Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iowa (Ia) - Iowa city - Iowa river - Ipecacuanha, ipecacuanha-rot, kräkrot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IPECACUANHA
Betesprärier i lowa.
re delen faller under sommarhalvåret, uppgår
i medeltal för år i Keokuk till 880, i Sioux city
till 680 mm. I. var urspr. prärie, dock fanns
och finnes delvis ännu lövskog (ek) längs de
ganska djupt nedskurna floderna. —
Befolkningen utgjordes 1930 av 2,448,382 vita, 17,380
(0,7 %) negrer, 4,295 mexikanare, 153 kineser,
19 japaner och 660 indianer. De utlandsföddas
antal uppgick till endast 165,735 (6,7 % av hela
befolkningen; 1920 225,647), varav 53,901
(32,5%) voro födda i Tyskland, 16,810 (10,1 %)
i Sverige, 14,698 i Danmark, 12,932 i Norge,
9,045 i England, 6,333 i Canada, 5,957 på
Irland, 3,834 i Italien. 39,6 % av befolkningen
bodde i stad. Huvudstad och största stad är
Des Moines med 142,559 inv. (1930). De
ledande kyrkosamfunden äro de romersk-katolska
(287,066 medl. 1926), metodist- (206,689) och
presbyterianska (68,445) kyrkorna. Antalet
analfabeter (0,8 % 1930) är mindre i I. än i
någon annan stat i U.S.A. I. har ett statsuniv.,
University of L, i lowa city och ett av U.S.A:s
förnämsta lantbruksinst., I. State college of
agriculture and mechanic arts, i Ames (ö. om
Boone). — I. är den mest uppodlade staten i
Förenta staterna (se d.o., sp. 837 ff.). 1930
funnos i L 214,928 farmer med en
sammanlagd areal av 137,669 kvkm., varav 92,016
(63,» % av landarealen) voro besådda. Majs
upptog o. 49 % av den besådda arealen, vall
16 %, vete 2 %. I I. odlas mera majs och
havre än i någon annan stat i U.S.A.; 1930
skördades där 17% av hela majs- och 13%
av havreskörden i U.S.A. Husdjursstocken
räknade 1931 1,004,000 hästar, 84,000 mulåsnor,
4,136,156 nötkreatur, varav 1,218,663 mjölkkor,
1,109,000 får och 10,055,591 svin. I. har flera
hästar och svin och en större hönsavel än
någon annan stat i U.S.A. (34,7 mill. höns
1930). De kolförande lagren från
stenkolsperioden ha en areal av c:a 49,000 kvkm. (jfr
Förenta staterna, sp. 847);
kolproduktionen uppgick 1930 till 3,3 mill. ton (3,8 1929).
1929 funnos 3,317 industriella anlägningar med
82,615 arbetare och ett sammanlagt
produktionsvärde av 907,9 mill. $. De största
industrierna äro slakterier och charkuterivarufabriker
samt mejerier. — I. började koloniseras o. 1830,
blev territorium 1838 och stat 1846 samt hade
1840 43,112, 1817 1,194,020 och 1900 2,234,858
inv. Statslegislaturen består av en senat med
50 och ett representanternas hus med 108 medl.
Till unionskongressen sänder I. 2 senatorer och
11 representanter. J.C.
lowa city [aTåpa si’ti], stad i lowa, U.S.A.,
vid lowa river, biflod till Cedar river, som i
sin tur är biflod till Mississippi; 15,340 inv.
(1930). I. grundades 1829 och var 1838—56
huvudstad i lowa. Säte för University of lowa.
J.C.
lowa river [aFåpa ri’vo], se lowa city.
Ipecacuanha [ipekakoa’na],
ipecacuan-h a-r o t, kräkrot, Radix ipecacuanhæ,
roten av Urago’ga ipecacua’nhæ, en halvbuske,
— 1241 —
— 1242 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
