Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irak - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRAK
deras bifloder nedskurit sina rätt djupa delar.
Blott i dem är konstbevattning möjlig, medan
den omgivande slätten uppvisar en mager
stäppvegetation. Den bofasta befolkningen är
inskränkt till floddalarna, medan slätten
behärskas av nomadernas hjordar. C:a 100 km.
ovanför den punkt, där Eufrat och Tigris
komma varandra närmast, upphör kalkstensplatån
och börjar nedre Mesopotamiens 600 km. långa
och 200 km. breda deltaområde. Hit har
Persiska viken en gång nått, men senare har dess
n.v. del småningom igenfyllts av de båda
floderna. Nedanför Bagdad börjar den
babyloniska lågslätten, det nuv. I.-Arabi. Den
bevattnas av en flodarm, som leder en del av Tigris’
vatten över till Eufrat, och längre ned av c:a
80 kanaler och flodlopp, som föra den sistn:s
vatten från huvudfåran ut över slätten. Här
är vattentillgången allt större, ju närmare man
kommer deltats nedre del. Stäppen avlöses
snart av lundar av dadelpalmer, och från
Eufrats och Tigris’ sammanflöde är floden
ända till havet kantad av en oavbruten
palmskog. Klimatet är hett och regnfattigt. Dock
är vintern kylig i förhållande till den
geografiska bredden. Jan. har i Mosul en
medel-temp. av 7,o° och i Bagdad av 9,5°. Sommaren
är däremot het med 34,i° för juli i Mosul och
33,6° för aug. i Bagdad. Nederbörden är
obetydlig och faller uteslutande om vintern.
Mosul har en årlig regnmängd av 309 mm. och
Bagdad av 227. Konstbevattning har därför
alltid varit oundgänglig för jordbruket i större
delen av landet (om de nuv.
bevattningsanläggningarna se Eufrat och Tigris).
Befolkningen utgöres till 2/s av araber, av vilka ett
mindre antal äro nomader el. halvnomader,
men de övriga leva i städerna el. äro bofasta
jordbrukare. I n. i vilajetet Mosul leva c:a
% mill. kurder. I städerna finnas talrika
judar, i Bagdad utgöra de nära Vs av
befolkningen. 93 °/o av alla inv. äro muhammedaner
(53 °/o schiiter och 41 °/o sunniter).
Folktätheten är 8 pr kvkm. men är synnerligen
varierande. I s. I. bo 9/io av befolkningen vid
floderna och kanalerna. I n. äro de lägre
bergen (Djabal Sindjar etc.) rätt väl befolkade. I
Kurdistans berg bo såväl bofasta åkerbrukare
som boskapsskötande nomader. I:s
huvudnäring är jordbruket. I mellersta och s. delen
av landet är jorden utomordentligt fruktbar,
och när konstbevattningen omordnats och
genomförts i full utsträckning, kan I. föda en
mycket större befolkning än nu. De viktigaste
sädesslagen äro vete, korn och baljväxter, vilka
sås på hösten el. vintern och skördas på våren.
Då sår man å andra sidan ris, majs, hirs och
sesam och skördar dessa sädeslag på hösten.
Ris är det viktigaste sädesslaget i s. I., men
ännu större betydelse har dadelpalmen. Rika
oljefyndigheter äro upptäckta längs foten av
de tertiära veckbergen, ända från Persiska
viken till en punkt n.ö. om Bagdad samt mellan
Djabal Hamrin och Mosul, utan att rationellt
utnyttjande påbörjats.
Kommunikationsväsendet är ännu föga utvecklat. Endast på Tigris
finnes ångbåtstrafik. Järnvägarna hade 1930
en längd av 1,937 km. Den viktigaste går från
Basra längs Eufrat till Bagdad. Den av
tyskarna anlagda Bagdadbanan når ännu ej
Mosul. Förbindelsen med den turkiska sydbanans
ö. ändpunkt upprätthålles ännu blott med
automobil. Basra 100 km. från havet är
landets enda hamnstad. Totalimportens värde
uppgick 1930/31 till 78,5 mill. guld-kr.,
totalexportens till 44,8 mill. De viktigaste
exportvarorna voro dadlar (11,6 mill.), vete (6,5 mill.)
och ull (4,3 mill.). — Litt.: W. Willcocks, ”The
irrigation of Mesopotamia” (1911); C. Uhlig,
”Mesopotamien” (i ”Zeitschrift der Gesellschaft
für Erdkunde”, 1917); L. P. Dana, ”Arab-Asia”
(1923). J.F.
Historia. I. var en av de viktigaste
provinserna i sasanidernas (se d.o.) rike och
skyddades av deras vasaller lachmiderna i al-Hira
för arabernas plundringar men föll 637 i
händerna på de muhammedanska erövrarna, som
där anlade militärkolonierna Basra och Kufa
Abbasiderna förläde rikets styrelse till I. och
grundade där huvudstaden Bagdad. I samband
med kalifatets sjunkande makt blev I.
skådeplatsen för häftiga fejder; det tillföll 945
buji-derna, behärskades 1060—1194 av seldjukerna,
därefter åter av abbasiderna. 1258 erövrades
det av mongolerna och blev 1534 provins i det
osmanska riket. Mot slutet av 1800-talet
började England intressera sig för I. som en
station på vägen till Indien. Under världskriget
utkämpades fr.o.m. 1914 strider i I. Turkarna
i förening med tyska trupper tvingade 1916
general Townsend att sträcka vapen vid
Kut-al-Amarna, men 1917—18 erövrades I. helt av
engelsmännen, som i freden i Sèvres 1920
er-höllo det som mandatområde. 1921 bildades
därav konungariket I.; emir Faisal valdes 28/s
till konung. Författningen, av 10/t 1924,
stadgade, att I. är en inskränkt monarki, ärftlig
på svärdsidan inom Faisals familj.
Folkförsamlingen består av 2 kamrar: senaten med 20
minst 40-åriga medl., av konungen utsedda på
8 år, av vilka hälften utses vart 4:e år, och
deputeradekammaren med 88 minst 30 år
gamla medl., valda på 4 år av alla manliga
medborgare över 20 år. I:s gränser ha
småningom fastställts; mot Turkiet, som gjorde
anspråk på hela vilajetet Mosul, uppdrogs 1925
— 1245 —
— 1246 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
