Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isolering - Isoleringslager - Isoleringsmaterial - Isoleringsrör, isolerrör - Isoleringssystem - Isolerrör - Isomera former - Isomeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS0LER1NGSLAGER
muras med asfaltkitt. — Väg- och
vattenbygg-nadstekn., se I s o 1 e r i n g s 1 a g e r. G.W.W.
2) Elektrotekn. För i. av elektriska ledare
användas olika slag av s.k. isolationsmaterial.
Dessa utgöras av vissa för den elektriska
strömmen oledande ämnen (jfr Dielektricum).
Ett för ändamålet lämpligt material bör vara
okänsligt för fukt och värme och bör
dessutom, särsk. vid i. för höga spänningar, besitta
stor hållfasthet mot genomslag (se d.o.). Bland
de vanligaste isolationsmaterialen må nämnas
gummi, guttaperka, bomull, silke, papper,
presspan, glimmer, mikanit, porslin, bakelit
samt olja (transformatorolja). För i. av
elektriska inomhusledningar användes huvudsaki.
vulkaniserat gummi, för jordkablar
impregnerad cellulosa och för luftledningar
porslins-isolatorer (se vidare Elektriska
ledningar och Elektrisk isolato r).
Klenare ledningstrådar för reläspolar o.d. isoleras
med emaljlack el. silke, trådar för
maskin-och transformatorlindningar med
bomullsom-spinning, impregnerad med isolerande lacker.
För i. av de i spår förlagda lindningarna i en
maskin användas rör av mikanit (glimmerblad,
sammanfogade med kabellack), vilket material
har stor genomslagshållfasthet.
Transformatorolja användes icke blott i transformatorer
utan även i apparater, särsk. sådana för
hög-spännihg och sådana, i vilka brytning av ström
skall äga rum. Som isolerande
konstruktionsmaterial för apparater av olika slag användes
i stor utsträckning porslin, vilket material dock
under senare år i fråga om smärre
installa-tionsapparater, ss. dosströmbrytare,
proppkontakter m.m., i hög grad undanträngts av
bakelit. R.L-n
3) Med., åtgärd för att skydda befolkningen
mot smitta från personer, som lida av
smitto-samma sjukdomar. I. sker vanligast å
epidemisjukhus, mera sällan i annan, tillräckligt
avskild lägenhet. Enl. epidemilagen av 19/ö 1919
äro epidemidistrikten skyldiga att ombesörja
vård av personer, som ant. lida av el.
misstänkas lida av följ. s.k. anmälningspliktiga
sjukdomar: pest, kolera, smittkoppor, difteri,
fläckfeber, nervfeber (tyfoidfeber), paratyfus,
akut barnförlamning, scharlakansfeber,
smitto-sam hjärnfeber, rödsot (dysenteri),
återfalls-feber, sömnsjuka och undulanfeber (kastsjuka).
— I. användes också i stor utsträckning vid
behandlingen av andra sjukdomar, t.ex.
sinnessjukdomar, vissa nervsjukdomar o.a. G.A-g.
Isoleringslager användes vid väg- och
järnvägsbyggnader för att å
tjälskju-tande mark hindra jäslera och dylik jord att
upptränga i och minska bärigheten hos
vägbanan el. järnvägens ballast. För sådan isole-
ring användes sand-, dy-, torv- el. risbädd med
1 å 2 dm. tjocklek. Vid
vattenbyggnader användes i. av lera, cement, asfalt el.
tjärämnen till hindrande av vattens inträngan
de i murverk och betong. Ang. i. vid
husbyggnad se Isolering 1). Fr.E.
Isoleringsmaterial, se Isolering.
Isoleringsrör, isolerrör, rör av
impregnerad papp med en mantel av förblyad
järnplåt el. mässing, avsett för indragning av
elektriska ledningar (se d.o. och Bergman n
rör). R.L-n.
Isoleringssystem vid straffverkställighet, se
Cellstraff och Fängelsesystem.
Isole’rrör, se Isoleringsrör.
Isome’ra former, se I s o m e r i.
Isomeri’. Kemiska föreningar, vilka ha
samma kvalitativa och kvantitativa
sammansättning men olika fysikaliska och kemiska
egenskaper, sägas vara isomera. Orsaken till i.
kan vara olika molekylstorlek, s.k. polymeri
t.ex. acetylen, C2H2, och bensol, CoHs, el.
alde-hyd, C2H4O, och paraldehyd, C6H12O3. — Vid
i. i inskränkt betydelse är även
molekylstorleken lika. — Strukturisomeri
uppkommer därigenom att atomerna inom
molekylen binda varandra på olika sätt; de olika
formerna kunna uttryckas med olika
strukturformler (se Formel 1). Så kan av kolvätet
butan två former finnas: CH3CH2CH2CH3, nor-
CH3\
mal butan, och CH . CH3, iso-butan. Med
CH3^
st(igande antal kolatomer i molekylen växer
antalet isomerer raskt. Så förekomma av
amyl-alkohol, C5H12O, 8 former. Av kolvätet,
Ci3H28, äro icke mindre än 802 olika former
tänkbara. — Strukturisomera äro även
metyleter, CH3 . O . CH3, och etylalkohol, CH3 . CH2OH.
— Av de olika i.-fallen vid bensolderivaten
märkas dess disubstitionsderivat:
Även inom den oorganiska kemien finnas i.
Så t.ex. hydratisomeri
och rCr(H20)61ci3,
Cil I ii2’^ I J
jonisationsisomeri
Br “I
Go(NH3)J
SO4 och
Co
SO4 "
(NH3)5
Br m.fl.
Stereoisomeri uppkommer, om
ämnen ha samma struktur men olika
konfiguration, d.v.s. atomerna ligga inom molekylen
— 103 —
— 104 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
