Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Undervisningsväsen - Tidningspress - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIEN
Accademia fascista di educazione fisica i Rom.
— I., varest universitet uppstodo tidigare
än annorstädes, äger 25 dylika, genom Gentiles
reform delade i 3 klasser: A) statsuniv. i eg.
mening: Bologna, Cagliori, Genua, Neapel,
Pa-dua, Pavia, Palermo, Pisa, Rom, Turin; B)
halvstatliga, delvis bekostade av staten, delvis av
kommunen: Bari, Catania, Florens, Macerata,
Messina, Milano, Modena, Parma, Perugia,
Sassari, Siena; C) privata: Urbino, Camerino,
Ferrara samt det katolska Sacro cuore i
Milano. Största äro (1929/30) Neapel: 5,067
studenter, Rom: 5,066, Bologna: 2,142, Padua:
2,086, Turin: 1880. Tillagda av Gentile äro
Bari, avsett att avlasta studenter från Neapel
samt mottaga albaneser, Florens och Milano.
Samlade antalet ord. prof, samma period var
863, e.o. 77, anställda på begränsad tid
(incari-cati) 985, docenter 2,638. Antalet studenter
uppgick till 29,680, varav 67 °/o frekventerade,
fördelade i ung. lika antal, de med. och jur.
fakulteterna, endast 8,6 °/o den humanistiska.
Italienska univ. — utom Sacro cuore — sakna teol.
fakultet. — Ytterligare äger L med univ.
jämställda 9 ingenjörshögsk., 1 arkitekturskola
(Rom), 1 skola för industriell kemi (Bologna),
9 veterinärskolor, 9 handelshögsk., 6
seminarier, 6 lantbruksinst., 1 orientaliskt inst.
(Neapel). Antalet studenter (1929/30) vid dessa var
14,960. — Dessutom har den fascistiska regimen
skapat ett stort antal kortare kurser för
utbildning i åkerbruk, hantverk, handel,
bergsbruk etc. och anordnar genom Opera nazionale
dopolavoro (O.N.D.) en mängd aftonkurser i
språk, litteratur, sociologi, historia, ekonomi
o.s.v. — I. äger 32 statsbibl., 11 observatorier,
60 konstskolor, 17 musikkonservatorier.
Vid univ. i Perugia, Rom och Pavia har
genom fascismen 1926 tillkommit en ny fakultet:
Facoltå di scienze poUtiche, som meddelar
undervisning i kolonialrätt, presslagstiftning,
tid-ningsväsen, korporativ rätt, författningshistoria
etc.; den får frekventeras endast av i
fascist-partiet inskrivna och besökes i de flesta fall
efter vunnen doktorsgrad i juridik. — 1926
grundades i Perugia Universitå degli stranieri,
avsett att undervisa utlänningar i I:s historia,
språk, litteratur, litteraturhistoria, arkeologi
samt i etruskologi. — 1932 har instiftats ett
mu-sikkonservatorium för utlänningar i Siena.
G.Bgh.
Tidningspress. I. erhöll sina första eg. tidn.
på 1640-talet, men på gr. av politisk och religiös
ofrihet nådde pressen full utveckling först efter
1848. Med det av fascismens regering 15/z 1923
utfärdade dekretet (ökat i stränghet 31/n 1925)
har emellertid på nytt pressen bundits. Den är
numera i I. ej uttryck för folkstämning el.
be
stämda ledande grupper utan en statlig
inrättning, av regeringen, genom prefekterna,
noggrant kontrollerad. Under perioden närmast
efter Malteoltis mord (1924—26) indrogos
landets socialdemokratiska tidn. samt en del av
utpräglat liberal färg, bl.a. de betydande tidn. •
”Avanli” (Milano) och ”11 Mondo” (Rom).
Efter försoningen mellan I. och Vatikanen
förbjödos hundratals små periodiska katolska
publikationer, vari många eljest icke klerikala
anlifascister funnit språkrör. Kvarstående
liberala tidn. ha genom radikala
redaktionsföränd-ringar förvandlats till fascistiska. — Fascismens
”klassiska” tidn. är ”Popolo dTtalia”, grundad
av Mussolini 1914 och fortfarande av denne
direkt inspirerad. Sedan 1925 har den en
romersk avläggare i ”Popolo di Roma”. Landets
äldsta tidn. är ”Gazetta di Venezia” (grundad
1740), dess mest spridda ”Corriere della sera”
(Milano, 1876). Väl skötta och mer lästa än
Rom-tidn. äro även ”La Stampa” (Turin),
fort-sättare av ”11 Corriere di Torino” (1805), ”Gaz
zetta del popolo” (Bologna, 1848), ”11 Matlino”
(Neapel 1891), ”11 Resto di Carlino” (Bologna,
1885). Huvudstadens förnämsta tidn. äro
”Gior-nale dTtalia” (1901, numera officiös), ”La
Tri-buna” (1883), ”Messaggero” (1878). ”Tevere”
(1924) är I:s enda i eg. mening nya och fas
cistiska tidn. men har föga spridning. Den
förnämsta katolska är ”L’avvenire dTtalia”
(Bologna) ; ang. ”Osservatore romano” se V a t i k a
n-staden. Den främsta ekonomiska tidn. är
”11 Sole” (Milano) den främsta idrotlstidn. ”La
Gazzetta dello sport” (1896). De dagliga tidn.
uppgå till ett 80-tal, de periodiska tidskr. till
flera hundra. Politiskt främst av de sistn. äro
”Politica” (1919), ”Gerarchia” (grundad av
Mussolini 1921), ”Critica fascista” (1923),
”Educazione fascista” (1925). Litterärt betydande
äro ”Nuova antologia” (1886), ”Pegaso” (1929),
”La Critica”, den sistn. den enda
icke-fascisti-ska, utg. av B. Croce från 1903. De stridande
katolikernas förnämsta periodiska publikation
är ”La Civiltå cattolica” (1850). G.Bgh.
Litteratur. Den italienska litteraturen
framträder relativt sent på gr. av den romerska
traditionens makt och den provensalska och
franska litteraturens insteg i I. (jfr
Italienska språket). Det fanns t.o.m.
italienska förf., som begagnade sig av
provensalska, ss. Ciala m.fl., el. av franska i
franko-italienska epos och predikningar; sedermera
även Brunetto Latini. Därför föreligga före
1200-talet endast några offentliga dokument och
ett par kantilenor. Med 1200-talet börjar en
litteratur, som blir mer och mer rik och vars
utveckling visar kännetecken, som i det hela
växla med århundradena, varför den äldre
— 175 —
— 176 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>