Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isobaser - Isobater el. djupkurvor - Isobronter - Isocardia - Isochimemer - Isodynamer - Isoëtes - Isofylli - Isogami, Isogameter - Isogeotermer - Isogoner - Isohaliner - Isohemagglutinin - Isohemolysiner - Isohyeter - Isohypser, höjdkurvor - Isokatabaser - Isoklinalveck - Isokliner - Isokrates
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISOBATER
mot dessa nivåförändringslinjer och kallas
gradient. G.Fn.
Isoba’ter el. d j u p k u r v o r, linjer (på
kartor), som sammanbinda punkter med samma
djup.
Isobro’nter, linjer (på kartor), som
sammanbinda orter, där åskan hörts samtidigt.
Isoca’rdia, musselsläkte av fam. lsocardi’idæ,
med hjärtformigt, starkt välvt skal och
utåt-böjda bucklor. I. uppträdde först i juratiden
och förekommer in i nutiden med ett fåtal
arter, av vilka en, I. cor, ännu lever vid
Skandinaviens västkust med utbredning åt s. ända
till Medelhavet. — 1. cor är karakteristisk för
Norges I s oca r dialera, som avlagrades
under den postglaciala värmetiden. K.A.G.
Isochime’mer, linjer (på kartor), som
sammanbinda orter med samma vintertemp. Jfr
Isotermer.
Isodyna’mer, se Jordmagnetism.
Isoe’tes, se Braxengrässläktet.
Isofylli’, bot., se Anisofylli.
Isogami’, Isogame’ter, biol., se A n i s
o-g a m i.
Isogeote’rmer, se Geoisotermer.
Isogo’ner, se Deklination och
Jordmagnetism.
Isohali’ner, linjer (på kartor), som
sammanbinda vatten med samma salthalt.
Isohemagglutini’n, agglutinin, med förmåga
att sammanklumpa (agglutinera) celler från
andra individer av samma art. A.Fl.
Isohemolysi’ner, antikroppar, som ha
förmåga att upplösa röda blodkroppar från andra
individer av samma art. A.Fl.
Isohye’ter, linjer (på kartor), som
sammanbinda orter med samma nederbörd under en
viss tidrymd.
Isohy’pser, höjdkurvor, linjer (på
kartor), som sammanbinda punkter med samma
höjd över havet.
Isokataba’ser, se Isobaser.
Isoklina’lveck uppstå vid bergskedjeveckning,
då lagren sammanpressats, så att alla veckens
skänklar bli parallella. De kunna vara
upprätta, lutande, överstjälpta el. liggande. G.Fn.
Isokli’ner, linjer (på kartor), som
sammanbinda orter med samma magnetiska
inklina-tion (se d.o. och Jordmagnetism).
Iso’krates, Theodoros’ son från Aten,
skriftställare, pedagog och teoretisk politiker (436—
338 f.Kr.). Genom sin börd tillhörde I. den
nya kapitalistklassen i affärs- och
industristorstaden Aten. Ruinerad genom krisen vid Atens
katastrofala nederlag i peloponnesiska kriget,
måste den fint bildade unge mannen — som
försiktigt avhållit sig från att dragas med i
tidens radikala tankeströmningar — söka sin
utkomst som förf, av rättegångsinlagor (han
var själv oförmögen till offentligt
uppträdande som talare). Sitt rätta verksamhetsfält fann
han emellertid först, då han o. 390 grundade
en skola för
medborgerlig allmänbildning,
koncentrerad kring
modersmålets
behandling i tal och
skrift. Skolan blev
oerhört besökt, och
dess program, som
klarlägges i
broschyren ”Mot sofisterna”,
med polemik å ena
sidan mot de
praktiska juristerna, å
andra sidan mot den
sokratisk-platonska bildningslinjen, kom att
bestämma hela den senare antikens
retoriskt orienterade bildningsideal. Sina politiska
idéer formulerade I. med lysande stilkonst i
broschyren ”Panegyrikos” (380); han pekar på
den hellenska kulturgemenskapen under atensk
hegemoni — för samtiden en viktig upptäckt
— och manar de hellenska folken till
sammanslutning för att i fädrens anda värja sig mot
den hotande faran från Orienten. Skriften fick
betydelse som propaganda och ideellt program
för 2:a attiska förbundet (se Grekland, sp.
847). För motsvarande syften utnyttjades I:s
senare, mycket ymniga förf.-skap av den
make-doniska imperalismen under Filip och
Alexander. Härigenom kom L, utan att själv befatta
sig med praktisk politik, att bli en farlig
motståndare till Demosthenes’ strävanden, desto
mer som han i den inre politiken företrädde
konservativa ideal med monarkistiska
sympatier. Ända till sin sena död fortsatte I. sin
publicistiska verksamhet (”Panathenaikos”,
339). — Med sitt pedagogiska såväl som sitt
politiska program arbetade I. tidens
förhärskande tendenser i händerna. Som skriftställare
bragte han den attiska prosan till
fulländningen av klarhet och harmonisk formskönhet.
Koncentration, åskådlighet och personligt
temperament saknas däremot i hans
mönsterstil-prov, och likaså originella idéer. För den
nutida läsaren har hans förf.-skap enbart
historiskt intresse. — Uppl. G. E. Benseler & E.
Blass (2 bd, 1889—90); E. Drerup (1906). Urval
med tysk kommentar av R. Rauchenstein & K.
Münscher (1908). — Litt.: U. v.
Wilamowitz-Möllendorff, ”Aristoteles und Athen” (2 bd,
1893); P. Wendland i ”Göttingische gelehrte
Nachrichten” (1910); J. Kessler, ”1. und die
panhellenische Idee” (1911); E. Norden, ”Die
antike Kunstprosa” (2 bd, 1915—18); Cl.
Lind
— 99 —
— 100 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
