Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakobsen, Jakob - Jakobshavn - Jakobsit - Jakobsledjare - Jakobsstav, gradstock - Jakobsstaven - Jakobs stege, Jakobslejdare - Jakobstad - Jakobstadt - Jakobs älv - Jakob Ulvsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON
Jakobsen, Jakob, färöisk filolog (1864—
1918), ägnade sig åt studiet av sin fäderneös
språk och minnena av fornnordiskt tungomål
på Shetlands- och Orkneyöarna. Bland hans
skrifter märkas: ”The dialect and
place-names of Shetland” (1897), ”Shetlandsöernes
stednavne” (i ”Aarböger for nordisk
Oldkyn-dighed”, 1901) och ”Etymologisk ordbog over
det norröne sprog paa Shetland” (1908—21,
delvis postumt utg. av F. Jönsson). J. har
även utg. ett ”Diplomatarium Færoense”
(1907) samt en betydande saml. av färöiska
ord, tr. som bd 2 i V. U. Hammershaimb,
”Færösk anthologi” (1891). E.H.
Jakobshavn, huvudort i handelsdistriktet
med samma namn i n. landsfogdeområdet, v.
Grönland. Distriktet med i allt 772 inv. (1930),
därav 587 i J., sträcker sig mellan 69° 8’ och
69° 52’ n.br. A.Ahn.
Jakobsi’t, mineral, tillhörande
spinell-mag-netitgruppen (se S p i n e 11), ett
manganofer-rit el. en manganmagnetit med kem.
sammansättning MnO . Fe2O3, bildande svarta
oktaedris-ka kristaller el. rundade korn, har funnits vid
Jakobsberg o.a. järngruvor i Värmland. J. har
även använts som manganmalm. K.A.G.
Jakobslejdare, se Jakobs stege.
Jakobsstav, gradstock (lat. ba’culus
Jacob, ra’dius astrono’micus), ett av Levi ben
Gerson (d. 1344)
beskrivet astronomiskt instrument
för mätning av
vinkelavstånd. Längs
staven AE (se fig.)
är en tvärstav CD
förskjutbar och
in-ställes så, att den,
sedd från A, täcker
avståndet mellan de båda punkter, vilkas
vinkelavstånd skall mätas. Denna vinkels
storlek är då bestämd av CD:s läge på AE, vilken
senare är så graderad, att vinkeln direkt kan
avläsas. Man kan öka antalet tvärstavar till
2 (FG) el. flera för att öka mätningens
noggrannhet och för att kunna nyttja mindre
tvärstav vid mätning av mindre vinklar. Från
mitten av 16 :e och in i 18 :e årh. användes J.
även av sjömännen för att mäta solens höjd.
M-t.
Jakobsstaven, namn på tre stjärnor (J, e, £),
som bilda Orions bälte.
Jakobs stege, Jakobslejdare, sjöv.,
rep-lejdare med runda trästeg på akterkant av
mast el stång. Benämningen
Jakobslejdare användes även för vertikala lejdare av
järn el. trä på fartyg. v.S.
Jakobstad, fi. Pietarsaari, stad i Vasa län,
Finland; 28 kvkm.; 7,472 inv. (1931), 1930
3,991 svensktalande inv. Staden är belägen vid
Bottniska viken. Den är av gammalt en
livaktig industri- och handelsstad. Antalet
industriella anläggningar är 28 med 1,026 arbetare.
Av dessa kunna nämnas Ph. U. Strengberg &
co:s stora tobaksfabrik (grundad 1762) och
Alholmens ångsåg. I staden finnas ett sv. lyceum
och en finsk mellanskola. Hamnen vid
Alholmen har ett djup av 6 m. Värdet av importen
var 1931 16 mill., av exporten 15 mill. fmk. —
J. är uppkallat efter riksmarsken Jakob de la
Gardie och anlades 1652 i dennes förläning,
Pedersöre s:n, av hans änka Ebba Brahe. Den
fick 1763 medelbar och 1793 egen stapelrätt.
J. är J. L. Runebergs födelsestad. Under
frihetskriget 1918 intogs staden 28/i av de vita
trupperna efter en kort strid med den ryska
garnisonen. — Litt.: Alma Söderhjelm, ”J:s
historia” (3 bd, 1907—14). Mdn.
Jakobstadt, lett. Jèkabpils, stad i s.ö.
Lettland, på Dünas s. strand, 5,607 inv. (1930). J.C.
J. grundlädes 1650 av hertig Jakob av
Kurland. Vid J. stod 26/t 1704 (sv. stil) ett slag,
vari A. L. Lewenhaupt med 3,000 svenskar
och 2,000—3,000 polacker under Sapieha
tillfogade de till ung. 5,000 man ryssar och 10,000
man litauer uppgående fienderna ett svårt
nederlag. P.S.
Jakobs älv, fi. Vuoremijoki, no. Jakobselv,
gränsflod mellan Finland och Norge vid dessa
länders nordostligaste gräns, rinner i n.
riktning och mynnar i Ishavet: längd 28 km. Mdn.
Jakob Ulvs^pn, ärkebiskop (d. 1521). J:s
tidigare karriär är ofullst. känd; han var
magister a’rtium, blev kanik i Uppsala och
ärkedjäkne i Växjö. 1469 befann han sig i Rom,
då dit ingick underrättelse om
Uppsalakapit-lets nyval av ärkebiskop. Man hade under
påtryckning från kung Karl valt dennes släkting
Tord Pedersson Bonde, dekan i Linköping, vars
konfirmationsutgifter täcktes av konungen
genom ett lån i Lübeck, på villkor att
Almare-Stäkets slott skulle tillfalla Kronan. Denna
transaktion, stödd av det mot den föregående
ärkebiskopen, Jöns Bengtsson, oppositionella
kapitlet, torde ha förefallit kurian betänklig.
J. utsågs till ärkebiskop genom provision, och
på hösten 1470 övertog han sitt ämbete I
rikspolitiken kämpade J. redan 1471 mot Sten
Stures krigspolitik. Samma fasthållande av det
kyrkliga fredsidealet präglade hans politiska
ståndpunktstagande under hela hans liv. Det
var han, som 1494—-97 störtade Sten Sture och
beredde väg för kung Hans; under hans
medverkan avsattes konungen några år senare, och
han bekämpade måttfullt och med framgång
— 265 —
— 266 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
