Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isomeri - Isometriska systemet - Isomorfi - Isonzo - Isop - Isoperimetriska problemet - Isopleter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISOPLETER
lagrade på olika sätt i rummet. Innehaller ett
ämne en s.k. asymmetrisk kolatom, d.v.s. en
kolatom, som binder fyra olika atomer el.
atomgrupper, kunna två formler uppställas,
vilka äro spegelbilder av varandra.
De två föreningar, vilka motsvaras av dessa
formler, skilja sig till sina egenskaper endast
därigenom att de förhålla sig olika till
polariserat ljus (se d.o.). Denna form av i. kallas
därför ofta för optisk i. Den ena formen,
höger- el. dextroformen, vrider
po-larisationsplanet av en genomfallande
polariserad ljusstråle åt h., den andra formen,
vänster-el. levoformen åt v. En
blandning av dessa former, racemformen, är i
förhållande till polariserat ljus inaktiv. Om två
asymmetriska kolatomer förefinnas, som t.ex.
i vinsyra, kan dessutom en fjärde form
förekomma, mesoformen, som har andra
egenskaper och som är inaktiv på gr. av
intra-molekylär kompensation. Schematiskt kunna
formlerna tecknas på följ, sätt:
Förefinnas ännu flera asymmetriska
kolatomer i molekylen, kan ett mycket stort antal
isomera former finnas. Av sockerarterna äro
t.ex. glykos, mannos och galaktos
stereoiso-mera. Andra fall av stereoisomeri
uppkomma, då två kolatomer äro förenade med
varandra medelst en dubbelbindning och vardera
dessutom med två olika atomer el.
atomgrupper. Denna i. kallas cis-transisomeri
el. geometrisk i. Ex. härpå äro:
H.C.COOH H.C.COOH
HOCO.C.H H.C.COOH
Fumarsyra Maleinsyra
(transform) (cisform)
På liknande sätt kunna stereoisomera former
uppkomma, då två kväveatomer äro förenade
med varandra medelst dubbelbindning. Så
kunna diazoföreningar förekomma i två
former, t.ex.
CA.N CA.N
Cl.N . N. Cl
syn-formen anti-formen
Med tautomeri el. desmotropi
förstår man det fenomen, att en förening kan
reagera enl. två olika formler. Ex. härpå är
acet-ättikestern, som kan reagera enl. formlerna:
CH3COCH2COOC2H5 och
ketoformen
CH3C(OH) : CHCOOC2H5
eholf ormen
I en del fall kunna dessa olika former
isoleras men övergå lätt i varandra. — I. vid
grundämnen kallas allotropi. Så kan t.ex.
fosfor förekomma både som gul och röd
fosfor, vilka ha olika egenskaper. Lj.
Isome’triska systemet, detsamma som
reguljärt kristallsystem, se Kristallografi.
Isomorfi’. Två el. flera ämnen sägas vara
i s o m o r f a, om följande kriterier uppfyllas:
analog kemisk sammansättning, analog
kristallform och förmåga att bilda biandkristaller. Ex.
på i. äro den hexagonalt kristalliserande
kal-citgruppen och plagioklas. Lj.
Isonzo [iså’ntså], flod i prov. Venezia, n.ö.
Italien, upprinner i Juliska alperna, mynnar
med sumpigt delta i Triestebukten; 138 km.
lång. — Vid I. ägde under världskriget (se
d.o.) ej mindre än 11 slag rum, samtliga
inledda genom italienska anfall på därvarande
österrikiska front. O.P.;T.H-m.
Isop, se Isopsläktet.
Isoperime’triska problemet består i att bland
alla slutna plana kurvor finna den, som
innesluter den största ytan. Att lösningen är en
cirkel, är lätt att gissa men ganska svårt att
bevisa. Problemet har senare generaliserats till
en hel klass av problem, där man söker en
kurva, som gör en integral (motsvarande
kurv-längden) konstant, medan en annan
(motsvarande ytan) blir maximum. H-r.
Isople’ter kallas kurvor med samma värde
av en storhet. De meteorologiska fenomenen
äro funktioner av årstiderna och av tiden på
dygnet, då de iakttagas. Man kan konstruera
en bild, som samtidigt tar hänsyn till båda
dessa faktorer. Man avsätter på en linje på
bestämda lika stora avstånd månaderna och
på en mot denna vinkelrät linje dygntes tim.
på lika avstånd från varandra. Känner man
medelvärdet för juli mån. av t.ex. temp. just
— 105 —
— 106 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
