Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irland - Historia - Litteratur - Konst - Irländska fristaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRLÄNDSKA FRISTATEN
ringen ersattes med exekutiva rådet med
Cos-grave ss. president, och T. Healy (se denne)
blev generalguvernör. Ulster begärde och
erhöll enl. fördragets bestämmelse rätten att
stanna utanför fristaten ss. eget home
rule-område (se Nordirland). Ang. fristatens
senare historia, se Irländska fristaten.
— Litt.: A. S. Green, ”The making of Ireland
and its undoing 1200—1600” (1913); Eoin Mac
Neill, ”Phases of Irish history” (1920); W. A
Phillips, ”The revolution in Ireland” (1923),
E. O. Löfgren, ”Irland under nya tiden” (1924);
F. Hacket, ”The story of the Irish nation”
(1924); M. Hayden & G. A. Moonan, ”A short
history of the Irish people” (1927). v.S-w.
Litteratur. Om den iriska
litteraturen, se d.o., om den anglo-iriska se
Engelska litteraturen; jfr även Gæliska
litteraturen.
Konst. Av den förkristna träbyggnadskonsten
finnas ringa spår, men den äldre ornamentiken
lever kvar efter kristendomens införande. Den
är baserad på kelternas abstrakta
naturuppfattning och en redan tidigt från Orienten
influerad bandflätningsmönstring (se B a n
d-f 1 ä t n i n g). Sedermera tillkommo
sen-klassiska, alexandrinska och romerska drag.
Från 600-talet har man att räkna med en
sten-byggnadskonst samt ett rikt bokmåleri. I den
förra leva primitiva former kvar, t.ex. raka
dörröverliggare och i trekant, genom mot
varandra ställda stenar, avslutade fönster. En
och annan av de gamla enskeppiga
småkyrkorna är bevarad, t.ex. det s.k. Gallerus’
oratorium i grevskapet Kerry och Saint Columba
i Kells; i den senare (från 800-talet) ser man
övergång till verklig bågkonstruktion. Något
senare byggdes nära kyrkorna runda vakttorn.
Vid kyrkan i Deerness flankeras västfasaden
av två rundtorn. En bemärkt plats i den äldre
keltiska konsten intaga de fristående höga
stenkorsen, prydda av reliefer. Den
ornamen-tik och primitiva figurbildning, som här
kommer till synes, går också — och i än rikare
omväxling — igen i metallkonsten, som
florerade på 1100-talet; skrin, bokfodral m.m. visa
flät- och slingornamentik samt ett
egendomligt trumpetartat mönster, scrolls- däremot
saknas nästan alldeles vegetabiliska motiv. I
museet i Dublin förvaras dyrbara
guldsmedsarbeten samt med stor konstskicklighet utarbetade
biskopsstavar. Bokkonsten, som framträdde
redan på 600-talet, utvecklades synnerligen rikt
under I:s första kristna tid med de
praktfullaste initialer, i vilkas slingor
människo-och djurfigurer kalligrafiskt inkomponeras
och synas upplösas i bandslingor; de förnämsta
resterna äro ”Book of Durrow” och ”Book of
Evangelistsymbol. Miniatyr ur evangeliariet från
Durrow, Trinity college, Dublin.
Kells” (Dublin), andra prov i British museum
samt i S:t Gallens bibi. En egendomlig art av
bandflätning, betecknad som interlaced style
(se E n t r e 1 a c med bild), gör sig här i
ornamentiken gällande jämte scrolls (se vidare M
i-niatyrmåleri). Denna rika
konstutveckling inverkade på den angelsaxiska
utvecklingen (se Engelsk konst) samt på
fastlandets och — redan tidigt — på
Skandinaviens. Under den senare medeltiden
mottog I. åter avgörande inflytelser från England,
ss. kyrkorna i Dublin och annorstädes visa.
Den irländska egenarten gick tillbaka. Under
den nyare tiden har förhållandet varit
liknande; genom engelska arkitekter uppfördes slott
och offentliga byggnader. Från I. kommo dock
flera konstnärer, både på skulpturens,
måleriets och grafikens område; åtskilliga sådana
även inom byggnadskonsten ha framträtt
på L, särsk. efter fristatens upprättande.
— Litt.: Margaret Stokes, ”Early christian art
in Ireland” (1887); J. R. Allen, ”Celtic art in
pagan and christian times” (1904); A. G.
Champ-neys, ”Irish ecclesiastical architecture” (1910);
K. Pfister, ”Irische Buchmalerei” (1927). E.W.
Irländska fristaten, eng. Irish free State,
iriska Saorståt Eireann, brittisk dominion,
om
— 13 —
— 14 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
