Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isokrates - Isokromatisk plåt - Isokroner - Isokronobaser - Isokrymer - Isola - Isolani, Johann Ludwig Hector - Isolarplåtar - Isloateral - Isolationsmaterial - Isolator - Isolde - Isole Egadi - Isolera - Isolerad punkt - Isolering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISOLERING
skog i ”Athena” (1917); G. Mathieu, ”Les idées
politiques dTsocrate” (1925); I. Harrie,
”Athe-nare” (1927). I.H.
Isokroma’tisk plåt, fotografisk plåt, vars
ljuskänsliga emulsionsskikt genom behandling
med färgämnen gjorts känsligt för grönt och
gult ljus, för vilka färger det annars är mycket
okänsligt. Jfr Fotografi och O r t o k
roma t i s k plåt. Szl.
Isokro’ner, linjer (på kartor), som
sammanbinda orter, som från en viss utgångspunkt
kunna uppnås på samma tid (pr järnväg, båt
etc.).
Isokronoba’ser, se Isobaser.
Isokry’mer, linjer (på kartor), som
sammanbinda punkter i havet med under vintern
samma temp.
Isola [Fsåla] (ital., av lat. i’nsula, jfr I s 1 e
och Isolera), ö; ofta i ortnamn.
Isola’ni, Johann Ludwig Hector,
friherre, från 1634 greve, österrikisk krigare
(1586—1640), kämpade i sin ungdom mot
turkarna, gjorde sig under trettioåriga kriget
bekant och fruktad som anförare för kroaterna,
dåtidens till stor del av I. skapade lätta
kavalleri, varav han 1625 upprättade det första
regementet och vars överbefälhavare han 1632
blev. Genom sin rörlighet tillfogade I:s skaror
fienderna svåra förluster men gjorde sig också
illa beryktade genom sina plundringar. Vid
Lützen beredde I. genom sitt anfall i ryggen
svenskarna stora svårigheter. Vid Wallensteins
fall ställde sig I. på kejsarens sida och
belönades rikligt därför. P.S.
Isola’rplåtar, fotografiska plåtar, som
mellan glaset och emulsionsskiktet ha ett färgat
mellanskikt. Detta skikt är avsett att utsläcka
el. försvaga det ljus, som annars genomtränger
emulsionsskiktet, går genom glaset och efter
reflexion mot glasets baksida återvänder upp
i emulsionsskiktet och påverkar detta, varvid
halation (se d.o.) el. ljusgård (se d.o.)
uppkommer. I. betecknas därför som ljusgårdsfria.
Mellanskiktet färgas på vanliga och orto- (iso-)
kromatiska plåtar rött el. brunt, på
pankroma-tiska plåtar grönblått. Jfr Fotografi. Szl.
Isolatera’1, om byggnaden hos blad, som äro
lika utbildade på bägge sidor; hos ett b
i-f a c i a 11 (bilateralt) blad däremot visa
över-och undersidan olika anatomisk byggnad. Jfr
Blad och Dorsiventral. O.Gz.
Isolationsmaterial, se Isolering.
Isola’tor, se Isolera, Elektrisk
isola t o r och Dielektricum.
Iso’lde, se Tristan och Isold e.
1’sole Ega’di, se Egadiska öar na.
Isole’ra (ital. isolare, till isola, ö; eg.: sätta
på en ö), avstänga från yttervärlden; göra
en
sam, ställa fritt el. enstaka; förhindra ledning
av ljud, värme el. elektricitet, därigenom att
ljudkällan el. den varma, resp, laddade kroppen
omgives med oledande ämnen, isolatorer.
Se Isolering. A.B.L.
Isolerad punkt. De punkter, vilkas
rätvinkliga koordinater (se d.o.) x och y satisfiera en
algebraisk ekvation P (x, y) = 0 (P ett
poly-nom av x och y), bilda vanl. en el. flera kurvor
(el. kurvgrenar); för t.ex. x2 + y2 = r2 en cirkel
med radien r och medelpunkten x = 0, y = 0.
Undantagsvis satisfieras en sådan ekv. av
koordinaterna för isolerade punkter, som icke
bilda någon kurva, t.ex. ekvationen x2 + y~ = 0
av ”punktcirkeln” x=0, y = 0. H-r.
Isolering. 1) Bygnadstekn. I. av byggnader
mot jordfuktighet utföres vanl. med
starkt bitumenimpregnerad filt el. papp, som
i horisontalt skikt lägges ovanpå grundmuren
något över marknivån och till samma bredd
som därovanpå kommande mur el.
träkonstruktion. Källarmurars utsida strykes med s.k.
konstgjord asfalt, beredd av tjära och beck,
och på samma sätt isoleras från tegelmurverk
däri insatta socklar, listverk el. dyl. av
vatten-absorberande material, t.ex. granit el. betong.
För i. av källarutrymmen mot grundvatten
brukades förr så gott som uteslutande naturlig
asfalt, gjuten mellan dubbla murar el.
betongkonstruktioner. Numera finnas ett flertal andra
både bekvämare och säkrare medel. Ett sådant
är asfaltmattor, beredda av bitumen med
inlagd juteväv, vilka på platsen sammanlödas
till ett helt genom bränning av skarvarna och
vanl. anbringas i flera lag. Ett annat är en
kombinering av asfaltfilt med
bitumenstryk-ning, varvid dels filtens olika våder, dels flera
lag av densamma sammanklistras medelst en
starkt bitumenhaltig bestrykningsmassa. Ett
ännu bekvämare i.-medel för sådant ändamål
är det cementartade preparatet sika, vilket på
gr. av sin starka vidhäftningsförmåga kan
anbringas ss. puts å källarväggarnas insida,
varigenom dubbla konstruktioner undvikas. Vid
varje i. mot grundvatten måste
konstruktionerna utföras med hänsyn till det tryck,
grundvattnet utövar på i.-skiktet. Till i. av bjälklag
i lokaler, där vatten spilles, under altaner
o.d., kunna samtliga här för grundvatten-i
nämnda medel användas, i vissa fall även
asfaltstrykning. Användes mjuk isolering,
anbringas därovanpå ett slitlag av cement,
plattor el. dyl. Värm e-i. utföres med kork,
tångmattor (arki, polar), pressade fiberplattor
(masonit, insulit, celotex), halmplattor (solomit)
o.a. liknande materialer, vilka även isolera mol
ljud, samt för högre temp. asbest.
Kylanläggningar isoleras med s.k. korksten, som upp-
— 101 —
— 102 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
