Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- J
- Ja-
- Jaabæk, Sören
- Jaakkola, Jalmar
- Jaarsma, Doede Thieszes
- Jabal
- Jabalpur, Jubbulpore
- Jabbok
- Jablonec
- Jabłonicapasset
- Jablonojbergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
J.
J är den 10:e bokstaven i de flesta
europeiska språks alfabet. I det urspr. latinska
alfabetet skildes ej på konsonanten j och
vokalen i, som båda tecknas med i, men j-tecknet
har dock där gamla anor. Typen upptogs i
Gutenbergs bibel och brukas nu i de allra
flesta europeiska språk. J uttalas i svenska som
en tonande främre el. bakre palatal spirant
och på samma sätt i många andra språk, t.ex.
danska, tyska, finska, dock så att det där ofta
närmar sig halvvokalen i (i). I engelska
uttalas j som d + tonande sje-ljud (ǰ), t.ex. jaw,
i franska med ett slags tonande sje-ljud (ž),
t.ex. joli. — I äldre tider tecknades i svenskan
j-ljudet i regel el. ofta med i. — Sv. j-ljud
har många källor. Det utgår från t.ex. äldre
dj, g, gj, hj, lj, t.ex. djur, gäst, gjuta, hjärta,
ljud, vilka beteckningar alltjämt kvarstå i
skriften, el. efter l och r ofta från fsv. gh (ʒ)
t.ex. berg, svalg, el. har uppstått genom
brytning (se d.o.), t.ex. jämn (jfr ty. eben), björn
(jfr ty. Bär), el. har uppkommit i den gamla
diftongen eu, eo, t.ex. njuta (jfr ty. geniessen).
Däremot har det gamla germanska (och
indoeur.), ännu i urnordisk tid bevarade j-ljudet i
de flesta fall försvunnit, ss. i uddljud, t.ex. ok
(jfr ty. Joch); där det synes kvarstå, t.ex. i
hölja (jfr got. huljan), utgår det i själva
verket icke från indoeur. j utan från
halvvokaliskt i (i).
E.H.
J förekommer i en del förk.: för joule, den
praktiska enheten för energi (se
Elektriska enheter), för tyska Jahr (år) o.s.v. —
J är kemiska tecknet för grundämnet jod.
W.N.
Ja-, se även Dja-.
Jaabæk [jå’-], Sören Pedersen, norsk
politiker (1814—94). Urspr. skollärare och
bonde, stortingsman
under en mansålder
(1844—91), spelade J.
en stor roll i Norges
politiska utveckling
under 1800-talet, utan
att dock intaga
någon bestämd
ledarställning. Han
tillhörde officiellt
yttersta vänstern men
utgjorde själv ett
”parti”, i sht sedan han
1865 startat en egen
duk. J. av grå färg användes jämte helst grå
ledes av J. igångsatta ”bondevänsrörelsen”
(jfr Bondevennerne). Tidn. var o. 1870
Norges mest spridda. J. fullföljde med
konsekvens sin antibyråkratiska och antikapitalistiska
spararpolitik, även om han mot slutet av sin
levnad blev mera moderat.
Th.
Jaakkola [jä’-], Kaarle Jalmari,
finländsk historiker (f. 1885), docent i nordisk
historia vid Helsingfors univ. 1923, t.f. prof.
där 1930, har utg. (på finska) flera betydande
arbeten inom finsk medeltidshistoria, bland
vilka må nämnas: ”Pyhän Eerikin
pyhimystraditsionin, kultin ja legendan synty” (”Erik
den helige i traditionen, kulten och legenden”,
1921), ”Suomen muinaiset valtarajat
vuoteen 1323” (”Finlands forna riksgränser till
1323”, 1926), ”Kuningas Maunu Eerikinpojan
unionipolitiikasta” (”Konung Magnus
Erikssons unionspolitik”, 1928), ”Vanhimmat
historialliset kopiokirjamme” (”Våra äldsta
historiska kopieböcker”, 1930).
H.Bg.
Jaarsma [jä’rs-], Doede Thieszes,
holländsk förf. (f. 1878), se Holländska
litteraturen.
Jabal, enl. 1 Mos. 4:20 son till Lemek och
Ada, Jubals (se denne) broder, stamfader för
nomader och idkare av boskapsskötsel.
S.N.
Jabalpur [ǰɐ’bəlpo’ə], Jubbulpore, stad
i Centralprov., Brittiska Indien, 10 km. n. om
floden Narbada; 108,793 inv. (1921; 75.000
hinduer, 24,300 muhammedaner, 6,300 kristna). J.
är järnvägsknut, har stark garnison, livlig
handel och industri (bomulls- och mattväverier).
O.P.
Jabbok, nuv. Wadi Zerka, en bäck, som från
ö. genom en djup klyfta flyter in i Jordan,
omtalad bl.a. i 1 Mos. 32:22 m.fl.
G.Bsm.
Jablonec [ja’blånets], tjeckiskt namn på
Gablonz (a. d. Neisse).
Jabłonicapasset [jabłåni’tsa-] el.
Tatarpasset, pass i s.ö. Karpaterna på gränsen
mellan Polen och Tjeckoslovakien, 931 m ö.h.
Strategiskt betydelsefullt på gr. av den genom
passet gående järnvägen Kolomyja—Sighet,
var J. under världskriget en av de mera
omstridda punkterna på ostfronten.
O.P.; T.H-m.
Ja’blonojbergen, bergsystem i s.ö. Sibirien, ö.
om Bajkalsjön, bestående av flera parallella,
platåartade kedjor med n.ö.—s.v. riktning. J:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jul 19 01:32:24 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-14/0149.html
