Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIEN
Kyrkliga förhållanden. Förhållandet mellan
kyrka och stat regleras av det i samband med
utjämnandet av romerska frågan *% 1929
ingångna konkordatet. Främst bland dess 45
paragrafer står förklaringen: ”den katolska,
apos-’ toliska och romerska kyrkan är statens enda
religion”, varpå dock följer medgivandet, att
varje annan religion är, såvitt den ”ej stöter
sederna”, fritt tillåten. De katolska prästerna
äro i fredstid befriade från
militärtjänstgöring. Vid mobilisering utkallas ej
församlingsherdar, och övriga präster skola brukas ant.
som kapellaner el. sjukvårdare. Präster och
ordensmedl. garanteras vissa privilegier i
händelse av lagöverträdelse. Ä andra sidan
tillgodoser staten sina intressen genom
bestämmelsen, att biskopsstiftens gränser skola
sammanfalla med I:s, och därinom tjänstgörande
präster skola vara italienska medborgare och
bruka italienska språket. Exsequatur och placet
(världslig myndighets stadfästande av kyrkliga
förordningar) äro upphävda, men utnämning
av ärkebiskop el. biskop måste föregås av
förfrågan, om vederbörande är av italienska
regeringen politiskt välsedd, varefter den utnämnde
skall ”i regeringschefens hand” svära trohetsed
till I. Byggnad, helgad katolsk kult, kan ej
av världslig myndighet visiteras el. ockuperas.
Juridisk personlighet tillerkännes Heliga
stolen, biskopsstift, domkapitel, prästseminarier,
församlingar, religiösa ordnar, som ha sitt
huvudsäte inom Italien, samt italienska provinser
av främmande ordenssamfund. Samtliga äro så
gott som helt befriade från skatt, men deras
egendomsköp äro underkastade statens
godkännande. Den katolska vigseln har återgivits
samma rättsliga värde som den civila, och
religionsundervisning är obligatorisk i samtliga
skolor, lägre som lyceer, vartill kommer, att
lärare såväl som läroböcker skola vara av de
religiösa myndigheterna godkända. — Enl.
1931 års folkräkning uppgå I:s katoliker till
41,060,963 (av 41,220,404 inv.). 82,569 äro
protestanter, 3,784 grekisk-katoliker, 814
muhammedaner, 17,493 ”utan religion”. G.Bgh.
Undervisningsväsen. Första gången
folkundervisning gjordes obligatorisk och
kostnadsfri i I. var genom lag Casati 1859. Dess
bestämmelser förblevo dock illusoriska på gr. av
uraktlåtenheten att förordna om bötesstraff för
dem, som underläto sända barn till skola.
Denna lucka fylldes genom lag Copponi 1877.
Lag Orlando 1904 höjde den obligatoriska
skolåldern från 9 till 12 år. Senaste lagar,
utfärdade av G. Gentile 1923, fastställa åldern till
på landet 12 år, i större städer 14 och ha
dessutom för första gången infört obligatorisk
skolgång för dövstumma barn samt väsentligt höjt
ovannämnda böter. —
Elementarundervisningen (scuole primarie) består av: 1)
Preparatorie: asyler av olika slag, vari barnen
mottagas före skolåldern. Antalet dylika var
1929/30 9,546, antalet barn 749,876,
lärarepersonal 11,545, tillhörande religiösa sällskap el.
ordnar, 5,209 lekmän. 2) Scuole inferiore;
studietid normalt 3 år. 3) Scuole superiore:
normalt 2 år. Dessa skolor, som gå under den
gemensamma beteckningen scuole elementare,
voro 1929/30 110,200, antalet elever 4,748,862,
lärarepersonal 94,148. Härtill komma privata
elementarskolor: 2,563 stycken med 160,494
elever och 6,373 lärare och lärarinnor, samt Corsi
integrativi di avviamento professionale,
tekniska skolor, omfattande 3 klasser och
obligatoriska å de orter, större städer, varest de finnas.
För psykiskt abnorma finnas 36 skolor med
2,726 elever (1929/30). Genom
elementarundervisningens förbättrande har antalet analfabeter,
som 1872 utgjorde 69% och 1921 28%, vid
folkräkning 1931 nedgått till 14%. — De h ö
g-re skolorna (scuole medie) bestå av 1)
Ginnasi och Scuole complementari jämte en
lägre, 4-årig avd. vid Istituti tecnici el. Istituti
magistrali (de senare för blivande lärare av
båda könen). 2) Licei för klassisk bildning,
Licei scientifici för naturvetenskaplig
uppfostran jämte den högre kursen vid nyssnämnda
bägge slag av inst. I scuole medie undervisades
1929/30 1,920,038 elever. Härtill komma 21,624
i privata skolor.
Gentiles ovannänmda skolreform gäller även
undervisningssättet. Enl. den
fascistiska satsen om statens eticitet har man ersatt
scuola informativa med scuola formativa, d.v.s.
lägger större vikt vid formandet av karaktären
i bestämd av staten önskad riktning än vid
in-plantandet av största möjliga mängd
kunskaper. I scuole primarie tillåtas därför endast av
staten utg. läroböcker, latin och italienska ha
samställts, historia och filosofi hopkopplats,
undervisning i religion etc. införts samt
undervisningsministeriet omdanats från Ministerio
della pubblica istruzione till Ministerio
delkedu-cazione nazionale.
De första försöken att införa
gymnastikundervisning stamma även från lag
Casati. 1923 skildes detta övningsämne från sko
lan och uppdrogs åt Ente nazionale per
l’edu-cazione fisica (E.N.E.F.), vilken 1927
sammansmältes med Opera nazionale balilla (O.N.B.),
som numera handhar den såväl i scuole
primarie som scuole secondarie strängt
obligatoriska fysiska undervisningen. I de förra
meddelas denna av vanliga lärare, som genomgått
en kurs i gymnastik, i de senare av särsk.
gymnastiklärare, utbildade vid den 1928 stiftade
— 173 —
— 174 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
