Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jahvisten - Jaime - Jaime, Don - Jaina - Jainism - Jaipur, Jeypore - Jairus - Jajce
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAJCE
niska el. nattlig demon. Inom J. särskiljas i
allm. två skikt, J. 1 och J. 2. Dateringen är
synnerligen osäker; många anse J. stamma
från 9:e årh. f. Kr. och ha uppkommit i Juda.
G.Bsm.
Jaime tøäPmä], spanska namnformen för
Jakob.
Jaime [jäVmä], Don, spansk tronpretendent,
se Carlos 3).
Jaina (sanskr., av jina, segrare, ett binamn
till jainismens lärare Mahavira), anhängare av
jainismen (se d.o.). Th.P.
Jainism är en indisk sekt, som i likhet med
buddismen står i opposition till den på
veda-religionen byggda bramanismen. Som en av
grundarna av j. räknas en viss Par^va, vars
historicitet är trolig men ej bevisad och som
enl. j. levde o. 800 f.Kr. J:s främste lärare och
reformator var Vardhamana Mahavira (död o.
500 f.Kr. och samtida till Buddha). J. är
alltså äldre än buddismen, men frågan i vad mån
den senare är påverkad av den förra är ännu
outredd. Båda stå i sin lära på samma grund,
de filosofiska systemen sämkhya och yoga.
Enl. j. är tillvaron förgänglig i sina tillfälliga
former; förblivande äro blott materien och
själarna. Själen påverkas och bindes på olika
sätt av materien i dess mest subtila form
(karman, se d.o.); målet för en människa är,
att hennes själ skall bli fri från karma och
så lösas från materien (nirväna). Detta
underlättas genom det asketiska munklivet, som i j.
är mycket strängt. I fråga om dess regler har
inom j. uppstått en schism mellan 2 sekter,
fvetämbara (”vitklädda”), som stå i närmaste
anslutning till Mahavira, och digambara
(”luft-klädda”), vilka senare drevo sin iver därhän,
att de gingo nakna. Mellan sekterna funnos
också dogmatiska skiljaktigheter, och
cvetäm-bara ha en kanon, numera utökad genom en
stor samling kommentarer o.d., vilken
digambara ej erkänna. Dessa 2 sekter ha ytterligare
splittrats i flera skolor. I j. ha även
förekommit nunnor, och lekmän kunna ansluta sig som
lekbröder. Under sin utveckling har j. också
upptagit dyrkan av gudar o.s.v. och byggt
storartade tempel, bl.a. på bergen Parasnath i prov.
Bihar och Shatrunjaya i Kathiawar. J. hade
till o. 1000 e.Kr. sin huvudsaki. blomstring i
s. Indien men överflyttade sedan alltmera till
n.v. och har nu sina flesta anhängare i prov.
Bombay. Enl. senaste index (1921) finnas i
Indien 1,178,596 jainas, en visserligen låg siffra
i jämförelse med hela Indiens folkmängd, men
då jainas ofta äro av god kast, har j. dock en
viss betydelse. — Litt.: Art. av J. Charpentier
i ”Nordisk tidskr.” (1914 och 1921); H. v.
Glasenapp, ”Der Jainismus” (1925). Th.P.
Jaipur [eng. uttal jälpo’a], J e y p o r e.
1) Stat i Rajputana, Brittiska Indien; 43,205
kvkm.; 2,338,802 inv. (1921; ’/io hinduer).
Landet är en jämn slätt, i v., n. och ö. omgivet
av höjdsträckningar. I s. och ö. är jordmånen
Vindarnas palats i Jaipur.
fruktbar, och genom konstbevattning
möjlig-göres odling av sockerrör, vete, tobak m.m.
Salt utvinnes ur Sambharsjön. Koppar, nickel,
kobolt finnas. O.P.
2) Huvudstad i staten J.; 120,207 inv. (1921).
J. omgives av branta berg och stadsmur, är
regelbundet och vackert byggt. De stora
huvudgatorna dela staden i sex rektangulära
delar. Den största offentliga byggnaden är
maha-rajans palats. J. är ett betydande
handels-centrum. Konsthantverket står högt. I
närheten av J. ligger den gamla huvudstaden
Amber. O.P.
Jairus (grek. Ia’eiros), enl. Mark. 5:22 ff.,
Luk. 8:41 ff., Matt. 9:18 ff. en
synagogföre-ståndare i Kapernaum, vars dotter Jesus
uppväckte. Enl. Matt, är dottern, i motsats till
de andra evangelisternas berättelser, redan
död, då fadern, vars namn ej anges (namnet är
utelämnat även i vissa handskrifter av Mark,
evang.), anropar Jesus om hjälp. S.N.
Jajce [ja’jtsa], stad i Bosnien, Jugoslavien;
4,500 inv. (1930); pittoreskt belägen vid Plivas
och Urbas’ sammanflöde, med ruiner av de bos-
— 253 —
— 254 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
