IONA 2) Matem. I. kallas en omvändbart entydig motsvarighet mellan en rät linjes punkter, om den kan förmedlas av en ekvation av formen axx1 + b (x + x1) + c = 0. Ex. De punktpar på en linje, som dela en given sträcka på linjen harmoniskt, bilda en i. H-r. Involutionsformer [-Jo'ns-]. 1) Bakteriol. I. uppstå hos bakterier, när dessa leva under ogynnsamma betingelser. Då i gamla kulturer näringssubstratet försämras genom de av bakterierna bildade ämnesomsättnings-produkterna, skadas bakteriecellen och dör småningom. Skadan gör sig först märkbar i den yttre formen. Bakterierna svälla, bli tjockare och kunna antaga de bisarraste former, som ej ha den ringaste likhet med den oskadade bakteriens. Cellprotoplasman förlorar sin färgbarhet, i dess inre uppträda håligheter (vakuoler), cellgränserna bli suddiga. I. kunna även bildas inom organismen, varpå pestbacillernas atypiska utseende i pestbuboner utgöra ett exempel. I. kunna, om de över huvud ännu äro livsdugliga, åter utveckla sig till fullt typiska bakterier, om de överföras till lämpligt näringssubstrat. A.Fl. 2) Bot. I. beteckna de oftast genom hy-pertrofi uppkomna, på avvikande sätt gestaltade former av vissa bakterier, svampar och alger, vilka uppstå under inverkan av ogynnsamma yttre betingelser och i regel stå i samband med hos dem inträdande degeneration. O.Gz. Inwood [i'nQod], engelsk arkitektfamilj, som representerar den grekiserande klassicismens höjdpunkt i sitt hemland. William I. (1771 —1843) arbetade tillsammans med sina söner Henry William I. (1794—1843) — den mest betydande av de tre — och Charles Frederick I. (1798—1840). Deras förnämsta arbete är Pankratiuskyrkan i London i jonisk stil med flera motiv från Erechtheion i Aten. E.W. Invändning, fur., av motpart i en process framställt faktum el. omständighet, varigenom väl andra partens uppgifter icke behöva förnekas — det s.k. bestridandet — men som ådagalägger, att dennes yrkande är obefogat, t.ex. betalning av skuld, som en gång funnits. Avser i. icke det materiella rättsförhållandet utan processens formella sida, kallas den process-i. Den materiella i. skall i regel bevisas av den, som framställer densamma. E.K. Inåtvända naturer, psyk., term härstammande från begreppet introversion hos C. G. Jung (ss. motsatt extroversion: utåtvända naturer, se d.o.); personlighetstyp, kännetecknad av benägenhet att rikta uppmärksamhet, intresse och känslor från verkligheten och från människor till det egna jagets reaktioner; vanl. starkt egocentrisk, av ringa anpassningsförmåga: överbetonar alla psykiska värden, lätt offer för inbillningar etc.; starkt benägen att undandraga sig yttervärlden (på gr. av fruktan och ringa förståelse); stor känslighet; föga mod; stark tendens till själslig trötthet. — I patologisk stegring utgör inåtvändhet grunddraget i vissa sinnessjukdomar, ss. flertalet typer av dementia præcox. Jfr Sinnessjukdomar. — Litt.: C. G. Jung, ”Psychologi-sche Typen” (1921). G.A.J. Inåtvändhet, psyk., se Inåtvända naturer. Inägor, den till ett hemman el. annan skiftesenhet hörande tomt och trädgårdsmark, åker och äng. Motsatsen kallas u t ä g o r el. utmark och omfattar främst skog samt ofruktbar mark (även kallad impediment, se d.o.). E.K. Inälvsmaskar, intestinalmaskar, kallas maskar, som leva i de inre organen hos människor och djur. Se Binnikemaskar, Sugmaskar, Rundmaskar och Hakmaskar. I'o, grek, myt., dotter till konung Inachos i Argos, av Hera (se d.o.) förvandlad till en ko, bevakad av Argos (se d.o.). Efter dennes död jagad av en broms, kom I. slutl. till Egypten, där hon återfick sin gestalt och födde åt Zeus Epafos. Sagan om I. behandlades av Ai-schylos i ”Prometheus”. — Bild se sp. 1239. W.N. I'o, den innersta av de av Galilei upptäckta fyra Jupitermånarna. L O. G. T., förk. för The international Order of good templars, se Godtemplarorden. Ioka'ste, grek, myt., maka till konung Laios i Tebe, Oidipus’ (se d.o.) moder och maka, tog sig av daga, då hon upptäckte, vem Oidipus var. W.N. loTaos, grek, myt., Herakles’ (se d.o.) vän och körsven, hjälpte denne i kampen mot den ler-neiska hydran och dödade Eurystheus (se d.o.) vid Tebe. W.N. I'ole, grek, myt., dotter till konung Eurytos i Oichalia, Herakles’ (se d.o.) älskade, uppväckte Deianeiras svartsjuka och föranledde därmed hjältens död (”Nessosmanteln”). W.N. Ioli't, miner., detsamma som cordierit (se d.o.). Ton, grek, myt., broder till Achaios, stamfader för jonerna (se d.o.), vilka enl. traditionen urspr. voro av atenarna på gr. av överbefolkning till Peloponnesos och Mindre Asien utskickade kolonister. W.N. lon, kem., se Jon. lona [alåu'na], ö bland Hebriderna; 8 kvkm.; 234 inv. (1921). — 563 grundade Columba d.ä. — 1237 — — 1238 —