Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Jordbruk och boskapsskötsel - Skogsbruk - Fiske - Bergsbruk - Mineraliska råämnen - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN
mera än 5 har jord. Åkerjorden är ej heller
särsk. fruktbar i allm. — Ris odlas på 55 %
av den odlade arealen i eg.J. På Formosa
erhållas 2 skördar om året, f.ö. endast 1. På
Hokkaido når risodlingen sin nordgräns. 1930
utgjorde risskörden 16,9 mill. ton. Det japanska
riset är av en utmärkt kvalitet, och
befolkningen föredrar att sälja en del därav och i
stället importera billigare sorter till eget bruk.
Korn och vete äro de därnäst viktigaste
sädesslagen. De odlas mest i bergstrakterna och i
landets n. delar. — Teodlingen är av stor
betydelse och bedrives upp till 38:e breddgraden,
mest på kullar, enär tebusken fordrar, att
nederbörden fort rinner bort. 1930 skördades
38,647 ton och exporten värderades till 8,4 mill.
yen (15,6 mill. kr.). — Även tobak odlas i stor
utsträckning. Däremot har bomullsodlingen
gått tillbaka under konkurrensen med
importerad vara. — Sockerrörsodlingen synes kunna
få stort uppsving på Formosa. Exporten av
raffinerat socker är betydande, men större
delen av råvaran importeras. — Silkesmaskaveln
har fått en ständigt ökad betydelse, och för
lantbefolkningen står den endast efter riset i
betydelse. Nära 2 mill. av landets 5% mill.
jordbrukarehushåll äro sysselsatta i denna
näringsgren, och försäljningen av kokonger utgör
vanl. deras enda betydande källa för direkta
inkomster. 1930 producerades 28,745 ton
rå-silke. För landets ekonomi är denna näring
av icke mindre betydelse. Exporten av dess
produkter utgjorde 1930 % av landets hela
export och produktion av kokonger 87 % av
hela världsproduktionen. Silkesmaskaveln
bedrives i hela J. ända upp i s. Hokkaido, men
den har sin största utbredning i de centrala
delarna av Hondo, framförallt i Tokyos
omgivningar. — Boskapsskötseln har
aldrig nått någon större utveckling i J.
Splittringen av jorden i småbruk har icke gynnat
denna näring, öarnas ängsmarker ge dåligt
bete, och buddismen tillåter ej slaktande av
djur. Med J:s modernisering har
boskapsskötseln fått större betydelse, särsk. vid
kolonisering av Hokkaido och Sakhalin, där rikare bete
finnes. 1929 var djurbeståndet 1,490,360 hästar,
1,488,240 nötkreatur (ung. hälften mot Sveriges)
samt 706,151 svin. Fåraveln är obetydlig. F.Hj.
Skogsbruk. J. har ett utpräglat skogsklimat
och är ännu till övervägande delen täckt med
skog (54% av arealen). Skogstypen växlar
från Formosas tropiska lövskogar till s.
Sakha-lins kalltempererade barrskogar. Skogsfloran
är ytterst artrik (över 1,500 trädslag).
Barrträden äro viktigast och främst bland dem
japansk ceder, ett par tallarter (Pinas
densi-flo’ra och P. Thunbe’rgii) samt en gran (Pi-
cea ajane’nsis) och en silvergran (A’bies
sacha-line’nsis). De två sistn. bilda underlaget för
den väl utvecklade massa- och
pappersindustrien (produktion 1930 626,000 torrton massa).
Trävaror importeras (246,000 standards 1930).
Produktiv skogsareal (1926) 36,6 mill. har
(inklusive Koreas 13,1 mill. har), varav
statssko-gar 20,6 mill. har. Skogsskötseln står på en
hög nivå. T.Sft.
Fiske. Havsfisket spelar en viktig roll i J:s
näringsliv. Mer än 900,000 japaner äro yrkes
fiskare, och ännu flera ha fiske som binäring.
Havsströmmarnas temp-skillnad är av
väsentlig betydelse för fiskfaunans rikhaltighet.
Ställen där havsströmmar mötas, ss. utanför
mellersta Hondo, utgöra genomgångsplatser för
vandrande väldiga fiskstim. Fisket har tidigare
mest intensivt bedrivits i Japanska innanhavet,
men utbytet är numera störst vid Hondos n.v.
kust och utmed Hokkaido. Det är sill, makrill,
tonfisk och i n. lax, som fångas. — Ur havet
vinnes även salt, särsk. på Formosa. Denna
näring är nu statsmonopol (prod. 1929 947,000
ton). F.Hj.
Bergsbruk. J. är icke särsk. rikt på
mineralskatter. Den viktigaste är stenkol, som mest
förekommer i den inre zonens tertiära lager
och på Formosa. De japanska stenkolen äro
dock av rätt dålig kvalitet. De viktigaste
kollagren finnas på Kyushu och Hokkaido. Mest
betydande är Chikuho-fältet på n. delen av
förstn. ö; därifrån kommer mer än hälften av
hela J:s produktion. Hokkaidos förekomster
ligga mitt på ön och äro av god kvalitet.
Brytningen var 1930 29,4 mill. ton. Totala
kolförrådet uppskattas till 1.700 mill. ton, varav
1,000 på Kyushu. — Närmast i betydelse
kominer kopparmalmen, och sedan gammalt är J.
berömt för koppar- och bronsarbeten. 1930
var kopparproduktionen 80,000 ton (4 % av
världsproduktionen). — Däremot är J. fattigt
på järn, och järnverken arbeta nästan
uteslutande med från Kina och Korea importerad
malm. — Petroleum finnes på Hokkaidos och
Hondos västkuster. Produktionen (271,000 ton
1930) motsvarar ung. hälften av behovet. —
Vidare erhållas guld och silver, zink, mangan,
svavel m.m., ehuru i mindre mängder. F.Hj.
Mineraliska råämnen, se ovan Bergsbruk och
(ang. salt) Fiske.
Industrien hade i äldre tider karaktär av
högt utvecklat konsthantverk, inriktat på
framställning av siden, porslin, lack- och
kopparvaror, papper etc. Den nya tidens inbrott och
dess krav på billiga varor medförde en
djupgående omvandling och ledde till användning
av maskiner och omläggning till stordrift.
Denna utveckling tog fart mot slutet av 1800-talet,
— 345 —
— 346 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
