen
åtföljande förmåner, så framt ej K.m:t genom
särsk. resolution återställer den försuttna
tiden. Släkter, som erhållit sv. adlig värdighet
men ej uttagit i., bruka i Sverige kallas
ointroducerade adelssläkter. G.W.F,
2) Mus. (ital. introduzione, inledning),
förspel, i sht kort instrumentalsats (Largo, Adagio
el. dyl.), som inleder en sonatsats, symfonisats,
uvertyr etc. I operan är i. första sång- (el.
instrumental-) stycket omedelbart efter
uvertyren. , F.S-l.
Introduktö’r för främmande sändebud, en
till hovstaten hörande ämbetsman, som har till
huvudsaklig uppgift att ceremoniellt biträda en
nyanländ främmande beskickningschef, då han
hos konungen avlämnar sina kreditivbrev. E.Spr.
IntroTtus (lat., ”ingång”), i katolsk mässa
en av två unisona körer sjungen sång, som
beledsagar prästens gång till altaret, urspr. en
hel psalm, senare blott en psalmvers med
föregående antifoni och efterföljande doxologi (se
d.o.). Efter psalmtextens ord benämnes ofta
den kalenderdag mässan hålles, t.ex. söndag
Cantate, söndag Esto mihi, söndag Exaudi
m.fl. C.A.M.
Introjektion [-fo’n] (till lat. intro, in, och
ja’cere, kasta), fil., benägenheten att inlägga
andliga tillstånd och verksamheter i yttre
föremål (jfr Ammism). — Termen i. är skapad
av filosofen R. Avenarius, vilken skarpt
nagelfor i. ss. ledande till en falsk fördubbling av
verkligheten och till en förvanskning av det
”naturliga världsbegreppet”. Till i:s
motståndare hör även J. Rehmke. — Litt.: R. Avenarius,
”Der menschliche Weltbegriff” (3 Aufl. 1912);
A. Nyman, ”Kunskapsbiologi och
deskriptions-teori hos R. Avenarius” (1914). A.N.
Introspektion [-Jo’n], åskådning av ens eget
själsliv, inre åskådning. Behaviorismen (se
d.o.) förnekar i:s betydelse för psykologien.
H.L.
— 1223 —
— 1224 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
