INVESTITURSTRIDEN ningsväsendet (se Feodalväsen) och vid installerande i kyrkliga ämbeten. De tyska konungarna, som på 900-talet tillvällat sig rätt att tillsätta biskopar och riksabbotar i sina länder men tillika i politiskt syfte lämnade dess dignitärer avsevärda områden som rikslån, insatte sedan o. 1000 de andliga furstarna både i deras ämbete och länet genom en enhetlig akt, i. I längden kunde kyrkan dock icke finna sig i detta förmynderskap under världsliga härskare, och en häftig strid, i.-striden, uppblossade, sedan mitten av 1000-talet ledd av det kyrkliga reformpartiet (se Cluniacenser och Gregorius VII). Striden fyllde Henrik IV:s och V:s regeringar i Tyskland, och även England hade känning av liknande (se Anselm). För Tyska rikets del slöts en kompromiss genom konkordatet i Worms 1122. Enl. detta skulle i Italien och Burgund de andliga furstarna väljas på kanoniskt vis (se Kanonisk rätt) utan kej-sarens-konungens medverkan, i Tyskland i hans närvaro och med rätt för honom att vid tvistiga val fälla avgörandet. Han avstod från i. med de kyrkliga insignierna, ringen och staven, men ägde meddela den valde i. i de världsliga besittningarna, rega'lia, genom överlämnande av spira (scepter). — Litt.: W. Gie-sebrecht, ”Geschichte der deutschen Kaiserzeit” (6 bd, 1855—96); A. Scharnagl, ”Der Begriff der I.” (i ”Kirchenrechtliche Untersuchungen”, 59, 1908); P. Schmidt, ”Der Begriff der kano-nischen Wahl in den Anfängen des Investi-turstreites” (1926). E.K. Investitu'rstriden, se Investitur. Investment trusts [invä'stmant tru'sts], investmentbolag, penningplaceringsinst., som placerar sina medel i aktier och obligationer från ett stort antal olika företag, för att uppnå en viss fördelning av de risker, som kunna vara förenade med en placering i endast ett fåtal företags aktier. Genom i.t. vin-nes i regel även en jämnare förräntning av kapitalet. Jfr Financial trusts. T.E-r. Inve'stor, A.-b., Stockholm, grundades 1916. Omslutning 31/i2 1931 51,8 mill. kr., därav aktiekapital 36 mill. Tillgångarna utgöras hu-vudsakl. av aktier i sv. börsnoterade bolag. I:s innehav av utländska aktier överläts 1930 till ett nybildat luxemburgskt bolag, Instor société anonyme, vari I. äger aktiemajoriteten. Lth. Invigning, religiös ceremoni, som urspr. avser dels skydd mot farliga översinnliga krafter, dels meddelandet av översinnlig kraft och helighet (jfr Initiationsriter). Inom katolska kyrkan förekommer en mängd i. (jfr Benediktion) även av rent profana ting, varpå ritualen i ”Rituale romanum” (jfr R i t u a 1) lämna talrika ex. — Reformationen bröt med den katolska uppfattningen, att i. meddelar översinnlig kraft och helighet och ville med i. endast avse, att under högtidliga former kultföremål tagas i bruk el. kyrkliga funktionärer insättas i sina ämbeten. — Om i. av kyrka, begravningsplats o.d. stadgas i ”Handbok för sv. kyrkan”, kap. 11. Om i. av präst se Ordination. — Ordet nyttjas även om andra högtidliga ceremonier utan religiös innebörd. S.N. In vino ve'ritas (lat.), ”i vinet (bor) sanningen”, vinet lossar tungans band. Invisitation [-Jo'n] kallas den i tullstadgan (se d.o.) föreskrivna undersökningen av fartyg, luftfartyg, bantåg el. fordon vid ankomst från ort utom sv. tullområde (se d.o.) till sv. tullplats (ev. efter uppehåll å annan ort med särsk. medgivande av tullverket) för upptäckande av förstucket el. undandolt gods och för kontroll å tullens vidtagna säkerhetsanordningar. I. förrättas av tullpersonal, beträffande luftfartyg i vissa fall för dröjsmåls undvikande av polisman. Fartyg el. luftfartyg underkastas vidare erforderlig i. å varje före slutlossning anlupen ort och efter urlastning av till tullområdet bestämd last slutvisitation (el. partiella dylika), i den mån annan last ej utgör hinder. Fartyg, som ingår till inlands-vatten, skall undergå i. såväl i tullinfarts- som i bestämmelseorten. G.An. Invi't (till lat. invita're, inbjuda), inbjudan, uppmaning, vink, påstötning. — I n v i t e'r a, inbjuda, giva en vink. Invi'ta Mine'rva (lat.), ”mot M:s vilja”, av romerska förf, ofta använt uttryck som beteckning för vishetsgudinnans ovillighet att bistå dåliga diktare; i modern tid: om att utan anlag el. inre kallelse företaga sig något. W.N. In vitro (lat.), i glaset (provröret), resp, in vivo, i organismen, uttryck för att framhäva skillnaden mellan sådana biologiska processer, vilka kunna försiggå utan närvaro av levande celler, och sådana, som äro knutna till dylika. De flesta kända enzymers verksamhet kan försiggå in vitro, under det att t.ex. syntesen av äggvita hittills endast kunnat iakttagas in vivo. Wk. Invokation [-Jo'n], åkallan (se d.o.). Involu'erum, bot., se S v e p e. Involution [-fo'n]. 1) Med. Då ett på gr. av ökad funktion förstorat organ efter detta tillstånd återgår till sin vanliga storlek, benämnes detta i., t.ex. i. av livmodern efter en graviditet. Eljest göres ingen skarpare avgräns-ning mellan begreppen i. och atrofi (se d.o.), utan dessa benämningar användas ofta om varandra. T.H-n. — 1235 — — 1236 —