Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jackson, Williams - Jacksonska epilepsien, Jacksonanfall - Jacksonville - Jack the ripper - Jackträd - Jacob, familj - Jacob, Heinrich Eduard - Jacobæus, Hans Christian - Jacob-Desmalter - Jacobi, Stephan Ludwig - Jacobi, Friedrich Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JACKSONSKA EPILEPSIEN
Indien (1901 och 1911), i Persien 1903, 1907
och 1910 samt 1926 en stor resa i Indien,
Af-ganistan, Belutsjistan och ö. Persien. Hans
vetenskapliga verksamhet har varit inriktad på
de forniranska språken och den forniranska
religionen; bland hans arbeten märkas ”An
Avesta grammar in comparison with Sanscrit”
(2 bd, 1892), ”Avesta reader” (1893),
”Zoro-aster” (1899), ”Die iranische Religion” (i
”Grundriss der iranischen Philologie”, 2, 1896
—1904), ”Persia past and present” (1906) och
”Zoroastrian studies” (1928). C.F.
Jacksonska epilepsi’en [jä’ksøn-],
Jacksonanfall, se Epilepsi.
Jacksonville [jä’ksonvil], största staden i
Florida, U.S.A., i n.ö. hörnet av staten, vid
S:t Johns river; 129,549 inv. (1930; 57,699 1910).
Mycket besökt turistort och betydande
hamnstad; export av trävaror och sy dfrukter. J.C.
Jack the ripper [jäk Sa ri’pa] (eng.), se
Jack.
Jackträd (eng. jacktree), se
Brödfruktträd.
Jacob [zakå’b], familj av möbelkonstnärer
i Paris. Georges J. (1739—1814), mästare
1765, kungl. hovleverantör 1790, utförde för de
kungliga och hovet ett flertal inredningar samt
1789—90 för konstnären L. David efter dennes
ritningar möblerna till hans ateljé, vilka blevo
förebildliga för samtiden. 1793 gjorde J.
inredningen till konventets nya sessionssal i
Tu-ilerierna efter ritning av arkitekterna C.
Per-cier och P. Fontaine i strängt antikiserande
stil. Under revolutionsoroligheterna lyckades J.
bevara sin ställning men överlämnade
verkstaden 1796 till sönerna Georges J. (1768—
1803) och Fran? o i s Honoré Georges
J. (1770—1841); han kvarstod dock som
konstnärlig rådgivare. J., som började sin
verksamhet i rokoko, följde utvecklingen under
Ludvig XVI-stilen och har verksamt bidragit till
skapandet av den strängare klassicistiska stil,
som kallas direktoar. Hans i denna stil utförda
möbler utmärkas av släta polerade träytor,
oftast mahogni, med en sparsam förgylld
orne-ring. Sonen F.H.G.J., även kallad
Jacob-D e s m a 11 e r, fortsatte faderns verksamhet
under kejsartiden, vars främste möbelkonstnär
han var och vars flesta inredningar han
utförde. Även under restaurationen lyckades han
fortsätta sin verksamhet efter samma mått,
men kundkretsen utsträcktes till att omfatta
flertalet av Europas hov. Hans arbeten
utmärkas av en rikedom i utsmyckningen, som
stundom kan bli alltför prunkande och
överlastad. — Litt.: E. Dumonthier, ”Les sièges de
G. J.” (1922). E.F.F.
Jacob, Heinrich Eduard, tysk förf,
(f. 1889), slog igenom 1918 med romanen ”Der
Zwanzigjährige”, som träffsäkert tecknar den
generation, som fick krigets facit till arvedel,
och har sedan hävdat sin ställning ss.
ledare för den nyorientering i ämnessfär och
psykologisk metod, som nödvändiggjorts av
efterkrigsläget. Hans egen diktning, som
omfattar romaner, noveller och skådespel,
kännetecknas av sträng form och sällsynt skärpa
i karakteristiken. Lff.
Jacobæus, Hans Christian, läkare (f.
29/s 1879), med. d:r vid Karolinska inst. 1907,
docent där i
medicin 1908—16,
överläkare å medicinska
avd. av Maria
sjukhus i Stockholm 1914
—16, prof, i medicin
och 2:e överläkare
vid
Serafimerlasaret-tet 1916, medl. av
Arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelses
vetenskapliga råd för
medicin 1920 och av
Medicinalstyrelsens
vetenskapliga råd för tuberkulosvård 1928,
ordf, i Karolinska inst:s Nobelkommitté 1932.
J. är ss. vetenskapsman särsk. bekant genom
arbeten över bröst- och bukhålans endoskopi.
af K.
Jacob-Desmalter [zakå^-dämaltä^], F. H. G.,
se Jacob, fransk konslnärsfamilj.
Jacobi [-k§’bi], Stephan L u d w i g, tysk
fiskodlare (1709—84), utarbetade under förra
hälften av 1700-talet en metod för
konstbefruktning och kläckning av rom av lax och
laxöring (se Fiskodling). Hans metod
beskrevs först 1763 av en anonym förf, och
sedan närmare av J. själv 1765. J. kläckte
rommen i en trälåda med lock, kortsidor av
metallduk och bottnen belagd med grus (J:s
kläckningslåda). Lådan sänktes ned i en
bäck. N R-n.
Jacobi [-kä’bi], Friedrich Heinrich,
tysk filosof (1743—1819), först köpman, senare
ämbetsman, 1804—13 president i Münchens
Akademie der Wissenschaften. J. var icke
någon särsk. betydande systematiker men en
skicklig filosofisk skriftställare (även förf, av
filosofiska romaner: ”Allwills Briefsamlung”,
”Woldemar”), därtill inflytelserik genom sina
förbindelser med de mest skilda samtida
tänkare och sin omfattande korrespondens (bl.a. med
Goethe, Herder, Hamann, Fichte). Han tillhör
de tänkare, som förmedla övergången från
kantianismen till romantikens filosofi. Med
— 227 —
— 228 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
