Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ismailiter - Ismanstorps borg - Ismaskin - Ismene - Ismenos - Ismet pascha, Mehmet - Ismir - Ismås - Isnad - Isnot - Iso- - Isoanabaser - Isbarer - Isobaser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISOBASER
Ismanstorps borg, sedd från luften.
erkänna som
andligt
överhuvud Aga kan (se
denne). G.O-r.
Ismanstorps
borg, en av de
märkligaste av
Ölands
fornbor-gar (se d.o.),
belägen på
gränsen mellan
Lång-löts och
Högsrums socknar.
Ismaski’n, se [-Isgenerator-]
{+Isgenera-
tor+} och K
ylmas k i n.
Isme’ne, grek,
myt., dotter till
konung Oidipus
(se d.o.), syster
till Antigone.
Isme’nos. 1)
Forntida namn
på floden Hagios loannis vid Tebe i Beotien;
2) grek, myt., son till Okeanos och Tethys el.
Apollon och Melia. W.N.
1’smet pascha, M e h m e t, turkisk militär
och politiker (f. 1884), deltog i världskriget
och var under grekisk-turkiska kriget 1921—
22 generalstabschef under Mustafa Kemal och
kommendant för en armé vid Smyrna-fronten.
I. förde sedermera ss. turkisk utrikesminister
skickligt sitt lands talan vid fredskonferensen
i Lausanne 1923 och blev ministerpresident,
vilken post han, med ett mindre avbrott, ännu
innehar. I. har verksamt tagit del i Mustafa
Kemåls rekonstruktion av den turkiska
staten. I maj 1932 gjorde I. sig bekant genom
ett besök i Moskva, vilket resulterade i
utvidgade ekonomiska förbindelser mellan Turkiet
och S.S.R:sU. G.Jg.
Ismi’r, se I z m i r.
Ismås, Pag o’ phila ebu’rnea, är en till
under-ordn. måsfåglar (se d.o.) hörande fågel med
långa vingar och stjärt, vit fjäderdräkt och
svarta fotter. I. är en högarktisk form, som i
kolonier häckar på n. Grönland, Spetsbergen
och Frans Josefs land och blott sällan
anträffas utanför drivisbältet. Födan utgöres av
as samt valrossarnas och sälarnas exkrementer.
H.B-n.
Isnad (arab, isnäd), den kedja av sagesmän,
som före varje tradition, hadith (se d.o.),
an-föres som stöd för dess trovärdighet. G.O-r.
Isnot, not (se Fiskredskap), ofta av
ansenlig storlek, som dragés under is. För
detta ändamål måste i isen upptagas ett antal
hål, två större för i:s nedläggning och
upptagning, de övriga mindre i en båge på
vardera sidan mellan dessa. Sedan i. nedlagts,
sträckas i:s armar genom att medelst stänger
föras förbi de närmaste hålen. Därefter
sträckas draglinorna på liknande sätt, och noten
dragés. N.R-n.
Iso- (till grek, isos), i sammansättningar: lika.
Isoanaba’ser, se Isobaser.
Isoba’rer, linjer (på kartor), som förena
orter med samma lufttryck. Man kan även tala
om i.-ytor, som i atmosfären läggas genom
punkter med samma lufttryck. I.-kartor ritas
en el. flera gånger om dagen vid ett stort antal
meteorologiska centralanstalter, och de utgöra
numera ett av de viktigaste medlen, varigenom
man åskådliggör en väderlekssituation. Jfr
C y k 1 o n. H.K-r.
Isoba’ser, linjer (på kartor) genom punkter
med samma nivåförändringsbelopp, därvid
vertikala rörelser i jordskorpan varit verksamma
(förkastningar, sekulära höjningar och
sänkningar). Sådana isobaskartor äro bl.a.
vanliga för de olika faserna av
Östersjöbäcke-nets senkvartära utvecklingshistoria. Avse
dessa linjer enbart landhöjning, benämnas de
isoanabaser (grek, ana’, uppåt), enbart
landsänkning åter isokatabaser (grek.
kata’, nedåt). Med de senare årens allt större
anspråk på skärpa har man alltmer sökt
övergå till s.k. isokronobaser (grek, chronos,
tid), som hänföra sig till en enhetlig, fullt
samtidig vattenyta el. strandlinje. De forna
strandplanens maximilutningar gå vinkelrätt
Uppslagsbok. XIV. ___ 97 ___
<
— 98 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
