Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irländska fristaten - Naturförhållanden - Befolkningsförhållanden - Språk - Fornminnen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRLÄNDSKA FRISTATEN
fattande nära 6/t av ön Irland, näml, de 3
gamla landskapen Connaught, Leinster och
Muns-ter samt 3 grevskap i Ulster. 68,895 kvkm. med
2,971,992 inv. (1926). Huvudstad är Dublin. J.F.
Innehåll:
Sp.
Naturförhållanden .. 15
[-Befolkningsförhållanden-]
{+Befolkningsförhållan-
den+} ................ 15
Språk ............. 16
Fornminnen ........ 16
Historia .......... 16
Författning och
förvaltning ........... 17
Rättsväsen ........ 18
Försvarsväsen ..... 18
Vapen och flagga .. 19
Mynt och mått .... 19
Finanser .......... 19
Bankväsen ......... 19
Ekonomisk geografi 20
Kyrkliga
förhållanden ............ 21
Undervisningsväsen.. 21
Tidningspress .... 21
Litteratur ....... 21
Konst ............ 21
Naturförhållanden, se Irland.
Befolkningsförhållanden. I.f. äger 73 °/o av
Irlands befolkning. Huvudmassan talar
engelska, vilket jämte iriska (gæliska) är det
officiella språket. 1925 talade och förstodo 397,000
personer iriska men större delen av dem även
engelska. 1911 var antalet av dem, som blott
förstodo iriska, 16,841 el. 0,4 °/o, huvudsaki.
bosatta i Galway, Donegal, Kerry och Mayo. F.n.
har man alltmera övergått till att låta iriska
bli undervisningsspråk i skolorna. Av hela
folkmängden voro 1926 2,751,269 el. 93 °/o
katoliker. De återstående voro nästan alla
protestanter: episkopaler (164,215), presbyteria
ner (32,429), metodister (10,663).
Folkmängden har varit mycket växlande. På hela
Irland var den 1672 1,100,000, steg 1788
till 4,040,000 och 1846 till 8,500,000 el. mera
än 100 pr kvkm., en förvånande hög siffra
i ett land med så obetydlig industri och så
ringa areal öppen jord. Från mitten av
1800-talet sjönk befolkningssiffran, huvudsaki
genom emigration, varav 90 °/o gick till U.S.A.,
så att den 1901 i Leinster blott uppgick till
59 °/o, i Munster till 45 °/o, i Connaught till 43 °/o
mot 60 år tidigare. Medan Irlands folkmängd
1801 utgjorde Vs av de brittiska öarnas,
uppgick den 1926 till knappt Vio. Detta år var I.f:s
folktäthet i medeltal 43 pr kvkm. 1921 bodde
c:a Vs av befolkningen i städerna. Återstoden
var ganska jämnt fördelad över landsbygden.
Den största folktätheten finnes i ett bälte från
Dundalk bay i ö. längs det inre låglandets n.
kant. Så hade grevskapet Louth 77 inv. pr
kvkm., Monaghan 50 och Cavan 44. F.ö.
håller sig folktätheten nästan överallt mellan 30
och 40. Alla de stora städerna äro hamnar.
4 av dem (Dublin, Cork, Limerick och
Water-ford) ha tillsammans nära Vb av I.f:s hela
befolkning. Städerna i det inre äro i regel
obetydliga, och ingen har nämnvärt större
inv.-antal än 10,000. De äro i allm. blott
admini
strativa centra och lokala marknadsplatser för
omgivande jordbruksbygder. J.F.
Språk, se Befolkningsförhållanden ovan samt
art:a Engelska språket och Iriska
språket.
Fornminnen, se Irland.
Historia. Fristatens konstituerande i dec. 1922
inträffade under ytterst brydsamma förhållan
den, i det stora delar av landet voro besatta
av upproriska republikaner, som hänsynslöst
förstörde ofantliga ekonomiska värden (jfr I
r-1 a n d, historia). En rad politiska mord av
meningslöst upprörande art förbittrade
ytterligare stämningen. Collins efterträdare ss.
krigsminister, general Mulcahy, lyckades dock
betvinga den ena insurgentavd. efter den andra,
och upproret slutade med de Valeras
arrestering i aug. 1923, ehuru våldshandlingar
alltjämt inträffade. Regeringen måste skydda sina
arbetslokaler med taggtråd och stark
truppbevakning, och den tvangs till lika drastiska
åtgärder mot sina motståndare som
engelsmännen tidigare. Vid de första valen enl. den nya
författningen fick regeringspartiet Cumann na
nGael 67 platser, republikanerna 44, övriga
partier och partilösa 12. För trohetsedens skull
uteblevo republikanerna. Cosgrave kunde
sålunda jämförelsevis lätt genomdriva sitt
program. Ett grundligt lagstiftnings- och
organisationsarbete utfördes under ledning av den
kraftfulle justitieministern K. O’Higgins (se
denne) och finansministern E. Blythe. Särsk.
bör nämnas Shannonflodens reglering för hela
öns elektrifiering. En svår stötesten var
gränsfrågan mot Ulster. Då den löstes, genom att
1920 år gräns fastslogs, mot att fristaten skulle
bli fri från sin del av Britanniens statsskuld,
vållade detta partiell ministerkris och gav gott
agitationsämne åt republikanerna, som började
inse det orimliga i att stå utanför riksdagen.
Med avsikt att inträda i denna bildade De
Valera ett nytt moderatare parti Fianna Fåil (se
d.o.), som hade framgång vid 1927 års val; då
dess medl. sökte intaga sina platser i Dåil
Éireann utan trohetsed, vägrades detta.
Mordet på O’Higgins 10/i 1927 framtvang nya
tvångslagar och dessutom en lag, som krävde
löfte av varje parlamentskandidat att avlägga
föreskriven ed. De Valera avlade då tillika
med sitt parti eden, som han förklarade vara
en betydelselös formalitet. Ett
misstroendevotum mot regeringen avslogs med talmannens
utslagsröst, varpå Cosgrave upplöste riksdagen.
De nya valen s.å. gåvo regeringen en knapp
majoritet, varigenom Cosgrave med de
parti-lösas stöd kunde behålla makten. 1932
lyckades däremot Fianna Fåil bl.a. genom löften
om befrielse från de årliga annuiteterna på
— 15 —
— 16 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
