Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Investitur - Investiturstriden - Investment trusts, investmentbolag - Investor - Invigning - In vino veritas - Invisitation - Invit - Invita Minerva - In vitro - Invokation - Involuerum - Involution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INVESTITURSTRIDEN
ningsväsendet (se Feodalväsen) och vid
installerande i kyrkliga ämbeten. De tyska
konungarna, som på 900-talet tillvällat sig rätt
att tillsätta biskopar och riksabbotar i sina
länder men tillika i politiskt syfte lämnade
dess dignitärer avsevärda områden som
rikslån, insatte sedan o. 1000 de andliga furstarna
både i deras ämbete och länet genom en
enhetlig akt, i. I längden kunde kyrkan dock
icke finna sig i detta förmynderskap under
världsliga härskare, och en häftig strid,
i.-striden, uppblossade, sedan mitten av
1000-talet ledd av det kyrkliga reformpartiet (se
Cluniacenser och Gregorius VII).
Striden fyllde Henrik IV:s och V:s regeringar
i Tyskland, och även England hade känning av
liknande (se Anselm). För Tyska rikets del
slöts en kompromiss genom konkordatet i
Worms 1122. Enl. detta skulle i Italien och
Burgund de andliga furstarna väljas på
kanoniskt vis (se Kanonisk rätt) utan
kej-sarens-konungens medverkan, i Tyskland i
hans närvaro och med rätt för honom att vid
tvistiga val fälla avgörandet. Han avstod från
i. med de kyrkliga insignierna, ringen och
staven, men ägde meddela den valde i. i de
världsliga besittningarna, rega’lia, genom
överlämnande av spira (scepter). — Litt.: W.
Gie-sebrecht, ”Geschichte der deutschen Kaiserzeit”
(6 bd, 1855—96); A. Scharnagl, ”Der Begriff
der I.” (i ”Kirchenrechtliche Untersuchungen”,
59, 1908); P. Schmidt, ”Der Begriff der
kano-nischen Wahl in den Anfängen des
Investi-turstreites” (1926). E.K.
Investitu’rstriden, se Investitur.
Investment trusts [invä’stmant tru’sts],
investmentbolag, penningplaceringsinst.,
som placerar sina medel i aktier och
obligationer från ett stort antal olika företag, för
att uppnå en viss fördelning av de risker, som
kunna vara förenade med en placering i
endast ett fåtal företags aktier. Genom i.t.
vin-nes i regel även en jämnare förräntning av
kapitalet. Jfr Financial trusts. T.E-r.
Inve’stor, A.-b., Stockholm, grundades 1916.
Omslutning 31/i2 1931 51,8 mill. kr., därav
aktiekapital 36 mill. Tillgångarna utgöras
hu-vudsakl. av aktier i sv. börsnoterade bolag. I:s
innehav av utländska aktier överläts 1930 till
ett nybildat luxemburgskt bolag, Instor société
anonyme, vari I. äger aktiemajoriteten. Lth.
Invigning, religiös ceremoni, som urspr.
avser dels skydd mot farliga översinnliga
krafter, dels meddelandet av översinnlig kraft och
helighet (jfr Initiationsriter). Inom
katolska kyrkan förekommer en mängd i. (jfr
Benediktion) även av rent profana ting,
varpå ritualen i ”Rituale romanum” (jfr R
i
t u a 1) lämna talrika ex. — Reformationen
bröt med den katolska uppfattningen, att i.
meddelar översinnlig kraft och helighet och
ville med i. endast avse, att under högtidliga
former kultföremål tagas i bruk el. kyrkliga
funktionärer insättas i sina ämbeten. — Om i.
av kyrka, begravningsplats o.d. stadgas i
”Handbok för sv. kyrkan”, kap. 11. Om i. av
präst se Ordination. — Ordet nyttjas
även om andra högtidliga ceremonier utan
religiös innebörd. S.N.
In vino ve’ritas (lat.), ”i vinet (bor)
sanningen”, vinet lossar tungans band.
Invisitation [-Jo’n] kallas den i tullstadgan
(se d.o.) föreskrivna undersökningen av fartyg,
luftfartyg, bantåg el. fordon vid ankomst från
ort utom sv. tullområde (se d.o.) till sv.
tullplats (ev. efter uppehåll å annan ort med
särsk. medgivande av tullverket) för
upptäckande av förstucket el. undandolt gods och
för kontroll å tullens vidtagna
säkerhetsanordningar. I. förrättas av tullpersonal,
beträffande luftfartyg i vissa fall för dröjsmåls
undvikande av polisman. Fartyg el. luftfartyg
underkastas vidare erforderlig i. å varje före
slutlossning anlupen ort och efter urlastning
av till tullområdet bestämd last slutvisitation
(el. partiella dylika), i den mån annan last ej
utgör hinder. Fartyg, som ingår till
inlands-vatten, skall undergå i. såväl i tullinfarts- som
i bestämmelseorten. G.An.
Invi’t (till lat. invita’re, inbjuda), inbjudan,
uppmaning, vink, påstötning. — I n v i t e’r a,
inbjuda, giva en vink.
Invi’ta Mine’rva (lat.), ”mot M:s vilja”, av
romerska förf, ofta använt uttryck som
beteckning för vishetsgudinnans ovillighet att bistå
dåliga diktare; i modern tid: om att utan anlag
el. inre kallelse företaga sig något. W.N.
In vitro (lat.), i glaset (provröret), resp, in
vivo, i organismen, uttryck för att framhäva
skillnaden mellan sådana biologiska processer,
vilka kunna försiggå utan närvaro av levande
celler, och sådana, som äro knutna till dylika.
De flesta kända enzymers verksamhet kan
försiggå in vitro, under det att t.ex. syntesen av
äggvita hittills endast kunnat iakttagas in vivo.
Wk.
Invokation [-Jo’n], åkallan (se d.o.).
Involu’erum, bot., se S v e p e.
Involution [-fo’n]. 1) Med. Då ett på gr. av
ökad funktion förstorat organ efter detta
tillstånd återgår till sin vanliga storlek,
benämnes detta i., t.ex. i. av livmodern efter en
graviditet. Eljest göres ingen skarpare
avgräns-ning mellan begreppen i. och atrofi (se d.o.),
utan dessa benämningar användas ofta om
varandra. T.H-n.
— 1235 —
— 1236 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
