Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Boskapsskötsel - Skogsbruk - Fiske - Vattenkraft - Bergsbruk - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIEN
boskapsskötsel finnes ännu nästan blott i
Po-området, och nästan helt till detta är
rationell boskapsskötsel med nötkreatur
begränsad. Blott här finner man högvärdig
produktion av mjölkvaror (Gorgonzola- och
Parme-sanosl). J-F.
Skogsbruket står lågt. En stor del av den
i statistiken upptagna skogsarealen är bevuxen
med busk- och snårvegetation. Staten äger
blott 2,5% av skogsarealen, och rationell
skogsvård förekommer knappast beträffande
enskilda och kommunala skogar. Avverkningen
och förstöringen av skogen överträffar ännu
tillväxten. J.F.
Fisket har icke stor betydelse i förhållande
till kusternas stora längd. Blott c:a 0,3% av
inv. leva därav. I. är icke självförsörjande
beträffande fisk. De viktigaste fisksorterna
äro tonfisk, makrill, sardiner och ansjovis.
Även insamlas stora mängder skal- och
blötdjur, ädelkoralier och tvättsvamp. J.F.
Vattenkraft. Bristen på bränsle har
fram-tvungit användningen av tillgänglig vattenkraft.
I:s floder representera en ekonomiskt
utnyttj-bar effekt av 8 mill. hkr., varav 4,4 mill. voro
utbyggda 1930. Den rikligaste och lättast
användbara vattenkraften finnes i Alperna ett
bälte melan Udine och Turin. Men även i n.
Apenninerna — särsk. i Arnodalen — har man
tagit vattenkraften i bruk för framställning
av elektrisk energi. I s. I. är däremot
flodernas valtenföring under året alltför ojämn, och
dessutom tar jordbruket där i anspråk alltför
stor del av vattenmängden, för att en större
mängd energi där skall kunna utvinnas. På
Sardinien har man genom spärrdammen vid
Busachi (n.ö. om Oristano) skapat ett stort
magasin i mellersta delen av Tirsodalen,
varigenom såväl avsevärd vattenkraft kunnat
uttagas som stora bevattningsanläggningar
utföras. J.F.
Bergsbruk. De brytvärda
mineraltillgångarna äro relativt obetydliga. Dock finnas
värdefulla fyndigheter av järnmalm i
Bergamask-alperna, på Sardinien och framförallt i den
s.k. Catena Metallifera-zonen i Toscana, d.v.s.
den del av de eruptiva Subapenninerna, som
stryker innanför kusten mellan Spezia och
Grosseto. Till denna zon hör Elba med sina
utmärkta järnmalmslager med ända upp till
63 % järnhalt. På gr. av bristen på kol
utfördes förr nästan allt järnmalm till England
och Frankrike. Nu finnas stora smältverk vid
kusten, t.ex. i Portoferraio på Elba, till vilkä
koks importeras. Stora mängder tackjärn
måste dock ännu importeras. Bly- och
zinkmalm bryles på Sardinien (Iglesias) och
kopparmalm i Toscana och Ligurien. Mycket rika
äro de berömda kvicksilverfyndigheterna i
Toscana (Monte Amiata), och I:s
kvicksilverproduktion slår nu i jämnhöjd med Spaniens.
Av svavel har I. rikare förråd än de flesta
andra länder. Det bryles omkr. Caltanisetta
på Sicilien men också i någon mån i Toscanas
terliära vulkanområde, där även borax och
borsyra utvinnas. I:s svavelproduktion
överträffas blott av U.S.A:s. Även saltproduktionen
är ansenlig, dels genom brytning av bergsall
på Sicilien, dels i saliner vid kusterna.
Brytningen av sten till byggnadsmaterial har stor
ekonomisk betydelse, särsk. kalksten (marmor
vid Carrara, Vicenza och Verona). Däremot
utgör bristen på stenkol ett svårt hinder för
landets industriella uppblomstring. Lignit
finnes dock på några ställen, men den är av
mycket dålig kvalitet.
Produktion av viktigaste mineral och kol 1930.
1000-ta
ton
Järnmalm ................................ 718,i
Kvicksilvermalm .......................... 243,o
Kvicksilver ............................... l,p
Svavelmalm ............................ 2,233,»
Svavel .................................. 37O,o
Koksalt (berg- och havs-) ............... 850,o
Zink- och blymalm ........................ 250,o
Stenkol (mest lignit) .................... 819,i
Svavelkis ............................... 717,»
Manganmalm ............................... 21,»
J.F.
Industri. I. har först sent erhållit en
modern storindustri. Äldst är textilindustrien,
som utvecklats ur en urgammal
husbehovs-och hemindustri. Detta gäller såväl siden- som
ylleindustrien. Den förra är lokaliserad till n.
L, dit odlingen av mullbärsträdet huvudsaki.
är förlagd. De viktigaste silkesspinnerierna,
inalles 2,000 med 17 mill. spindlar, ligga i
Milano, Bergamo, Como och omgivningarna
av Turin. Som producent av råsilke
överträffas I. blott av Japan. Även den moderna
konstsilkeindustrien har nu uppblomstrat i n.
I. med ett tillverkningsvärde, som överträffas
blott av U.S.A:s. Även ylleindustrien är
hu-vudsakl. förlagd till n. I. med c:a 800 fabriker
i Piemont (Biella), Venetien (Bergamo,
Bre-scia, Trento, Rovereto), Toscana (Florens) och
Kampanien (Caserta).
Produktion av viktigaste industriartiklar 1930.
1000-tal ton
Silkeskokonger ..................... 52,t
Råsilke............................. 5,»
Konstsilke ............................. 30
Tackjärn (1931) ....................... 509
Stål (1931) 1,451
Superfosfat.......................... 1,388
Betsocker (1931) ...................... 375
Papper och papp ....................... 342
öl ................................. 902,000 hl.
Den överträffas dock kvantitativt och
kvalitativt av bomullsindustrien med dess 5,3 mill
— 169 —
— 170 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
