Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Janus - Janus (pseudonym) - Jan van Boendale - Jan van Leiden (Jan Bockelson el. Bockhold) - Janzon, Johan Christian - Janzon, Elias - Jap - Japan - Läge, areal, geografisk indelning, besittningar - Geologi och terrängförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN
Kopparmynt med
Janushuvud.
och varje månads första dag (cale ndæ) voro
helgade åt J., ävensom de valvbågar (iani),
som restes, där gator
inmynnade på ett torg.
Offerkonungen, rex
sacro’rum, var hans
spec. präst. J:s’
berömdaste helgedom var J.
Quiri’nus ge’minus, 2
parallella portvalv i n.ö.
hörnet av Forum
roma-num ,vilkas dörrar
stodo öppna i krigstid
men i fredstid
stäng
des. Konsten avbildar J. med 2 ansikten
(bi-frons; jfr As). Hans attribut äro nyckel och
stav. Jfr C a r n a. H.Sj.
Janus, pseud. för tyske kyrkohistorikern J.
J. I. v. Döllinger (se denne).
Jan van Boendale [fan bö’n-], nederländsk
skald, se Boendale.
Jan van Leiden (Jan Bockelson el.
Bockhold), nederländsk vederdöpare (o.
1510—36), ledare för anabaptisterna (se d.o.)
i Münster, där han lät utropa sig till Zions
konung och förde ett tygellöst våldsregemente.
Då Münster fallit för de tyska landsfurstarnas
belägring, avrättades J. Hans öde är motiv för
Meyerbeers opera ”Profeten”. S.N.
Janzon, Johan Christian, journalist
(1853—1910), student 1871,
utrikeskorrespondent till ”Stockholms dagblad” (pseud.
”Spada”) 1874, dess Pariskorrespondent från 1879,
var krigskorrespondent i Turkiet 1876—78, i
Egypten 1882 och Grekland 1897. J. följde
med stort intresse den sv. konsten i Paris
under 1880-talet. Skrifter: ”Ströftåg i Orienten”
(1881), ”Alfred Wahlberg” (1909), ”Ströftåg i
skilda land” (3 bd, 1911—13), ”Sv.
pariser-konstnärer i hvardagslag” (1913). H.E.
Janzon, Gustaf Elias, filolog, översättare
(1859—1929), fil. d:r i Uppsala 1894 (”De
sub-limitate libellus”), docent i klassisk filologi vid
Göteborgs högsk. 1895—1925, sekreterare i
högsk:s styrelse 1899—1921. J. har särsk.
blivit bekant för sina eleganta tolkningar av
Ca-tullus (1—2, 1899—91, omtr. i
”Världslitteraturen”, 8, 1929), Ovidius (”Ars amatoria”, text
och övers., 1—3, 1921—23; endast övers, med
teckningar av Y. Berg, 1925) och Propertius
(text och övers., 1—4, 1903—17). W.N.
Jap, ö bland Karolinerna, se Y a p.
Japan, jap. Nippon el. Nihon, kejsardöme
i Östasien.
Innehåll:
Sp.
Läge, areal,
geografisk indelning,
besittningar ........314
Geologi och
terrängförhållanden ...... 314
Floder och
vattenkraft ............. 318
Sp.
Klimat ............ 318
Växtvärld ........ 319
Djurvärld ........ 320
Befolkning ....... 320
Fornminnen ....... 322
Historia ......... 324
Författning ...... 338
Förvaltning ...... 339
Rättskipning ..... 339
Försvarsväsen .....340
Vapen..............342
Flagga ........... 342
Mått och vikt .....342
Mynt.............. 342
Finanser ......... 342
Bankväsen ........ 343
Jordbruk ......... 344
Sp.
Skogsbruk ......... 345
Fiske ............. 346
Bergsbruk ......... 346
Mineraliska råämnen 346
Industri .......... 345
Handel ............ 347
Sjöfart ........... 348
Kommunikationer .. 348
Religiösa
förhållanden ............. 348
Undervisningsväsen . 351
Tidningspress .......351
Litteratur ....... 351
Teater............. 354
Musik ............ 355
Konst .............. 355
Mission ........... 358
Läge, areal, geografisk indelning och
besittningar. J. sträcker sig mellan 50°55’n.br.
(Nordspetsen av ön Araito bland Kurilerna) och
21°45’ n.br. (sydspetsen av Formosa) samt
mellan 119° 18’ (västligaste ön bland Pescadorerna)
och 156°30’ ö.lgd (ön Shuinsu bland
Kurilerna). Nordspetsen ligger alltså något n. om
Frankfurt am Mains och sydspetsen ung. vid
Mekkas breddgrad. I huvudsak utgöres J:s yta
av 5 större (Hondo, Hokkaido, Shikoku,
Kyu-shu och Formosa) och c:a 600 mindre öar
jämte s. hälften av Sakhalin samt på
fastlandet halvön Korea, öarna ordna sig i 3 stora
bågar, näml. Kurilerna mellan Kamtjatka och
Hokkaido, därefter de fyra förstn. av de ovan
omtalade stöire öarna och slutl. Ryukyu-öarna
mellan Kyushu och Formosa. Härtill komma
sedan de mindre ögrupperna Pescadorerna v.
om Formosa samt Ogasawaraöarna
(Bonin-öarna) s. om Hondo. Till eg. J. räknas
Kurilerna, Hokkaido, Hondo, Shikoku, Kyushu,
Ryukyu och närliggande smärre öar, i allt
utgörande 413 öar om tillsammans 382,074 kvkm.
med 64,447,724 inv. (1930). Den största av
öaina är Hondo, som med 223,469 kvkm.
upptar mer än hälften av eg. J:s yta och som ofta
benämnes med hela rikets japanska namn,
Nippon. Huvudstad är Tokyo på Hondos
ostkust med 2,070,529 inv. (1930). Utom eg. J.
hör till riket även en del biländer, som
administreras på annat sätt än huvudlandet, näml,
utom Formosa, s. delen av Sakhalin, Korea och
Pescadorerna även Kuantunghalvön, som är
arrenderad till 1997, med Sydmanchuriska
järnbaneområdet samt ss. mandat en stor del
av Mikronesien. Hela kejsardömet J. med
besittningar omfattar 680,767 kvkm. med
92,121,906 inv. (1930). F.Hj.
Geologi och terräng förhållanden. Den
japanska övärlden är mycket bergig, och det
finnes endast få slätter med någon större
utsträckning. Särsk. bland Kurilerna och i
Ryukyu-gruppen finnas öar, som nästan med ett slag
höja sig upp till 1,000 m.ö.h. De utgöras
delvis av toppar av vulkaner i ett numera sänkt
— 313 —
— 314 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
