Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irländska fristaten - Ekonomisk geografi - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningspress - Litteratur - Konst - Irländska sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRLÄNDSKA SJÖN
man dock systematiskt strävat att öka
brukningsdelarnas storlek, men ännu 1920 hade
65% av brukningsdelarna högst 30 acres (12,2
har). Samtidigt har man underlättat
arrenda-torerna att friköpa den jord, som de bruka.
Sålunda övergingo mellan 1885 och 1909 145,000
brukningsdelar från att vara arrendegårdar till
självständiga jordbruk. 1918 ägde 65 % av
Irlands jordbrukare sina gårdar med full
äganderätt, medan motsvarande siffra för England
blott var 10%. Betecknande för I.f:s
inriktning på boskapsskötseln är, att det viktigaste
sädesslaget är havre (45 % av all odlad jord
1930). Härtill bidrar också, att det fuktiga
klimatet är gynnsammare för detta sädesslag än
för de övriga. Även rotfrukterna gynnas av
detsamma, och därför har också potatisen
sedan gammalt varit irländarnas viktigaste
födoämne.
De viktigaste sädesslagens areal och avkastning
1930.
Hektar Ton
Havre ............................. 260,784 642,260
Potatis ........................... 140,442 2,374,485
Rovor .............................. 72,382 3,226,791
Korr ............................... 47,059 120,106
Foderbetor ......................... 32,577 1,601,805
Vete ............................... 10,830 29,728
Kål ................................. 9,795 283,867
Sockerbetor ......................... 5,827 160,784
Veteodlingen är obetydlig och mest
lokaliserad till de ö. grevskapen Tipperary,
Kilken-ny och Dublin, där jordmånen är bördig och
sommaren varm och jämförelsevis torr. —
Fiske bedrives vid alla kusterna och i de
talrika sjöarna. 1930 fångades havsfisk till ett
värde av 4,e mill. guld-kr. Skogen intager blott
1,5 % av arealen och saknar ekonomisk
betydelse. Det vanligaste husbehovsbränslet är
torv. Stenkol finnes men av sämre
kvalitet än de engelska och kan därför ej
konkurrera med dessa. Industrien är
textilfabrikation och livsmedelsindustri (kvarnar,
slakterier, margarinfabriker, bryggerier, brännerier,
käxfabriker).
Kommunikationsväsendet är gynnat av naturen. Vattendragen
ha varit lätta att kanalisera, och man har
därför kunnat förena de perifera landsdelarna
med ett kanalsystem (Grand canal, 335 km.;
Royal canal, 155 km.; Shannon navigation,
269 km.). Järnvägsnätet, vars centrum är
Dublin, har en längd av 4,303 km. (1929),
telegrafnätet 34,941 km. (1928—29). I de talrika
flodestuarierna har I.f. utmärkta hamnar. De
viktigaste äro Cobh (Queenstown), Dublin och
Dun Laoghaire. Till I.f:s alla hamnar ankommo
nämnda år 13,963 fartyg om 9,248,415 ton. —
Handel. I.f.:s import hade 1931 ett värde
av 923,6 mill. sv. guld-kr. och exporten av 663,«
mill. De viktigaste importvarorna voro (1930)
vete och vetemjöl, 86,9 mill.; stenkol, 59,1 mill.
kr. (från England); majs och majsmjöl, 47,»
mill.; te, 41,1 mill.; järn- och stålvaror, 40,1
mill. De förnämsta exportvarorna voro (1930)
nötboskap, 268,5 mill.; öl, 96,4 mill.; smör, 60
mill.; ägg, 48,6 mill.; svin, 47,3 mill.; hästar,
38,9 mill. 70 % av importen kom från
Storbritannien, och 81 % av exporten gick dit. —
Litt.: J. E. Pomfret, ”The struggle for land in
Ireland 1800—1923” (1930). J.F.
Kyrkliga förhållanden, se
Befolkningsförhållanden ovan.
Undervisningsväsen. Skolväsendet har sedan
1922 grundligt reformerats delvis med
anlitande av svensk sakkunskap. Folkskolorna, som
framgått ur de gamla national schools, ha o.
% mill. lärjungar, men skoltvång är ännu ej
helt genomfört. Förberedelse för univ. ges i
nära 300 secondary schools. Jämte det
protestantiska univ. Trinity college (grundat 1591)
finnes ett katolskt National university i Dublin
(1909), under vilket numera sortera de båda
colleges i Cork och Galway (grundade 1845)
samt S:t Patricks College i Maynooth, där även
det katolska prästseminariet (grundat 1795)
är förlagt. F.ö. finnas 5 seminarier, tekniska
skolor m.fl. anstalter. v.S-w.
Tidningspress. Det gamla nationalistpartiets
organ ”Free mans journal” (grundat 1763)
försvann tillika med sitt parti 1924. ”Irish Times”
(1859) är unionisternas organ. De ledande
nationella tidn. äro de moderata ”Irish
Inde-pendent” (1891), ”Cork Examiner” (1840) och
den i Belfast utg. ”Irish News” (1855) samt
den republikanska ”The Irish press” (1931),
som har förening med Ulster och fullst.
oavhängighet gentemot England ssl huvudpunkter
på sitt program. Av politiska veckotidskr.
förtjäna nämnas ”The Leader” (nationell), ”Irish
Statesman” (anglo-irisk), ”The United
Irish-man” (organ för Cosgraves parti), ”Sinn Fein”
(republikansk), ”An Phoblacht” (extremt
republikansk), ”Irish Catholic” och ”Standard” (spec.
katolska). v.S-iv.
Litteratur. Om den iriska
litteraturen se d.o., om den anglo-iriska se
Engelska litteraturen; jfr även Gæliska
litteraturen.
Konst, se Irland.
Irländska sjön, eng. Irish sea, mellan Irland
och Storbritannien. I. står i n. genom den
smala Nordkanalen, i s. genom den bredare
S:t Georgskanalen i förbindelse med Atlanten.
De viktigaste öarna äro Man och Anglesey.
ö. delen är mindre än 50 m. djup, v. delen
vanl. 50—100 m. Största djupet, 159 m., ligger
mellan Dublin och Anglesey. M.P.
— 21 —
— 22 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
