- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 14. Irland - Karlfeldt /
23-24

(1929-1955)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irländsk jättehjort - Irländsk konst - Irländsk stter, terrier, varghund, vattenspaniel - Irminger, Valdemar - Irminsul - Irmisch - Irokeser - Iron and steel institute

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IRLÄNDSK JÄTTEHJORT

Irländsk jättehjort, Megace’ros hibe’rnicus,
en utdöd hjortart, av vilken en mängd
lämningar, även hela skelett, ha anträffats i
irländska torvmossar. Dess horn, som erinrade
om dovhjortens, nådde en storlek av ända till

Skelett av irländsk jättehjort, Megaceros
hibernicus.

4 m. mellan spetsarna. En närstående art,
M. euryce’ros, likaledes försedd med väldiga
horn, fanns i s. och mellersta Europa under
istiden, samtidig med den paleolitiska
människan. H.W

Irländsk konst, se Irland, konst.

Irländsk setter, terrier, varghund,
vattenspaniel, se Hundar.

Irminger, Valdemar Henrik Nicolaus,
dansk målare (f. 1850); framträdde först som
djurmålare och som skildrare av militära
manöverscener o.d. Mest har han dock blivit
känd för sina bilder ur vardagslivet, som
avslöja en mindre vanlig berättartalang, präglad
såväl av ironi som av fin poetisk känsla, t.ex.
”Barnen säga godnatt till sin stjärna”. — I:s
hustru, Ingeborg I., f. Plockross, skulptns
(f. 1872), har utfört statyer och porträttbyster.

M.Bjn.

Irminsul (till fornty. irmin- i
sammansättningar, mycket stor, motsvarande isl.
jormun-i t.ex. jormungandr, om Midgårdsormen och
första leden i det östgotiska konunganamnet

Ermanarik, samt sül, pelare, jfr ty. Säule), be
nämning på ett forntyskt minnesmärke, som
var helgat åt huvudguden; möjl. en stor
trädstam; särsk. om den saxiska irminpelaren vid
Eresburg, förstörd av Karl den store 722. E.H.

Irmisch, Johann Friedrich Thilo, tysk
botanist (1816—79), prof, och lärare vid
gymnasiet i Sondershausen, ägnade sig särsk. åt
växternas morfologi och biologi, på vilka
områden hans undersökningar äro klassiska,
ävensom åt floristik och systematik. Hans
förnämsta verk äro ”Zur Morphologie und
Bio-logie der monokotylischen Knollen- und
Zwie-belgewächse” (1850) och det stora arbetet
”Bei-träge zur vergleichenden Morphologie der
Pflanzen” (6 bd, 1854—79). O.Gz.

Iroke’ser (Iroquois), indianfolk och indiansk
språkgrupp i Nordamerika, den senare
innefattande de i talrika smärre stammar
uppdelade i. och huronerna (gruppen därför även
kallad den i.-huronska) kring Erie- och
Ontario-sjöarna samt utefter S:t Lawrence-floden. Dit
hörde också tuskarora (se d.o.) och cherokeser
(se d.o.) längre söderut. I. ha säkerligen
söderifrån invandrat till sjöområdet. — I. voro ett
krigiskt folk, som bebodde palissadomgivna
byar och använde ett slags pansarbeklädnad.
Skalpering, marterande av fångar och rituell
kannibalism tillhörde krigsbruken. Genom
sammanslutning av 5 stammar bildades det
beryktade i.-förbundet (enl. sägnen grundat av
Hiawatha 1570), vari sedermera tuskarora
också inträdde. I.-förbundet besegrade huronerna,
lade hela sjöområdet under sin makt och
hotade ständigt fransmännens välde i Canada. I.
kämpade mot detta under fransk-engelska
kriget (1755—63), men på olika fronter under
frihetskriget. De leva nu i reservationer och
uppgå till halvtannat tiotusental. I. voro
jordbrukare. Klädedräkten var skört, bälte, leggings
(se d.o.) och mockasiner. De bebodde rektan
gulära hus med sadeltak. — I:s sociala och
religiösa förhållanden äro av intresse. Hos
dem fanns en skarpt utpräglad klanförfattning
med giftermålsklasser och moderrätt, som här
åtföljdes av betydande maktställning för kvin
norna. Systemet var förbundet med typisk
totemism. Denna hade social, ej religiös, be
tydelse och måste skiljas från den gängse tron
på personliga skyddsandar (ofta djur), ogaron
En i hela naturen utbredd opersonlig magisk
kraft,, orenda, troddes också särsk.
framträdande hos vissa djur. I:s mytologi är mycket
rik. G.B-r.

Iron and steel institute [äl’an and stil [-i’nsti-tjöt],-] {+i’nsti-
tjöt],+} en 1869 grundad sammanslutning med
stort internationellt anseende av brittiska
fackmän på järn- och ståltillverkningens område

— 23 —

— 24 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jul 19 01:32:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-14/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free