Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iseosjön - Iser - Iseran, Cold - Isère (flod) - Isère (departement) - Isergebirge - Iserhel, Herman - Iserlohn - Iserosion, glacialerosion, exaration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISER
och Brescia, genomflytes av floden Oglio; 62
kvkm., längd 25 km., största bredd 4,7 km.
Sjön är känd för sina vackra omgivningar. T
s.ö. hörnet staden Iseo (3,698 inv. 1921). O.P.
Iser [i’zar], tjeck. Jizera, h.-biflod till Elbe i
Böhmen, uppkommer av Stora I. från
Iserge-birge och Lilla I. från Riesengebirge, mynnar
efter 122 km. långt lopp vid Tauchim. O.P.
Iseran, C o 1 d’ [kål dizrä’], pass i Grajiska
alperna, ö. Frankrike, 2,769 m.ö.h.; förbinder
Arcs och Isères övre delar. O.P.
Isère [izä’r], v.-biflod till Rhone, 290 km.
lång, upprinner nära italienska gränsen vid
Col dTseran, flyter mot v. genom landskapet
Tarantaise, mynnar vid Valence. De viktigaste
bifloderna äro Arc och Drac. I:s floddal har
förr haft stor betydelse, i det den leder till
flera viktiga alppass. O.P.
Isère [izä’r], dep. i s.ö. Frankrike; 8,237
kvkm.; 558,079 inv. (1926; 68 pr kvkm.).
Huvudstad är Grenoble. Dep. omfattar en del av
Alperna och sträcker sig fram till Rhöne.
Endast Vs av arealen är odlad. I. är rikt på
vattenkraft, delvis utbyggd. O.P.
Isergebi’rge [i’zar-], berg i n. Böhmen och
Tyskland, n.v. och v. om Riesengebirge. I.
ut-göres av ett antal parallella kammar; den
högsta är Hohe Iserkamm (Hinterberg 1,127 m.
ö.h.). O.P.
Iserhel, Herman, se I s r a h el.
Iserlohn [izarlä’n], stad i prov. Westfalen,
Preussen, s.ö. om Dortmund; 32,853 inv. (1925).
I. ligger i en vacker trakt, på en av skogklädda
höjder omgiven högslätt vid Baar, v. biflod till
Rhen. Betydande järnindustri. O.P.
Iserosion [-Jo’n], glacialerosion, e x
a-r a t i o n, glaciärernas eroderande verksamhet
på sitt underlag. När en glaciär glider fram
över en landyta, rycker den först med och
upptar i sig förvittringsgrus o.d., men även
större el. mindre stycken av den fasta
berggrunden, särsk. om denna är starkt förklyftad
och söndersprucken, plockas bort, medan de
mindre förvittrade, förklyftade och
sönderspruckna partierna komma att stå fram som
större el. mindre höjder. Detta kallas
selektiv erosion. På frameroderade el.
ursprungliga, mot erosionen motståndskraftiga
höjdpartier verkar isen med tillhjälp av det
infrusna materialet avslipande och avrundande
på den s.k. stötsidan, d.v.s. den mot isens
rörelseriktning vända sidan. Den motsatta
sidan el. 1 ä s i d a n är däremot brant, vilket kan
vara den ursprungliga formen el. ett resultat
av isens lösbrytande och bortplockande
verksamhet. Mindre höjder med sålunda avrundad
stötsida och brant läsida kallas r u n d h ä
1-1 a r, roches moutonnées (se fig. 3). På de
renskrapade och mer el. mindre polerade
häll-ytorna inrista de av isen framsläpade
stenarna räfflor, glacialräfflor, angivande
isens rörelseriktning. — Floderna erodera
endast i sin fåra och skära sig allt djupare ned
i dalbottnen; en glaciär däremot utfyller i
större el. mindre grad dalen och eroderar utmed
hela sin undre yta, alltså även på dalsidorna,
om den når upp på desamma. Härigenom
omvandlas den vanliga V-formade, fluviala
ero-sionsdalen till den 17-formade trågdalen
med upptill brant och nedtill konkav tvärprofil
(se fig. 3 vid Dal). Glaciären eroderar
kraftigast, där den är som mäktigast och utövar det
största trycket på sitt underlag (c:a 9
atmosfärers tryck vid 100 m., 90 vid 1,000 m.
mäktighet o.s.v.). Glaciären har större mäktighet och
eroderar alltså kraftigare och fortare i en
huvuddal än i de tillstötande bidalarna.
Huvuddalen blir överfördjupad i förhållande tili
bidalarna, vilka mynna som hängdalar
uppe på huvuddalens sidor, sedan glaciären
Fig. 1. Klippbäcken på Nätholmen i Villinge skärgård.
— 51 —
— 52 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
