Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isberg - Isberg, 1. Anders Ulrik - Isberg, 2. Hagbard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISBERG
Isberg, fotograferade vid kusten av Labrador.
Isberg. Inom polartrakterna nå glaciärerna
flerstädes ut i havet. När isen skjutit ut så
långt, att den blir lättare än den undanträngda
vattenmassan, som strävar att lyfta upp
densamma, uppstår en spänning inom istungan,
som till sist utlöser sig i en bristning nerifrån
och uppåt. Ytterändan av glaciären lösbrytes
med ett våldsamt dån — glaciären ”kalvar”.
De lösbrutna isstyckena kunna sedan som i.
med vind och ström driva ut i havet. Endast
Vs—V7 av i:s hela massa ligger ovan
vattenytan. Om ett i:s synliga del har en höjd av
50—70 m. (större höjd nå i. sällan inom de
n. polartrakterna), kan man antaga, att i:s
hela mäktighet (höjd + djup) är 300—500 m.
På n. halvklotet är det huvudsaki. glaciärerna
på Grönland och Frans Josefs land, som ge
upphov till i. De äro urspr. mer el. mindre
blockformade men antaga under smältningen
och genom havsvågornas inverkan ofta bisarra
former. I Antarktis, där inlandsisen skjuter
ut i havet på bred front, få i. därigenom en
annan form: de bli lägre men ha vida större
yta och bilda ofta flak av många km.
utsträckning. I. utgöra en fara för sjöfarten. På gr.
av sin stora volym smälta de mycket
långsammare än drivisen (större el. mindre isflak, som
vind och vågor brutit lös från polarhavens
fasta istäcke och som bilda ett smalare el.
bredare band utanför den fasta iskanten såväl i
N. som S. ishavet) och kunna därför följa
med strömmarna betydligt närmare ekvatorn
än denna. Utanför Newfoundland möter den
kalla i.-förande Grönlandsströmmen den varma
Golfströmmen. Då smälta i. i sina undre delar.
När avsmältningen nått en viss grad, rubbas
jämvikten inom i., som därför plötsligt kan
stjälpa över ända. — Skulle ett fartyg i mörker
och dimma stöta på ett i., blir
sammanstötningen alltid ödesdiger för fartyget. Faran för
dylika katastrofer är så mycket större, som
det vanl. råder stark dimma, där havsströmmar
av olika temp. mötas. Den mest bekanta
fartygsolyckan av detta slag är ”Titanics”
undergång utanför Newfoundland 14/< 1912, då 1,635
människor omkommo. — Än. halvklotet, särsk.
å routen n. Europa—n. Amerika, förekomma
i. under april—aug., å s. halvklotet under nov.
—febr. I. ha dock iakttagits under alla tider
av året, men ej gärna s. om 43° n. lat. och
n. om 39° s. lat. Närheten av i. kan giva sig
tillkänna genom att dimman blir vitare, s.k.
i s b 1 i n k; däremot medför dylik närhet ej
alltid temp.-sänkning. Ispatrullering är
anordnad utanför Newfoundland under april—juni;
belägenheten av upptäckta i. meddelas genom
radiotelegraf och rundradio. J.C.;E.Hg.
Isberg. 1) Anders Ulrik Martin I.,
arkivman (f. 27/jo 1867), 1903—32 stadsarkivarie
i Malmö, har avslutat de av hans fader
järn-vägskamreraren Anders Ulrik I. (1826—
1900) förf, värdefulla ”Bidrag till Malmö stads
historia” (2 bd, 1895—1900) och själv utg. en
rad arbeten ang. Malmös historia. C.
2) Karl H a g b a r d Vilhelm I., den
föregåendes kusin, präst (f. 14/? 1880), teoretisk
teol. examen i Lund 1902, komminister där
1912, kyrkoherde i Malmö (Caroli församling)
1916. I. har gjort betydande sociala insatser
inom barna- och fattigvården, deltagit i
arbetet med lagstiftning om barn utom äktenskap
och innehar sedan 1928 Socialdep:s
förordnande att biträda vid inspektion och
upplysningsarbete i fråga om privata spädbarns- och
förlossninghem. I. har även främjat den
kyrk
— 43 —
— 44 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
