Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Jordbruk - Boskapsskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIEN
näring beror liksom i det övriga s. Europa på
det milda subtropiska klimatet. Men
dessutom äger I., vad det övriga s. Europa
väsentligen saknar, bördig jord över vida
arealer, särsk. i n. Oavsett de i världskriget
förvärvade områdena anses 92% av I:s jord vara
produktiv. Men härav är blott hälften åker.
En stor del av densamma intages av vin- och
fruktträd, grönsaker och industriväxter.
Därtill är det mycket vank, att olika kulturväxter
samtidigt odlas på samma mark, t.ex. diverse
sädesslag mellan fruktträd el. bland vin- el.
fruktträd och vin på åkrarna. 1931 uppgick
den i kultur befintliga arealen (åker och
trädgård) till 15,988 kvkm. el. 51,5% av I:s hela
yta; 6,224 kvkm. el. 20% bestod av ständig
äng el. gräsmark, och 4,980 kvkm. el. 16,i %
täcktes av skog.
Den odlade arealens användning 1931.
c Hektar Skörd ?dl?de 1,000 ton jorden
Vete 4,887,000 30,5 6,748
Majs 1,386,000 8,7 1,883
Havre 495,000 3,i 605
Korn 214,000 1,8 240
Potatis 354,000 2,2 1,503
Sockerbetor 109,000 0,1 2,371
Råsocker 405
Ris 142,000 O,o 631
Baljväxter 545,000 3,4 424
Vindruvor (1930) . . 4,258,600 26,4 5,578
Vin (1930) 36,318,000 hl.
Oliver 2,257,400 14,i 1,349
Olivolja (1930) .... 1,324,000 hl.
Tobak 43,600 0,8 49
Apelsiner cch
citroner 102,800 0,t 751
Avkastningen pr ytenhet är mycket
växlande. Intensivast är spannmålsodlingen i n.
och f.ö. där konstbevattning införts. 1927
voro 15,000 kvkm. konstbevattnade, därav
12,500 på den n. italienska slätten, 700 i
Kam-panien och 350 på Sicilien. Oumbärligast är
konstbevattningen i s. I. med dess torra
somrar. Här lägger f.ö. den olämpliga fördelningen
av jorden hinder i vägen för ett intensivt
jordbruk. Medan jordbrukarna i n. och stora
delar av mellersta L, mestadels äro självägande
— ofta t.o.m. småbrukare —, är det mesta av
jorden i Latium, s. I., på Sicilien och
Sardinien uppdelat i storgods (latifondi). Dessas
ägare utarrendera jorden, ofta genom flera
mellanhänder, som utsuga de eg. brukarna. På
så sätt har jordbruket här erhållit karaktären
av extensiv rovdrift. Man har endast i ringa
mån lyckats genom utstyckning av storgodsen
begränsa olägenheterna av detta system.
Mångenstädes äro markförhållandena föga
ägnade för individuella småbruk i intensiv drift
el. för trädgårdskullur. Trots den relativt stora
areal, som odlas med de båda viktigaste
sädesslagen vete och majs — I:s veteskörd
över
träffas i Europa blott av Rysslands och
Frankrikes —, kan I. på gr. av den extensiva driften
icke tillfredsställa det egna behovet av dem,
utan varje år måste en avsevärd mängd därav
importeras. Vetet intar nästan överallt den
största arealen av alla sädesslag. Blott på
vissa delar av Poslätten odlas mera majs.
Denna kräver stor fuktighet och förekommer
därför knappast alls i s. I. Likaså är risodlingen
nästan helt begränsad till n. I. (v. Poslätten)
med dess fuktiga somrar och i stort
genomförda konslbevatttning. Vingårdarna intaga
näst vetet den största arealen, i n. till 800 m.
ö.h. (på skyddade lokaler), på Sicilien till 1,100
m. I. är med avseende på arealen Europas
största vinland. Med hänsyn till den färdiga
produktens kvantitet och kvalitet kan I. dock
icke tävla med Frankrike. Av mycket stor
ekonomisk betydelse är även olivkulturen.
Olivträdet är det mediterrana klimatets
karaktärsväxt och odlas med framgång i hela I. utom
på den av starka vinterfroster hemsökta
Po-slätlen. I mellersta I. går olivträdet i bergen
till 400 m.ö.h., på Etna till 900 m. I s. I. har
trädet sin största utbredning. I Apulien bilda
olivlundarna en enda sammanhängande skog.
Apulien ger V4, Kalabrien Vs och Sicilien V«
av I:s olivskörd. Den bästa kvaliteten erhål
les dock på Rivieran, i Toscana och
Sabiner-bergen. Mellaneuropeiska fruktträd odlas i n.
I. De ersättas i s. I. av apelsin och
citronodlingar, vilka dock överallt kräva konstbe
vattning. I anslutning till de sistn. odlas
fikon- och mandellräd. Mullbärsträdet odlas
ymnigt i hela n. L, men bomullsbusken blott
sporadiskt här och där i s. Tobak odlas även
i s. men därjämte i Trentino, sockerbetor i
Emilien, Markerna och Venetien. J.F.
Boskapsskötseln har stor ekonomisk
betydelse. 1931 hade I. 9,896,038 får, 1,791,701
getter, 6,892,732 nötkreatur, 15,773 bufflar,
3,157,434 svin, 967,406 hästar och 1,301,505
åsnor och mulåsnor. Liksom överallt i s.
Europa dominera alltså småboskapen (får och
getter) över nötkreaturen. Detta
sammanhänger med det magrare betet. Av den till
20% av I:s yla uppskattade ängs- och
gräsarealen ulgöres en myckel stor del av torra
rismarker (garrigue) med xerofila gräs. Det
långa avståndet mellan sommar- och
vinterbetesmarkerna lägger också hinder i vägen för
hållande av nötboskap, som har svårt alt
fördraga långa vandringar. Allteftersom man sökt
införa intensiv boskapsskötsel med
slallfod-ring under vintern, har dock nötboskapens
antal vuxit på småkrealurens bekostnad,
övergången till intensivt jordbruk verkar i
samma riktning. Men med åkerbruk samarbetande
— 167 — — 168 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
