Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isostasi - Isostatisk - Isoterer - Isoterer (sommartemp.) - Isotermer - Isotoma - Isotonisk - Isotoper - Isotrop - Isouard, Niccolo - Ispahan - Isparta - Ispolkom - Ispressning, isskruvning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISPRESSNING
för ännu ej medfört full jämvikt. Isostatisk
jämvikt med omgivningen kan blott saknas inom
mindre områden och detta förhållande
fort-bestå utan att orsaka kompensationsrörelser.
Sådana områden uppbäras då av jordskorpans
styvhet, som brukar jämställas med stålets.
— Litt.: A. Prey, ”Die Theorie der Isostasie”
(”Ergebnisse der exakten
Naturwissenschaf-ten”, 4, 1925); F. Enquist, ”1. och rörelser i
jordskorpan” (i ”Geologiska föreningens
förhandlingar”, 48, 1926). G.Fn.
Isosta’tisk, som befinner sig i
jämviktstillstånd, jämvikts-.
Isoste’rer, linjer (på kartor), som
sammanbinda ställen i luften el. havet, där tätheten
är densamma. Dessa kurvor användas vid
undersökningar av dynamisk art. H.K-t
Isote’rer, linjer (på kartor), som
sammanbinda orter med samma sommartemp.
Isote’rmer. 1) Fys. I. kallas i allm. kurvor,
som framställa sambandet mellan storheter,
karakteriserande tillståndet hos fasta, flytande
el. gasformiga kroppar, under sådana
till-ståndsändringar, att temp. förblir oförändrad.
2) Meteor., linjer (på kartor), som
sammanbinda orter med samma temp. Man kan
därvid använda årsmedium, mån.-medium el.
dagsmedium av temp. Man kan också
sammanställa medier av de olika årstiderna.
Iso-termkartor finnas för de flesta länder och
världsdelar samt för hela jordklotet. De giva
en instruktiv bild av klimatet. N.R-e;H K-r.
Iso’toma, se Glaciärloppa.
Isoto’nisk, kem., om lösningar, som ha
samma osmotiska tryck.
Isoto’per, kemiska grundämnen, vilka ha
samma atomn:r, samma kemiska egenskaper
och stå på samma plats i periodiska systemet
men ha olika atomvikt. Ett grundämnes
samtliga i. bilda en p 1 e j a d, deras atomvikter äro
i det närmaste hela tal. De första i., man
kände, voro sönderdelningsprodukter, vilka bildas
vid radioaktiva processer; så kunde här
erhållas bly med atomvikter 206, 208, 210, 212,
214, under det att vanligt bly har atomvikten
207,21. Det visade sig sedermera, att även andra
grundämnen än de, vilka bildas vid
radioaktiva processer, hade i. Så består den klor,
som finnes i naturen och har atomvikten 35,46,
av en blandning av två i. med atomvikterna
35 och 37. I. kunna icke skiljas åt med
kemiska medel och ha även samma fysikaliska
egenskaper. Den enda skillnaden är atomvik
ten, d.v.s. atomens kärnmassa, som yttrar sig
i olika gravitations- och tröghetsverkningar.
Härav har F. W. Aston begagnat sig och i
s.k. masspektrograf med användning av
kanalstrålar (se d.o.) skilt de olika i. åt och bestämt
deras atomvikter. Jfr Atom och
Grundämne. Lj.
Isotro’p, fys., se Anisotrop.
Isouard [izQa’r], N i c c o 1 o, fransk
tonsättare (1775—1818), f. på Malta, utbildad i
Italien, debuterade 1794 i Florens med operan
”L’avviso ai maritati”, flyttade 1799 till Paris,
där han hastigt blev berömd för sina komiska
operor, bland vilka särsk. ”Cendrillon” (1810),
”Le billet de loterie”, ”Jeannot et Collin” och
”Coureurs d’aventures” blevo mycket populära.
I. skrev även kyrkomusik. E.A.
Ispaha’n, stad i Persien, se I s f a h a n.
Ispa’rta, stad i Turkiet, se I s b a r t a.
Ispolko’m, rysk förk. för Ispolnitelnyj
ko-mitet, exekutivkommittén, d.v.s. verkställande
organ vid både lokala och centrala
rådsförsamlingar i S.S.R:sU. M.H-v.
Ispressning, isskruvning, är pressning
och sammanskjutning av isflak, i regel in mot
Blockvall hopskjuten av ispressning vintern
1929. Ven.
stranden, så att dels förstöring äger rum, dels
blockvallar skjutas samman ovan strandlinjen.
I. äger företrädesvis rum vid grunda stränder,
och särsk. vid insjöstränder förekomma
tydliga av is sammanskjutna blockvallar. — För
minskande av faran vid i. konstrueras fartyg,
avsedda för gång i is, med starkt fallande
sidor (jfr Isbrytare). K.A.G.
Av is hopskjuten vall vid en insjöstrand.
Kalifornien.
— 109 —
—- 110 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
