Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Konst - Litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIEN
salba Carriera (1675—1757) europeiskt
rykte. Även genremåleriet upptogs nu i I.,
t.ex. av Pietro Longhi (1702—85). —
1800-talet visade sig icke fruktbärande för
måleriet s. om Alperna; endast få namn äro
minnesvärda; man kan erinra om G i
u-seppe de Nittis (1846—84), en utmärkt
målare (och även raderare) med genremässiga
motiv, samt om landskapsmålaren
Giovanni Segantini (1858—99). I målarkonstens
sista utvecklingsskede har I. bidragit med den
s.k. futurismen, vilken dock fått ringa
betydelse. Av större vikt är ”den nya saklighetens”
måleri, som ansluter sig till uppfattningssättet
hos de italienska primitivisterna under
1300-och 1400-talen. E.W.
Litt: Geografi: C. S. du Riche Preller,
”Italian mountain geology” (3 bd, 1918—23);
”L’economia italiana” (2 bd, 1921); T. Tittoni,
”Modern Italy” (1922); ”Le irrigazioni in
Italia”, 1 (1926); M. I. Newbigin, ”Southern
Europé” (1932). — Historia: D.
Randall-Maclver, ”Italy before the Romans” (1928);
T. Hodgkin, ”Italy and her invaders” (8 bd,
1892—99); L. M. Hartmann, ”Geschichte I:s im
Mittelalter” (4 bd, 1897—1915) och
”Kurzge-fasste Geschichte I:s” (1924); R. Sternfeld, ”Die
nationale Einigung I:s im 19. Jahrhundert”
(1920); M. Broemel, ’T:s nationale Erhebung
und seine wirtschaftliche Erhebung” (1911); J.
Trevelyan, ”A short history of the Italian
peop-le” (1926). — Litteraturhistoria: A.
Gas-pary, ”Geschichte der italienischen Litteratur” (2
bd, 1885—88; även på italienska med tillägg); A.
d’Ancona & O. Bacci, ”Manuale della
lettera-tura italiana” (6 bd, 1919—21); E. Grillo,
”Ear-ly Italian literature” (2 bd, 1920); F. De Sanctis,
”Storia della letteratura italiana” (2 bd, 1898),
”La letteratura italiana nel secolo XIX” (1897);
L. Tonelli, ”L’evoluzione del teatro
contempo-raneo in Italia” (1913); H. Hauvette, ”La
lit-térature italienne” (1914); B. Croce, ”La
letteratura della nuova Italia” (1914—15); G. A.
Borgese, ”Studi di letterature möderne” (1915);
G. Prezzolini, ”La coltura italiana” (1923); L.
Russo, ”1 narratori” (1923); Fr. Flora, ”Dal
romanticismo al futurismo” (1925); M. Th.
Laignel, ”La littérature italienne” (1926); B.
Crémieux, ”Panorama de la littérature
italienne contemporaine” (1928); G. Ruberti, ”La
storia del teatro contemporaneo” (3 bd, s.å.);
B. Migliore, ”Bilanci e sbilanci del dopoguerra
letterario” (1929); C. Pellizzi, ”Le lettere
ita-liane del nostro secolo” (1929). — Teater:
L. Riccoboni, ”Histoire du théåtre italien”
(1730); F. S. Bartoli, ”Notizie de’ comici
ita-liani” (1782); M., Sand, ”Les masques et
bouf-fons de la comédie italienne” (1859; eng. uppl.:
”The history of the harlequinade”, 1915);
G. Guerzoni, ”11 teatro italiano nel secolo
XVIII” (1876); M. Scherillo, ”La commedia
delFarte in Italia” (1884); F. Torraca, ”11
teatro italiano dei secoli XIII, XIV e XV” (1885);
L. Stoppato, ”La commedia popolare in Italia”
(1887); A. d’Ancona, ”Le origini del teatro in
Italia” (2 ed. 1891); K. Mantzius,
”Skuespil-kunstens historie” (6 bd, 1897—1916); A. Mc
Leod, ”Plays and players in modern Italy”
(1912); W. Smith, ”The commedia dell’arte”
(s.å.); P. L. Duchartre, ”La comédie italienne”
(1924). — Konst: G. Vasari, ”Le vite de piü
eccellenti pittori, scultori ed architetti” (1550; ny
uppl. av G. Mimesi, 9 bd, 1878—85); J.
Burck-hardt, ”Der Cicerone” (nytr., 3 bd, 1925); B.
Magni, ”Storia delFarte italiana” (3 bd, 2 ed.
1905); A. Venluri, ”Storia delFarte italiana” (1901
ff., hittills 9 bd i 18 avd.); P. Toesca, ”Storia
delFarte italiana” (1927 ff.); H. Karlinger, ’ Die
Kunst der Gotik” (1927); H. Wölfflin, ‘Die
klassische Kunst” (7 Aufl. 1924); M. Dvofåk,
”Geschichte der italienischen Kunst im
Zeital-ter der Renaissance” (2 bd, 1927—28); C. Ricci,
”Geschichte der Kunst in Norditalien” (2 Aufl.
1924); D. Frey, ”Gotik und Renaissance”
(1929); P. Schubring, ”Die Architektur der
italienischen Frührenaissance” (1924), ”Die Kunst
der Hochrenaissance” (1926); R. Josephson,
”Hur Rom byggdes under renässans och
barock” (1929); W. von Bode, ”Italienische
Plastik” (6 Aufl. 1922); C. M. Reymond, ”La
sculp-ture italienne” (1927); J. A. Crowe & G. B.
Cavalcaselle, ”A history of painting in Italy”
(ny uppl., 6 bd, under redaktion av G.
Bore-nius, 1903—14); A. Melani, ”Pittura italiana
antica e moderna” (4 ed. 1924); R. van Marie,
”The development of the Italian schools of
painting” (1923 ff., hittills 11 bd); H. Cornell,
”Italiensk senrenässans” (1927); O. Sirén,
”To-skanska målare på 1200-talet” (1929); H. Voss,
”Geschichte der italienischen Barockmalerei”,
1 (1925). — Musik: Ars nova: G. Adler,
”Handbuch der Musikgeschichte” (1924); den
romersk-venetianska skolan o. 1600: P.
Wag-ner, ”Geschichte der Messe”, 1 (1914); H.
Leich-tentritt, ”Geschichte der Motette” (1908); K.
Jeppesen, ”Palestrinastil” (1923); den äldre
instrumentalmusiken: A. G. Ritter, ”Zur
Geschichte des Orgelspiels im 14.—18.
Jahrhundert” (1929); J. v. Wasielewski, ”Geschichte
der Instrumentalmusik im 16. Jahrhundert”
(1878), ”Die Violine im 17. Jahrhundert”
(1874); L. Torchi, ”La musica instrumentale in
Italia nei secoli XVI—XVIII” (1901); G. v.
Winterfeld, ”Joh. Gabrieli und sein Zeitalter”
(1834); operans historia: H. Goldschmidt,
”Studien zur Geschichte der italienischen Oper
— 199 —
— 200 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
