Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irland - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRLAND
na utbyttes 1838 mot en penningskatt.
O’Con-nel sökte nu genomdriva the repeal,
upphävandet av unionen, och grundade 1840 Repeal
association men ådömdes fängelsestraff,
varefter hans inflytande upphörde. — En
fruktansvärd hemsökelse med vittgående politiska
konsekvenser var potatissjukans härjningar
1845—46. Folkmängden hade sedan seklets
början ökats med o. 3 mill. Fattigdomen var
stor, och folket levde nästan uteslutande på
potatis. När potatisskörden slog fel, uppstod
en hungersnöd, som i förening med
följdsjuk-domar ryckte bort 1 mill. människor. En
emigration började, som minskade
folkmängden från mer än 8 mill. 1845 till o 5
1885. 1831 inrättades helt engelskspråkiga
skolor, national schools. O’ConneIs
repeal-rörelse fortsattes av Young Zre/and-partiet
med Thomas Davis m.fl. ss. ledare och
tidn. ”The Nation” som organ. En radikalare
riktning under John Mitchels ledning bröt sig
ut med tidn. ”The United Irishman”, som var
revolutionär och vädjade till våld. 1848
gjordes ett upprorsförsök med Smith O’Brien (se
denne) som ledare, men det undertrycktes av
polisen, och ledarna deporterades. Hemliga
kamporganisationer bildades såväl bland
emigranter i Amerika som i I. (se F e n i e r, C 1 a
n-n a-G ael, Irish republican b r o t h e
r-h o o d) med fullst. lösryckande från England
ss. mål, varvid även våld skulle användas.
Gladstones liberala ministär sökte lugna oron
med reformer. Så avskaffades I:s anglikanska
kyrkas ställning ss. statskyrka 1869, och
jordreformer genomfördes, ehuru med ringa
räckvidd. Striden för home rule (se d.o.) fortsattes
dock, och en National land league of Ireland
bildades 1879 av M. Davitt (se denne). Sedan
C. S. Parnell (se denne) tagit ledningen på
båda hållen, organiserades skickligt
obstruktion i parlamentet, och lantfolket i I. började
en seg kamp mot godsägarna, varvid bl.a.
bojkott (se d.o.) blev ett mäktigt vapen. En
förbättring i arrendatorernas ställning
genomfördes 1881 tillika med nya tvångslagar. Parnell
o.a. ledare häktades, men då detta medförde
nya våldshandlingar, frigåvos de efter
underhandlingar med dem i fängelset. Då kort
därpå ministern för I., Lord Cavendish, och hans
närmaste man mördades i Phoenix park i
Dublin 1882, förnyades och skärptes
tvångs-politiken. Gladstone försökte upprepade
gånger genomdriva home rule, men förgäves.
Däremot genomfördes flera viktiga lagar i
jord-frågan, varigenom småbruk främjades och
arrendatorerna sattes i stånd att med billiga
statslån inköpa sina gårdar (Lord Ashbournes
lag av 1885, Land purchase act av 1891, Irish
land act av 1903 och 1909). Nationalistpartiet
splittrades för lång tid, då Parnell 1890
dömdes skyldig till äktenskapsbrott, och det återfick
sammanhållningen först 1910 under ledarskap
av J. Redmond (se denne). Den liberala
ministären Asquith (se denne) framlade 1912 ett
nytt förslag om home rule, vilket föll i
överhuset. Om det för tredje gången antogs av
underhuset, skulle det enl.
parlamentsrefor-men av 1910 bli lag trots överhusets avslag,
men unionisterna i Ulster beredde sig i
anslutning till Carsons (se denne) agitation att med
våld hindra lagens genomförande, i det man
i Ulster ej ville styras av ett parlament med
katolsk majoritet. Provisorisk regering för
Ulster tillsattes 1913, och frivilliga trupper,
Ulster volunteers, organiserades. S.I. följde ex.
och organiserade National volunteers. Då home
rule 1914 beslutats, uppsköts ikraftträdandet
för att tillmötesgå Ulster, och då världskriget
utbröt, fick hela den irländska frågan vila till
efter kriget, och Redmond lovade utan att
rådgöra med sitt parti I:s fullkomliga lojalitet.
Inom I. hade emellertid A. Griffith (se denne)
fört fram programmet Sinn féin (se d.o.): man
skulle gynna allt irländskt i kultur och språk,
handel och industri; man skulle ej be om
home rule utan genom passivt motstånd
till-tvinga sig eget parlament enl. Renunciation
act av 1782. Programmet omfattades ännu
blott av den yngre intelligensen, men dess
kritik gentemot Redmonds parti hade börjat göra
verkan, liksom även agitationen av Irish
republican brotherhood (se d.o.); en del av
national volunteers bröto sig ut och bildade Irish
volunteers under ledning av prof. E. Mac Neill
(se denne). Man sökte förbindelse med
Tyskland bl.a. genom R. Casement (se denne). Ett
uppror planerades till påskdagen 1916. Då en
vapenlast från Tyskland måste sänkas och
Casement, som landsatts av en tysk
undervattensbåt, tillfångatogs, gav Mac Neill order,
att upproret skulle inställas, men en trupp
under ledning av förf. P. Pearse (se denne) ocb
arbetarledaren J. Connolly beslöt våga
försöket; annandag påsk besatte de några av
Dublins förnämsta byggnader och proklamerade
republiken. Mot de knappt 2,000
upprorsmännen sändes 40,000 man engelska trupper med
full fältutrustning, och efter en veckas strider
måste de upproriska kapitulera. Casement
dömdes för högförräderi och blev hängd,
proklamationens 7 undertecknare arkebuserades,
bland dem Pearse och Connolly. Medan
upproret förut varit ytterligt impopulärt, svängde
nu opinionen, och de avrättade blevo
martyrer och nationalhjältar. De övriga dödsdömda
fingo därför domen mildrad till straffarbete.
— 9 —
— 10 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
