Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Geologi och terrängförhållanden - Klimat - Växtvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIEN
av Västalperna. Mitt på öns v. sida reser sig
vulkanen Monte Ferru (1,050 m.), som varit
verksam från pliocen till tidig historisk tid.
ön har blott få naturliga hamnar, alla på s.v.
sidan. J.F.
Klimat. På gr. av läget inom det subtropiska
etesiebältet (se art. Klimat) präglas I:s
somrar av övervägande n. vindar, som framkalla
klar och torr väderlek med stark insolation
och hög temp. Om vintern är däremot
vindriktningen växlande och möjligheten för
molnbildning och nederbörd större. Dessa allmänna
förhållanden modifieras dock från trakt till
trakt av två faktorer. Halvön har ett mycket
maritimt läge, och dess konfiguration gör, att
havets inflytande är mycket stort i s. och på
öarna, medan n. I. har mera kontinentalt
klimat. I samma riktning verkar den
omständigheten, att s. I. ligger längre in i det
subtropiska området, medan n. I. har en klimattyp,
som mera närmar sig Mellaneuropas. På gr.
härav har n. I. jämförelsevis kalla vintrar
men somrar, som äro nästan lika heta som s.
I., den årliga temp.-amplituden är mycket större
i det förra, och detta har en över hela året
ganska jämnt fördelad nederbörd, medan s.
I. huvudsaki. har nederbörd under
vinterhalvåret. Alla dessa förhållanden modifieras
naturligtvis lokalt av höjden ö.h.
Medeltemperatur.
(i grader C.)
Årets
Varmaste
mån.
Kallaste
Amp-mån. litud.
Turin .... 11,9° C. 23,i° (juli) 0,3° (jan.) 22,s
Genua .... 15,s° 24,i° ( „ ) 7,s° ( „■) 16,.
Triest .... 13,5° 23,4° ( „ ) 4,4° ( „ ) 19,«
Venedig ... 13,s° 24,i° ( „ ) 2,6° ( „ ) 21,s
Florens .... 14,3° 24,s° ( „ ) 4,r° ( „ ) 19,»
Rom ............. 15,4° 24,8o ( „ ) 6,7° ( „ ) 18,i
Neapel .... 15,s° 24,2° ( „ ) 8,2° ( „ ) 16.o
Cagliari ... 16,.° 24,8° ( „ ) 9,4° ( „ ) 15,.
Messina .... 18,3° 26,s° (aug.) 11,.° ( „ ) 14,t
Messina är alltså under den varmaste mån.
endast 3° varmare än Turin, medan det under
den kallaste är 11° varmare. Av intresse är
också, att Joniska havets riviera-kust under
jan. är nästan lika varm som Neapel och 5°
varmare än Adriatiska havets slättlandskust
vid Venedig.
Medelnederbörd
(i mm.)
Årets [-Sommarhalvårets-] {+Sommarhalv- årets+} (april-sept.) °/o av året [-Vinterhalvårets-] {+Vinterhalv- årets+} (okt.-mars) 0/0 av året
Turin 902 629 70 273 30
Genua 1342 513 39 829 61
Triest 1062 558 53 504 47
Venedig 667 365 55 302 45
Florens 839 387 46 452 54
Rom 902 304 33 598 67
Neapel 854 276 32 578 68
Cagliari 484 126 26 358 74
Messina 797 207 26 597 74
I sydligaste delen av halvön och på öarna
kommer blott c:a % av regnmängden under
sommaren. N. I. har i allm. mer än dubbelt
så stor sommarnederbörd som resten av
landet. Regionala vindar ha stor betydelse för
klimatet. I n. I. uppträder om vintern en kall
fallvind, bora, som särsk. på slätterna i n.ö.
kan framkalla ett temp.-fall på mera än 10°.
Vid lågt lufttryck över Sardinien och
Genua-bukten uppträder i s. I. en kraftig, från Afrika
kommande s. vind, scirocco, som på gr. av
passagen över havsytan är fuktig. Genom
luft-trycksförhållandena tvingas den stundom
överstiga de sicilianska Apenninerna och får då ofta
på n. sidan en föhnartad karaktär. I Palermo
stiger temp. vid sådana tillfällen till inemot
50°, och luftfuktigheten sjunker under 10 °/o.
Sciroccon når stundom ända till n. delen av
Adriatiska havet och är där fuktig. J.F.
Växtvärld. N. I:s låga vintertemp. utgör ett
hinder för den mediterrana vegetationens
framträngande hit. I stället består den
naturliga vegetationen här av den mellaneuropeiska
vinterkala lövskogen. Endast obetydligt
återstår dock av densamma i form av smärre
bestånd av Po’pulus tre’mula, nigra och alba,
sälg, al, Ulmus campe’stris och sommarek.
Naturlig äng finnes även. På torr, sandig mark
finnas dungar av vanlig tall. De n. italienska
sjöarna och mynningarna av de sydligaste
alpdalarna över huvud äro synnerligen väl
skyddade mot de n. vindarna och utmärka sig
därför för mycket högre vintertemp. än Poslälten.
Där träffas därför odlingar av oliv och vin
och t.o.m. även små kulturer av oranger och
citron, ehuru de ej äro lönande. Apenninerna
ha en gång burit vidsträckta skogar av
vinterkala lövträd. Nu äro de mestadels förstörda,
och endast mindre skogspartier återstå av
sommargröna ekar (Quercus peduncula’ta,
apenni’na, cerris), lönn och bok. Den senare
går upp till skogsgränsen (c:a 2,000 m.).
Skogen ersättes nu flerstädes av kalspolade,
sterila bergytor el., där det lösa jordtäcket
finnes kvar, av örtmattor. Den sommargröna
regionens nedre del präglas mångenstädes av
den äkta kastanjen, som torde vara införd
men nu växer i stora skogar till 1,000 m.ö.h.
I mellersta I. ligger den sommargröna
vegetationens nedre gräns på c:a 400 m.ö.h., i s. I.
på 600 m. Till dessa nivåer stiger näml,
odlingen av oliven, och nedanför dem börja de
mediterrana, ständigt gröna växterna uppträda
rikligare. Även denna region är utpräglat
skog-fattig. Endast här och där finnes högskog av
stenek (Quercus Ilex och Suber), lager och
pinje. Mestadels är den dock förstörd och
ersatt av snårskog av stenek, myrten, vild
— 141 —
— 142 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
