IPECACUANHA Betesprärier i lowa. re delen faller under sommarhalvåret, uppgår i medeltal för år i Keokuk till 880, i Sioux city till 680 mm. I. var urspr. prärie, dock fanns och finnes delvis ännu lövskog (ek) längs de ganska djupt nedskurna floderna. — Befolkningen utgjordes 1930 av 2,448,382 vita, 17,380 (0,7 %) negrer, 4,295 mexikanare, 153 kineser, 19 japaner och 660 indianer. De utlandsföddas antal uppgick till endast 165,735 (6,7 % av hela befolkningen; 1920 225,647), varav 53,901 (32,5%) voro födda i Tyskland, 16,810 (10,1 %) i Sverige, 14,698 i Danmark, 12,932 i Norge, 9,045 i England, 6,333 i Canada, 5,957 på Irland, 3,834 i Italien. 39,6 % av befolkningen bodde i stad. Huvudstad och största stad är Des Moines med 142,559 inv. (1930). De ledande kyrkosamfunden äro de romersk-katolska (287,066 medl. 1926), metodist- (206,689) och presbyterianska (68,445) kyrkorna. Antalet analfabeter (0,8 % 1930) är mindre i I. än i någon annan stat i U.S.A. I. har ett statsuniv., University of L, i lowa city och ett av U.S.A:s förnämsta lantbruksinst., I. State college of agriculture and mechanic arts, i Ames (ö. om Boone). — I. är den mest uppodlade staten i Förenta staterna (se d.o., sp. 837 ff.). 1930 funnos i L 214,928 farmer med en sammanlagd areal av 137,669 kvkm., varav 92,016 (63,» % av landarealen) voro besådda. Majs upptog o. 49 % av den besådda arealen, vall 16 %, vete 2 %. I I. odlas mera majs och havre än i någon annan stat i U.S.A.; 1930 skördades där 17% av hela majs- och 13% av havreskörden i U.S.A. Husdjursstocken räknade 1931 1,004,000 hästar, 84,000 mulåsnor, 4,136,156 nötkreatur, varav 1,218,663 mjölkkor, 1,109,000 får och 10,055,591 svin. I. har flera hästar och svin och en större hönsavel än någon annan stat i U.S.A. (34,7 mill. höns 1930). De kolförande lagren från stenkolsperioden ha en areal av c:a 49,000 kvkm. (jfr Förenta staterna, sp. 847); kolproduktionen uppgick 1930 till 3,3 mill. ton (3,8 1929). 1929 funnos 3,317 industriella anlägningar med 82,615 arbetare och ett sammanlagt produktionsvärde av 907,9 mill. $. De största industrierna äro slakterier och charkuterivarufabriker samt mejerier. — I. började koloniseras o. 1830, blev territorium 1838 och stat 1846 samt hade 1840 43,112, 1817 1,194,020 och 1900 2,234,858 inv. Statslegislaturen består av en senat med 50 och ett representanternas hus med 108 medl. Till unionskongressen sänder I. 2 senatorer och 11 representanter. J.C. lowa city [aTåpa si'ti], stad i lowa, U.S.A., vid lowa river, biflod till Cedar river, som i sin tur är biflod till Mississippi; 15,340 inv. (1930). I. grundades 1829 och var 1838—56 huvudstad i lowa. Säte för University of lowa. J.C. lowa river [aFåpa ri'vo], se lowa city. Ipecacuanha [ipekakoa'na], ipecacuan-h a-r o t, kräkrot, Radix ipecacuanhæ, roten av Urago'ga ipecacua'nhæ, en halvbuske, — 1241 — — 1242 —