IONER Hermes stjäl kon lo från Argos. Grekisk vasmålning. München. (se denne) ett kloster på L, som trol. tidigare varit en av druidernas (se d.o.) heliga platser. Detta kloster blev moderhus för talrika andra kloster, och missionärer utsändes härifrån till England och Skottland. 838 blev I. biskopsäte för ett s.å. upprättat, Hebriderna omfattande biskopsdöme. 1098 kom detta biskopsdöme under ärkebiskopens av Trondhjem jurisdiktion; 1507 blev I. åter biskopssäte, men med protestantismens seger i Skottland förlorade det sin gamla betydelse, och 1561 raserades klosterbyggnaderna. Flera av dessa ha nu restaurerats. På kyrkogården sägas flera skotska, isländska, danska och norska regenter ligga begravna. O.P.; S.N. Io'ner, folkslag, se Joner. Ione'scu, T a k e, rumänsk statsman (1858— 1922), urspr. advokat. 1884 moderat-liberal medl. av parlamentet, var I. från 1885 en av de konservativas ledare, sedan 1891 upprepade gånger ecklesiastik-, finans- och inrikesminister; 1908 grundade han det demokratisk-kon-servativa partiet. Under världskriget medverkade I. väsentligt till Rumäniens anslutning till ententen, var delegerad vid fredsförhandlingarna i Paris 1919, utrikesminister 1920—21, varunder han hade stor andel i tillkomsten av den s.k. lilla ententen (se d.o.), samt dec. 1921 ■—jan. 1922 konseljpresident. Th. Io'nier, folkslag, se Joner. lonisation [-Jo'n], Ionise'ring, se J o n i s a-t i o n. Io'nium, lo, radioaktivt grundämne, atomvikt 230, atom-n:r 90, bildas ur uran II och upptäcktes 1907 av Boltwood i uranmineral, är modersubstansen för radium. I:s halveringstid är 8,2 . 104 år. Lj. I. O. O. F., förk. för eng. Independent Order of odd fellows, se O d d f e 11 o w s. lorga, N i c o 1 a e, rumänsk historiker och politiker (f. 1871), sedan 1894 prof, i historia vid univ. i Bukarest. Genom en intensiv och omfattande nationell propaganda, ss. skriftställare, publicist, folktalare och aktiv politiker, framstår I. som en av det moderna ”Storrumä-niens” vägröjare. Sedan 1907 deputerad, grundade han 1910 (det numera decimerade) na-tionaldemokratiska partiet. Som historisk förf, har I. framträtt med bl.a. arbeten om Rumäniens historia (2 bd, 1905), osmanska rikets historia (5 bd, 1908-13) och om rumänerna i Transsylvanien och Ungern (2 bd, 1915—16). Han har lämnat åtskilliga bidrag till Karl XH:s historia (bl.a. i ”Karolinska förbundets årsbok”, 1911) och utg. ”Tolken A. Amiras anteckningar rörande Karl XH:s vistelse i Turkiet 1709 —1714” (i ”Hist. handlingar”, 19, 1905). Th. los, ö, se Kykladerna. lota, se J o t a. lowa [aVåpa] (ibland förkortat la), stat i Förenta staterna (se kartan vid d.o.), mellan Mississippi i ö. och Missouri och dess biflod Big Sioux river i v.; 145,415 kvkm., därav 143,962 land; 2,470,939 inv. (1930; 17 inv. pr kvkm.). I. är en till största delen svagt kuperad, av paleozoiska och kretaceiska (i n.v.) lager uppbyggd prärieplatå, som sänker sig från c:a 375 i n.v. till 150 m.ö.h. i s.ö. Hela I. — utom ett mindre område i n.ö. intill Mississippi (jfr Wisconsin) — har varit nedisat. De bördiga lösa jordlagren utgöras huvudsaki. av morän och lössjord samt delvis svartjord. Klimatet är kontinentalt. Medeltemp. är i Keokuk för jan. — 4,e°, för juli 25,o°, i Sioux city — 8,5°, resp. 24,o°. Nederbörden, som till stör- — 1239 — — 1240 —