Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Involution - Involutionsformer - Inwood, familj - Invändning - Inåtvända naturer - Inåtvändhet - Inägor - Inälvsmaskar, intestinalmaskar - Io (mytologi) - Io (måne) - I. O. G. T. - Iokaste - Iolaos - Iole - Iolit - Ion (mytologi) - Ion (kemi) - Iona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IONA
2) Matem. I. kallas en omvändbart entydig
motsvarighet mellan en rät linjes punkter, om
den kan förmedlas av en ekvation av formen
axx1 + b (x + x1) + c = 0. Ex. De punktpar
på en linje, som dela en given sträcka på
linjen harmoniskt, bilda en i. H-r.
Involutionsformer [-Jo’ns-]. 1) Bakteriol. I.
uppstå hos bakterier, när dessa leva
under ogynnsamma betingelser. Då i gamla
kulturer näringssubstratet försämras genom
de av bakterierna bildade
ämnesomsättnings-produkterna, skadas bakteriecellen och dör
småningom. Skadan gör sig först
märkbar i den yttre formen. Bakterierna svälla,
bli tjockare och kunna antaga de bisarraste
former, som ej ha den ringaste likhet med
den oskadade bakteriens. Cellprotoplasman
förlorar sin färgbarhet, i dess inre
uppträda håligheter (vakuoler), cellgränserna
bli suddiga. I. kunna även bildas inom
organismen, varpå pestbacillernas atypiska
utseende i pestbuboner utgöra ett exempel. I. kunna,
om de över huvud ännu äro livsdugliga, åter
utveckla sig till fullt typiska bakterier, om de
överföras till lämpligt näringssubstrat. A.Fl.
2) Bot. I. beteckna de oftast genom
hy-pertrofi uppkomna, på avvikande sätt
gestaltade former av vissa bakterier, svampar och
alger, vilka uppstå under inverkan av
ogynnsamma yttre betingelser och i regel stå i
samband med hos dem inträdande degeneration.
O.Gz.
Inwood [i’nQod], engelsk arkitektfamilj, som
representerar den grekiserande klassicismens
höjdpunkt i sitt hemland. William I. (1771
—1843) arbetade tillsammans med sina söner
Henry William I. (1794—1843) — den
mest betydande av de tre — och Charles
Frederick I. (1798—1840). Deras förnämsta
arbete är Pankratiuskyrkan i London i jonisk
stil med flera motiv från Erechtheion i Aten.
E.W.
Invändning, fur., av motpart i en process
framställt faktum el. omständighet, varigenom
väl andra partens uppgifter icke behöva
förnekas — det s.k. bestridandet — men som
ådagalägger, att dennes yrkande är obefogat, t.ex.
betalning av skuld, som en gång funnits.
Avser i. icke det materiella rättsförhållandet utan
processens formella sida, kallas den process-i.
Den materiella i. skall i regel bevisas av den,
som framställer densamma. E.K.
Inåtvända naturer, psyk., term
härstammande från begreppet introversion hos C. G. Jung
(ss. motsatt extroversion: utåtvända
naturer, se d.o.); personlighetstyp, kännetecknad
av benägenhet att rikta uppmärksamhet,
intresse och känslor från verkligheten och från
människor till det egna jagets reaktioner; vanl.
starkt egocentrisk, av ringa
anpassningsförmåga: överbetonar alla psykiska värden, lätt
offer för inbillningar etc.; starkt benägen att
undandraga sig yttervärlden (på gr. av fruktan
och ringa förståelse); stor känslighet; föga
mod; stark tendens till själslig trötthet. — I
patologisk stegring utgör inåtvändhet
grunddraget i vissa sinnessjukdomar, ss. flertalet
typer av dementia præcox. Jfr
Sinnessjukdomar. — Litt.: C. G. Jung,
”Psychologi-sche Typen” (1921). G.A.J.
Inåtvändhet, psyk., se Inåtvända
naturer.
Inägor, den till ett hemman el. annan
skiftesenhet hörande tomt och trädgårdsmark,
åker och äng. Motsatsen kallas u t ä g o r el.
utmark och omfattar främst skog samt
ofruktbar mark (även kallad impediment, se
d.o.). E.K.
Inälvsmaskar, intestinalmaskar,
kallas maskar, som leva i de inre organen hos
människor och djur. Se
Binnikemaskar, Sugmaskar, Rundmaskar
och Hakmaskar.
I’o, grek, myt., dotter till konung Inachos i
Argos, av Hera (se d.o.) förvandlad till en ko,
bevakad av Argos (se d.o.). Efter dennes död
jagad av en broms, kom I. slutl. till
Egypten, där hon återfick sin gestalt och födde åt
Zeus Epafos. Sagan om I. behandlades av
Ai-schylos i ”Prometheus”. — Bild se sp. 1239. W.N.
I’o, den innersta av de av Galilei upptäckta
fyra Jupitermånarna.
L O. G. T., förk. för The international Order
of good templars, se Godtemplarorden.
Ioka’ste, grek, myt., maka till konung Laios
i Tebe, Oidipus’ (se d.o.) moder och maka, tog
sig av daga, då hon upptäckte, vem Oidipus
var. W.N.
loTaos, grek, myt., Herakles’ (se d.o.) vän och
körsven, hjälpte denne i kampen mot den
ler-neiska hydran och dödade Eurystheus (se d.o.)
vid Tebe. W.N.
I’ole, grek, myt., dotter till konung Eurytos
i Oichalia, Herakles’ (se d.o.) älskade,
uppväckte Deianeiras svartsjuka och föranledde
därmed hjältens död (”Nessosmanteln”). W.N.
Ioli’t, miner., detsamma som cordierit (se
d.o.).
Ton, grek, myt., broder till Achaios,
stamfader för jonerna (se d.o.), vilka enl.
traditionen urspr. voro av atenarna på gr. av
överbefolkning till Peloponnesos och Mindre Asien
utskickade kolonister. W.N.
lon, kem., se Jon.
lona [alåu’na], ö bland Hebriderna; 8 kvkm.;
234 inv. (1921). — 563 grundade Columba d.ä.
— 1237 —
— 1238 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
