Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japanska språket - Japanska graven - Japanska havet - Japansk björn - Japansk ceder, japansk cypress - Japansk mispel - Japansk musik - Japanskt fettvax - Japanskt lack - Japansk trädgårdsstil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPANSK TRÄDGÅRDSSTIL
Schematisk bild av japansk bergträdgård.
boler motsvarande 50 japanska stavelser (ka,
ke, ki, ko, ku, ra, re, ri, ro, ru etc.). Den
japanska skriften blev nu en förening av
kinesisk idéskrift och japansk stavelseskrift: för
de mera betydelsefulla orden (nomina, verb,
räkneord, adverb) använde man kinesiska
tecken, men grammatiska hjälpord och suffix skrev
man med dessa fonetiska stavelsetecken. Detta
är alljämt det gängse systemet. I tidn.,
läroböcker o.d. underlättar man läsningen genom
att till höger om kinesiska idétecken med helt
små stavelsetecken ange uttalet.
Stavelsetecknen, kana, föreligga i två varianter, katakana,
en stel ”antikva”, och hiragana, en ledig
kursiv-stil, den senare ojämförligt vanligast. Försök
att införa europeisk bokstavsskrift (romaji,
”romerska tecken”) ha hittills haft mycket ringa
framgång. B.K.
Japanska graven, se Japan, sp. 315, och
karta vid d.o.
Japanska havet, se Japan, sp. 315, och
karta vid d.o.
Japansk björn, se J a p a n b j ö r n.
Japansk ceder, japansk cypress, se
Cryptomeria.
Japansk mispel, Eriobo’trya japo’nica, av
fam. Rosa’cece, är ett litet, i Japan inhemskt,
ständigt grönskande träd med små,
välluktan
de, vita blommor och aprikosstora, gula,
välsmakande frukter. J., som numera odlas inom
tropiska och subtropiska områden, infördes
1784 till Europa, och dess frukter mogna inom
Medelhavsområdet. A.V-e.
Japansk musik, se Japan, sp. 355.
Japanskt fettvax, se Japanva x.
Japanskt lack är råämnet för framställning
av den fernissa, som användes i den japanska
industrien, och är kännetecknande för dennas
lackeringsarbeten. J.I., som ej får jämföras
med våra vanliga lackfernissor, erhålles av den
efter inskärning i stammen utsipprande
saften av det asiatiska trädet Bhus vernici’fera
(jfr R h u s) och är efter rening en grå el. svagt
brun, tjockflytande vara, som efter torkning
blir hård, svart, glänsande och motståndskraftig
mot värme och lösande ämnen. A.V-e.
Japansk trädgårdsstil. I och med att
kinesisk kultur infördes till Japan, började man
inom landet anlägga trädgårdar av samma typ
som de gamla kinesiska (se K i n e s i s k t r ä
d-gårdsstil), till en början blott vid
buddist-templen; den på 800-talet verksamme målaren
Kanaoka har avbildat sådana. Med
utgångspunkt från den kinesiska anläggningsstilen
framträdde en mera nationell smakriktning
fr.o.m. 1200-talets ingång, ss. framgår av en
— 361 —
— 362 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
