Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irländska fristaten - Historia - Författning och förvaltning - Rättsväsen - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRLÄNDSKA FRISTATEN
jordlånen till England få en väldig majoritet
i dåilen, varför Cosgraves regering måste
lämna platsen åt de Valera. Detta gav omedelbart
anledning till konflikter med England, i det
de Valera upphävde den föreskrivna
trohetseden och nekade att erlägga annuiteterna, då
hans parti fått majoritet på just detta program.
Englands protest underströks genom väldiga
införseltullar på irländska varor. Ännu äro
tvistefrågorna olösta, men de Valeras mål att
helt frigöra Irland och ena det till ett rike
har han klart framhållit. v.S-w.
Författning och förvaltning. Sedan engelska
regeringens underhandlare och de irländska
ledarna träffat ett avtal ®/i2 1921, enl. vilket
I. skulle erkännas som ett med de brittiska
dominions likställt land, godkände engelska
parlamentet och det 1921 valda sy dirländska
underhuset detta fördrag, som i början av 1922
blev engelsk rikslag under namn av The Irish
free state (agreement) act 1922. Denna är
även grundvalen för I:s förf, av ®/i2 1922. ”Den
irländska fristaten (Saorståt Éireann) är en
fullt jämbördig medl. av den grupp nationer,
som bilda the British commonwealth of
nations”, så lyder författningens första §.
Uttryckligen hävdas i författningen
folksuveränitetens och parlamentarismens grundsatser.
Maktens tyngdpunkt ligger under sådana
förhållanden hos parlamentet (irl. Oireachtas), beståen
de av 2 kamrar, deputeradekammaren (Dåil
Éireann) och senaten (Seanad Éireann).
Däremot ha de tidigare i författningen inrymda
bestämmelserna om referendum och
folkinitiativ 1928 slopats. Deputeradekammaren, som
f.n. räknar 153 led., utom 6 representanter för
de 2 univ., väljes enl. allmän rösträtt och
proportionell metod av män och kvinnor, som
fyllt 21 år. Valperioden är enl. författningen
högst 6 år men kan i vanlig lagstiftningsväg
bestämmas till kortare tid (f.n. 5 år). Senaten
räknar 60 minst 30 år gamla led., vilka
jämlikt en författningsändring 1928 skola utses för 9
år av de båda kamrarna tillsammans sålunda,
att Vs väljes vart 3:e år enl. en proportionell
valmetod. Tillfälliga vakanser fyllas av senaten
själv genom s.k. kooptation. Beträffande
budgeten råder praktiskt taget enkammarsystem, i
det senaten här är utesluten från nämnvärt
inflytande. Författningen har därjämte sörjt
för att vid långvarig meningsskiljaktighet
mellan kamrarna i fråga om vanliga lagförslag
den folkvalda kammarens ståndpunkt blir den
avgörande. — Den brittiske monarkens person
representeras av generalguvernören, vars
ställning är analog med den kanadensiske
generalguvernörens. Den eg. regeringsmakten
inne-haves av exekutivrådet, som består av högst
12 medl. Rådets president (premiärministern)
utnämnes av generalguvernören på förslag av
deputeradekammaren. V. presidenten och
övriga medl. av rådet utses av dettas chef med
kammarens samtycke. Författningen
förutsätter, att regeringsmedl. tillhöra
deputeradekammaren, inför vilken de äro kollektivt
ansvariga; regeringen har därjämte gärna en
representant i senaten. Även utanför exekutivrådets
krets kunna på förslag av kammaren utses
fackministrar, vilka äro individuellt ansvariga
för skötseln av sina dep. och ej behöva vara
medl. av folkrepresentationen. — Landet är i
förvaltningshänseende indelat i 27 grevskap
och 4 större städer med folkvalda råd, vanl.
utsedda för 3 år. Nationalspråket är irländska,
men engelska erkännes som jämbördigt offi
ciellt språk. J.E.N
Rättsväsendet regleras av en lag 1924.
Dom-stolsorganisationen är ganska olik den engelska.
Ett flertal domstolstyper finnas. Högsta
domstolen (Supreme court) består av Chief justice
och 2 andra domare. Den avdömer mål som
från High court (hovrätten) dragas dit. Den
sistn. består av president och 5 ord. domare
samt handlägger alla slags mål, civil- och
brottmål, både sakfrågan och rättsfrågan i målen.
En särsk. Court of criminal appeal
(brottsmåls-hovrätt) finnes emellertid, bestående av 1 led.
av högsta domstolen samt 2 från hovrätten.
Den dömer på det officiella stenografiska
referatet av rannsakningen vid underrätten men
kan också höra vittnen el. återförvisa målet
för ny utredning av rannsakningsdomaren.
Vidare finnes en Central criminal court,
bestående av en hovrättsdomare, som på bestäm
da tider reser omkr. och rannsakar grövre
brottmål. I.f. är vidare uppdelad i 8 circuits,
vardera med en domare. Här handläggas
tvistemål upp till visst värde samt alla slag
brottmål utom mord, förräderi m.m. District
courts slutl. bestå av 33 domare motsvarande
våra häradshövdingar och borgmästare, därav
3 i Dublin. De utöva en summarisk
rättskipning och avdöma civila tvister om högst 25
p.st. värde och brottmål upp till 10 p.st.
böter. E.K.
Försvarsväsen. Högsta militära myndigheter
äro försvarsministeriet och f ö
r-s va r s r å de t. Armén räknar 5
inf.-bataljo-ner och kadrar till 9 reservbataljoner, 2
batterier och kader till ett 3:e, 2 flygkårer, 1
pansarbil- och 1 stridsvagnsskvadron, 2 ingenjör- och
2 förbindelsekompanier samt 1 signalkår.
Krigstjänsten är grundad på frivilligt åtagande
med anställning på högst 12 år. Efter 2 års
tjänstgöring vid armén sker överföring till
reservens kategori A. Den som fullgjort kortare
— 17 —
– 18 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
