Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irländska fristaten - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mynt och mått - Finanser - Bankväsen - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRLÄNDSKA FRISTATEN
tjänst, dock minst 3 mån., kan överföras till
reservens kategori B och kvarstår där 6 år.
Fredsstyrkan uppgick 1930/31 till o. 7,000 man
och försvarsutgifterna till 1,252,000 p.st.
Stats-polisen, Garda Siochana, räknar 6,940 man och
lyder under justitiedep. — Flotta saknas;
kust- och sjöförsvaret ombesörjes enl. särsk.
överenskommelse av Storbritannien. E.O.B.
Vapen: i blått fält gyllene harpa med
silversträngar. Flagga: 3 vertikala fält: grönt, vitt,
orange. N.L.R.
Mynt. Sedan 1926 har I.f. eget
myntväsende överensstämmande med det engelska, med
1 p.st.=20 shillings å 12 pence= 18,io kr. som
enhet. Präglingen omfattar i silver 2V2
(leath-choroin), 2 (floirin) och 1 (scilling) shilling, i
nickel 6 (reul) och 3 (leath-reul) pence samt i
brons 1 (pingin), V2 (leath-pingin) och ‘A
{feiorling) penny. De nya irländska mynten
bära å reversen bilderna av olika djur. N.L.R.
Mått. I.f. har sedan 1926 samma mått- och
viktsystem som Storbritannien (se d.o.). N.L.R.
Finanser. Budgeten slutade för året .1930/31
på 32 mill. p.st. och 1931/32 på 27 mill. Först
nämnda år täcktes en del engångsutgifter med
lånemedel. Skatteinkomsterna uppgingo till 21
mill. p.st., därav tullar 8 mill. (tullarna ha
kraftigt höjts under 1932), acciser 6 mill.,
inkomst- och förmögenhetsskatter 5,5 mill. Av
utgifterna gingo 4,5 mill. till undervisningen,
2,7 mill. till pensioner, 2 mill. till statsskulden,
1,6 mill. till försvaret o.s.v. De affärsdrivande
verken synas ha lämnat underskott. —
Statsskulden uppgick 31/3 1931 till nära 30 mill. p.st.
A.Vr
Bankväsen. Någon eg. centralbank finnes
icke. Behovet av sedlar tillgodoses dels av
affärsbankerna dels av den särsk. myndighet,
Currency commission, som tillkom 1927 med
uppgift att skapa en inhemsk valuta.
Affärsbankernas sedelutgivning är ställd under
kommissionens kontroll och begränsad till ett visst
belopp, som fördelas på bankerna efter
storleken av deras rörelse. Antalet affärsbanker i
I.f. är 7, varjämte 2 av Nordirlands 3 banker
(Ulster bank och Northern bank) äga en
betydande rörelse där. Den ledande banken är
Bank of Ireland med huvudkontor i Dublin,
vilken även övertagit den 1920 bildade
National City bank, ehuru denna fortfarande driver
särsk. rörelse. — Utmärkande för
verksamheten bland affärsbankerna är den ovanligt
stora inlåningen, som i allm. är mer än
dubbelt så stor som utlåningen, överskottet är
till övervägande del placerat i engelska
värdepapper. Kreditgivningen sker ytterst försiktigt,
och knappast i något annat land tillämpas så
kraftig marginal mellan ut- och inlåningsräntor
som i Irland. Sparbanksväsendet är väl
utvecklat med ett stort antal sparbanker. Såväl
fristaten som brittiska postverket bedriver
dessutom postsparbanksrörelse över hela landet.
K.W-B.
Ekonomisk geografi. I.f:s huvudnäring är
jordbruk och boskapsskötsel; den
sistn. har betydligt större naturliga
förutsättningar än det förra. De sena vårarna,
markens och luftens låga temp. under
vegetationsperioden, den stora regnfrekvensen och den
ostadiga väderleken göra odlingen särsk. av
spannmål föga lönande. Samma faktorer
gynna däremot den naturliga gräsväxten, och
därtill kommer att på gr. av den särsk. i s.v.
praktiskt sett frostfria vintern vegetationsperioden
för ängsvegetationens vidkommande räcker
hela året. I stora delar av I.f. kan man därför
hålla boskapen på bete året om, och
stall-fodring under vintern med den därmed
förknippade nödvändigheten att anskaffa
vinterfoder blir onödig. Irländaren är därför sedan
gammalt boskapsskötare. Det senaste årh:s
ekonomiska utveckling med prisstegringen på
animaliska produkter i förhållande till de
vegetabiliska har förorsakat, att irländarna
utvecklat sin boskapsskötsel i modern riktning,
medan åkerbruket åtm. kvantitativt gått
tillbaka. Från 1850 till 1924 minskades den
besådda arealen på hela Irland med 60 °/o, medan
betesmarkernas areal steg med 42 °/o. F.n. är
c:a 2/3 av hela arealen naturlig äng, i Munster
t.o.m. 3/«. 1841 funnos på hela Irland 225 st.
nötkreatur pr 1,000 inv., 1931 var motsvarande
värde för I.f. 1,355. Boskapsstocken bestod av
4,029,000 nötkreatur, 3,575,000 får, 1,227,000
svin och 450,000 hästar. Hästar uppfödas
särsk. i grevskapen Kildare och Connemara,
ungnöt i n., s. och v. delarna av landet,
medan det inre låglandet producerar storboskap
Mejerihanteringen är högt utvecklad, särsk. i
grevskapen Limerick och Tipperary, där
an-delsmejerierna äro ovanligt talrika. 1926/27
hade smörproduktionen ett värde av 180 mill.
guld-kr. — Åkerbruket har sedan flera
årh. lidit av olämpliga och olyckliga
äganderättsförhållanden. På 1500-och 1600-talen
bortskänkte de engelska erövrarna en stor dei av
den produktiva jorden till engelska godsägare,
och de gamla ägarna förvandlades till
arren-datorer, som svårt förtrycktes av sina herrar.
Bl.a. förhindrades nyodlingar, och då
folkmängden under 1700-talet hastigt steg,
minskades brukningsdelarnas storlek genom upprepad
klyvning så starkt (mera än hälften av dem hade
1843 blott 3 hektar öppen jord el. mindre), att
avkastningen ej räckte till för uppehälle åt
brukarens familj. Under de senaste årtiondena har
— 19 —
— 20 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
